Motion: Inventera våra våtmarker
Nyheter KD lämnade under kommunfullmäktige in en motion om att kommunen ska kartering av potentiella våtmarker i kommunen som ska skickas in till Länsstyrelsen…
Arkivbild från en mosse i närliggande kommun
Bakgrund till motionen:
”De senaste åren har ett antal våtmarksprojekt genomförts i Sverige med finansiering av LONA-bidrag. Naturvårdsverket fördelar över 118 miljoner kronor till landets länsstyrelser för våtmarksåtgärder under 2023.
Bidragen går till projekt i skyddade områden och inom åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. I sin senaste budgetproposition för 2024 skjuts det till ytterligare 155 miljoner kronor år 2024. Våtmarker spelar en nyckelroll i ekosystemet. De är som en tvättsvamp som suger upp och behåller vatten i landskapet.
På så sätt stärker våtmarker landskapet mot torka och översvämningar. Våtmarker renar också vattnet innan det rinner vidare till större vattendrag. Samtidigt är våtmarker viktiga för både klimat och en biologisk mångfald. Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och de våtmarker som bildar torv binder kol, vilket är viktigt för klimatet. Trots att våtmarker är så viktiga har de historiskt inte varit skyddade.
Andelen våtmarker har minskat kraftigt i Sverige då de främst har dikats ut för att torrlägga mark till skogs- och jordbruk. Idag minskar arealerna genom att våtmarker växer igen och att ett varmare klimat torkar ut tidigare utdikningar ännu snabbare.
Det är tydligt att det finns en stor potential för restaurering av våtmarker i Vaggeryd kommun. Att restaurera en våtmark kräver ofta mindre resurser än att skapa en helt ny. Dessutom ger en restaurerad våtmark på en plats där det tidigare funnits våtmark större långsiktig nytta Ju mindre påverkat ett objekt är, desto större är chansen till återställning och återhämtning. Hydrologin i en våtmark kan återställas relativt enkelt om det finns lämpliga diken att dämma, men även avverkning av träd, markstörning och/eller någon form av hävd kan behövas för att uppnå ett bra resultat, beroende på vilket utgångsläge som finns och vilka målen är med återställningen. Ett projekt möjliggör ett långsiktigt våtmarksarbete där restaureringen prioriteras utifrån nytta och omgivningens potential.
Resultatet från en våtmarksinventering kommer i framtiden kunna användas som ett register över framtida potentiella våtmarksprojekt och därmed även bidra till att utveckla Vaggeryd kommuns vattenvårdsarbete där framtidens vattenresurser står i fokus. Resultatet av våtmarkskarteringen kan integreras i kommunens GIS-system. Enligt EU:s vattendirektiv ska kvalitén i alla vattenförekomster uppnå god status och för att nå målet krävs ett aktivt åtgärdsarbete.
En kartering av potentiella platser att restaurera och anlägga våtmarker i Vaggeryd kommun skulle möjliggöra ett strategiskt vattenvårdsarbete där framtidens vattenresurser och biologisk mångfald står högt i fokus. Kartläggningen av potentiella platser att anlägga våtmarker ska baseras på topografiska, naturmässiga samt hydrologiska förhållande. Det gör det möjligt att i framtiden anlägga och restaurera våtmarker där de ger störst positiv effekt sett till vattenkvalité, vattenhushållning, biologisk mångfald och rekreation. Lite bakgrund till detta är vad våtmarker är och vilka utmaningar som finns. Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit. De fortsätter att skadas och försvinner till följd av bland annat dikning, övergödning, vägdragningar, torvtäkter och körskador som framför allt kommer av ett intensivt jord- och skogsbruk. Igenväxningen, som beror på övergödning och klimatförändringar, är också ett problem.
