Medeltida kyrkan med historiska värden

Ingången till klockstapeln

Sista söndagen i månaden gör vi ett besök bland kommunens kyrkor. Idag är det Hagshults tur.

Hagshults kyrka bestod från början av ett långhus som var uppfört i gråsten. När exakt den byggdes är oklart, men 1100- eller 1200-talet är troligt och den är utformad som en romansk salskyrka. Fasaden är vitkalkad och spritputsade med släta hörn och omfattningar. Takfallen är brant och täckta med spån, även gavelspetsarna är spånbeklädda. När reformationen kom till under 1500-talet utökades kyrkan med ett kor i öster och sakristia på norra delen av kyrkan, denna blev sedan ombyggd 1780. Ett nytt rakslutande kor byggdes 1751. Vapenhuset, som tidigare låg vid södra ingången, revs under 1880-talet och ett nytt byggdes vid västra ingången istället. Altaret och altarringen har byggts om vid flera tillfällen, men den senaste restaureringen gjordes 1967. Renoveringarna under senare år har genomförts med syfte på att ge kyrkan ett mer ålderdomligt intryck.

Inne i kyrkan finns målningar från 1600-talet. Dessa togs fram vid renoveringen 1940, då målningen hittades under kalken, av konservatorn Sven Wahlgren. Vem som målade kyrkan invändigt är oklart. 1807 fick Hagshults kyrka ny predikstol som utfördes av byggmästare Wennerholm från Svenarum. 1888 gjordes en större ombyggnad då kyrkans entré flyttades till västra gaveln. I samband med denna renovering gjordes nya fönsteröppningar vid norra och södra väggarna och kyrkan fick ny orgel som ersatte den tidigare från 1780-talet. Invändigt putsades kyrkan om och järnkaminer installerades.

Hagshults kyrka

Vid 1900-talet revs den gamla spåntäckningen på taket och en ny takbeläggning mönsterlades och bildade tre H, vilka som tolkas stå för ”Herrens Hus i Hagshult”

Kyrkans bänkar har byggts om ett flertal gånger och de som finns där idag är från 1940. Vid samma årtal togs kyrkogolvet upp och vid arkeologisk undersökning hittades källare och gravkor. När det nya golvet lades gjordes golvnivån i koret något högre än i långhuset. När golvrenoveringen utfördes gjordes inga åtgärder för att öka ventilationen i grunden vilket medförde att golvet senare fick rötskador. När ny golvrenovering fick göras togs flera ventilationsöppningar upp i kyrkmuren.

Kyrkans inredning berättar om olika tidsskeden där dopfunten och Mariaskulpturen hör till de medeltida rester som återfinns i kyrkan.

Hagshult sockens centrum anges vara mellan byarna Torp och Gräshult. Kyrkogården som karaktäriseras av sina öppna ytor och sprida träd, har utökats i omgångar. Intill kyrkan finns även en prästgård och en sockenstuga.

För 18 år sedan utfördes en exteriör renovering av byggingenjör Sivert Holmberg. Då togs den gamla putsen ner till murverket och omrufsades samt kalkavfärgades. Den borttagna putsen visade att kyrkan omkring 1780 hade en svagt rosa avfyrning och tidigare var det en vit puts med röd dekorationsmålning. Efter år 1780 har kyrkan i Hagshult varit vit.

Margareta Svensson lämnar sina tankar om Hagshults kyrka anno 2019;

”När man kommer emot Hagshults kyrkby, har passerat Nygård med sitt fina tornhus, är på krönet av ”missionsbacken” då gott folk möts man av en bedårande syn. Nere i dalen, i soljuset, där står en gnistrande vit liten kyrka med sitt kolsvarta tak, bredvid står den mäktiga, röda klockstapeln och bägge är omslutna av prunkande blommor, träd och häckar.

När jag sakta kör ner mot kyrkan så känner jag en stor glädje och tacksamhet. Bara tanken på att, i över åttahundra år har människor vandrat denna väg, sett denna vackra syn och förundrats över att kyrkan står där som en fast punkt och håller vakt över bygden.

När jag träder in i kyrkan infinner sig ett lugn, en ro i själen och jag vet inte mer om världens oro. Där får jag, gång på gång bli påmind om att, ”Störst av allt är kärleken! Den är tålmodig och god, den vill ingen något ont”.

Klockstapeln uppfördes 1775

Anrik klockstapel

Den röda fina klockstapeln som står på kyrkogården byggdes 1775 men tros ha haft en föregångare då det finns tidigare hänvisningar angående kyrkklockorna. Klockstapeln är en bockkonstruktion med kupolformat huv. Huven är klädd med falsad, skrivtäckt plåt som är svartmålad. Klockorna, två till antalet, är från 1600- och 1700-talet. När klockstapeln uppfördes var den inte brädformad, detta gjordes tio år senare. 1799 fick klockstapeln en ytterligare kyrkklocka. 1954 gjordes renovering av klockstapeln och redan efter 15 år fick ny brädfodring göras på västra sidan. Klockstapeln utgör en viktig del av kyrkomiljöns upplevelse.