Om Länsstyrelsen beviljar projektet kommer 90 procent av den totala projektkostnaden finansieras av LONA-bidrag. Resterande 10 procent medfinansieras från Vaggeryd kommun i form av arbetstid. Projektet genomförs med hjälp av externa konsulter, som har specialistkunskaper inom området. Resultatet av våtmarkskarteringen kommer användas för dialog med berörda fastighetsägare i syfte att informera och uppmuntra till restaurering av utdikade våtmarker. Dialogtillfällena kommer även användas till att informera om möjliga bidrag för finansiering av åtgärder.
Vi inom KD föreslå till kommunstyrelse och kommunfullmäktige följande:
– Att ansöka om LONA-bidrag för projekt ”Kartering av potentiella våtmarker i Vaggeryds kommun” som skickas in till Länsstyrelsen.
– Att tillsätta projektledare, skapa projekt under 2023-2024 för att genomföra kartering i delvis egen regi och med hjälp av externa resurser. I Skåne, Småland och Halland har ett stort antal projekt genomförts med stor framgång.
Motionen godkändes av kommunfullmäktige och lämnade över den till kommunstyrelsen för beredning.
Det har du verkligen rätt i!
Därför verkar just meningen
-Att restaurera en våtmarker
kräver ofta mindre resurser än
att skapa en ny- väldigt
professionell, faktabaserad och
ekonomiskt genomförbar.
Jag är sannerligen imponerad av
denna motion. Viljan att göra rätt
lyser igenom. Det ger bra förut-
sättningar för framtida generationer
Hoppas att den går igenom, att alla
partier ställer sig bakom den utan
politiskt käbbel som är både
tidsödande och oekonomiskt.
och definitivt oekonomiskt.
Thomas, jag tycker att argumentationen om 90 procent i bidrag är dålig.
Antingen gör vi inventeringen för att den behövs, eller låter vi bli.
Pengarna är i detta fall våra skattepengar som vi betalat in till EU (via staten) och kommunalskatt. Låt oss vara noggranna med vad vi spenderar dem på.
Helt rätt Mats !
-Det ät ett oskick att ta ”gratispengar” till projekt som ett sådant.
Och dessutom ska väl inte kommunala politiker ägna sig åt länsövergripande frågor?
Mvh Mikael C.
Projektet handlar om kartering av potentiella våtmarker, inte om anläggande av våtmarker eller ersättning till markägare för förstörda skogs- och jordbruksresurser.
Det kan naturligtvis låta lockande med 90% ersättning för att ta reda på vilka markavsnitt som skulle kunna bli aktuella – men fortsättningen saknas ju.
Vad är det för marker man planerar att dränka? Är det enbart kommunens marker eller tänker man gå loss på även privat egendom?
Nyttan av projektet verkar ur den private markägarens synvinkel vara väldigt begränsad. Men EU brakar på med ambition på att dränka en stor areal – var det inte 20% som man vill återväta?
Här gäller det att akta sig noga och att hålla i allt man äger och har!
Den större andelen åkermark som tagits ur bruk i vår kommun är med stor sannolikhet återvunnen skogsmark och mossodlingar.
Med ytterst kostsamma erfarenhet av hur diverse planeringsintrument hanteras av vårt kommunledningskontor finns det ingen som helst anledning att uppmuntra till inrättandet av ytterligare ett att missbrukas i beslutsgångarna.
Tyvärr Thomas, KD har kämpat storartat för landsbygden, inte minst vad gäller horribla övertramp i vindkraftsetableringar men här måste det stämmas i bäcken på annat vis.
För några år sedan hade vi en expert från Sveriges Lantbruksuniversitet som höll ett föredrag för Regionen om våtmarkerna i länet. Han drog en klar skiljelinje med E4 som gräns mellan västra och östra Jönköpings län.
Västra delen var ett föredöme när det gäller frågan om våtmarker. Östra delen hade odlat upp delar av våtmarkerna, mycket marginellt, men det var för livsmedelsproduktionens skull.
Dina förklaringar om varför det skett en för ändring, finner jag vara inget annat än pinsamma floskler. Och det är det här jag tycker är konstigt, Thomas Axelsson, känd fågelskådare. Har du inte varit ute i naturen? Vilket väderstreck du än går så tar det inte många minuter förrän du ramlar ner i en våtmark. Eller lämnar du aldrig asfaltskanten?
Vi får inte göra skogsdikningar. Övergödning av vem och var? Vägdragningar kommer alltid att förekomma, vi har en infrastruktur att tänka på. Torvtäkter? Nästan omöjligt att få tillstånd idag, trots att vi då pratar om delar av promille.
Nej våtmarker är ingen bristvara i Sverige. Vill minnas att det ligger runt 12 procent av landarealen i Sverige. Något mer än åkermark.
Lägg motionen i cirkelarkivet!
Pelle Philip
Det som avses i första hand är våra avrinningsområden till våra större vattendrag, och sjöar. Vad som då menas är anslutande våtmarker/dammar, och vattendragsåtgärder. Detta är projekt, som har gjorts utmed bland annat hela Lagans Vattensystem ända med till Laholm.
Exempel på våtmarker, som är en artrik våtmarks miljö som renar och jämnar ut vattenflödet, Vidare dagvattendammar som utjämnar vattenflöden från hårdgjorda ytor.
Att även skogsbruk, och högmossar etc behöver diskuteras med hänsyn till vattenutflöden vore önskvärt. Men det är inte motionens intentioner. Dessutom är det en kartering, som efterfrågas, som både kommunen och privata intressenter kan ha nytta av.
Thomas Axelsson ( KD)
Tyvärr Thomas, inga fler karteringar i vår kommun tack.
Jag har försökt övertyga kommunledningskontoret om ett naturvärde karterat som alsumpskog för 25 år sedan men nu av någon anledning varken sumpskog eller alförekomst. Det blev ett nej till förhandsbesked i bästa Sovjetstil. Att det inte finns någon al och inte någon sumpskog var helt utan intresse.
Inga fler karteringar med det fientliga godtycke som råder på kommunledningskontoret, tack!
Thomas Axelsson! Det där med dammar är intressant! Kan KD tänka sig att med kraft motsätta sig det pågående rivningsraseriet / förstörelselustan som riktas mot dammar i våra vattendrag?
Vad tänker sig KD nu, ska vi återställa kommunens mark eller är vi inne på privata marker och stör? Att vi har mycket mossmark är sant men vilka är kommunens? Kan tycka det skulle räcka med att Store mosse nationalpark är en del av kommunen.
Martin
Om du läser texten i artikeln så framgår det att det behövs fler våtmarker att klara framtiden klimat.
Både djur och människor behöver vatten
”Jan”! Nu får du förklara riktigt grundligt vad du menar!
1. På vilket sätt blir framtidens klimat bättre av att man dränker marker i Vaggeryds kommun?
2. På vilket sätt blir vattenförsörjningen tillkommunens invånare bättre om vi dränker skogs- och åkermark?
3. På vilket sätt blir vattenförsörjningen till djuren bättre om vi dränker markerna? I andra änden har det blivit ett hallå när jag satt en fördämning i ett bäckflöde just för att ge vilda djur och fåglar vatten!
Cg
Våtmarker fungerar lite som ett batteri
När det är regnar så lagrar den vatten.
Vid torka så töms de väldigt sakta.
Det blir en långsam förändring istället för översvämning en dag torka nästa
Jätteenkelt och bra.
Förstår du?
”Jan”! Nej, jag förstår inte. När regnet vräker ner hos mig skär regnet djupa fåror i grusvägen – det kan inga våtmarker rå på. När regnvattnet störtat ner i våtmarken – hur hjälper det då dricksvattnet? Jag får mitt dricksvatten från en nästan hundra meter hög moränås, där det sakta sipprar ner i marken och bryter fram som dricksvatten bra mycket längre ner. Skall man anlägga en våtmark på toppen av åsen som någon sorts vattentorn? Men att en återvätad dyngsur torvmosse skulle förbättra tillgången på dricksvatten i brunnar för människor förstår jag inte. Men kanske blir det vattenpölar för djuren och framför allt kläckningspölar för groddjur och myggor. Är det det du menar med vatten till djuren?