Nya kostråd – så här svarar kommunen
Nyheter Mer baljväxter, grönsaker, fibrer och mindre kött, det är något av innehållet i Livsmedelsverkets nyaste nationella kostråd, som nu också politikerna i barn- och utbildningsnämnden har klubbat igenom för vår kommun.
Summa summarum: det blir mer grönsaker och annat vegetariskt i kommunens matserveringar framöver. Genrebild: Lena Landin
Kommunens olika matserveringar – äldreboenden och skolmatsalar – jobbar på att uppfylla de nationella kostråden som kom från Livsmedelsverket i våras. Kommunens kostchef Therese Lundell menar att vi redan har kommit långt här.
– Det här går i linje med hur vi arbetar sen innan. Vi jobbar mycket med våra salladsbord, att de ska vara attraktiva och att det ska vara sådana grönsaker som fungerar bra hos de äldre och hos barnen.
Hur ser salladsborden ut då?
– De kan se lite olika ut beroende på vad det är för skola. Vi har våra matråd som vi lyssnar in med eleverna. Sen ska det vara blandning på grövre grönsaker och salladsgrönsaker när det är säsong för det, säger Therese Lundell.
Förutom mer grönsaker, frukter och bär så är mer baljväxter något som Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta.
– Man ska äta dem ofta och gärna varje dag. För det är så mycket hälsofördelar med baljväxter. Det är mycket näringsämnen och mycket fibrer som är bra att få i sig. Det är en bra proteinkälla helt enkelt.
I praktiken så blir detta en ökad rekommendation för grönsaker frukt och bär. I tidigare kostråd så har baljväxter ingått i grönsaker frukt och bär, men nu när man lyfter ut baljväxter så blir det en ökad mängd vegetabilier totalt sett.
Det är också tydligare råd om daglig konsumtion av mejeri- och vegetariska ersättningsprodukter nu. Fermenterad mat är också något som lyfts fram i de nya råden. Så väl som minskat intag av rött kött och charkprodukter. Nu är rekommendationen att äta 350 gram kött och chark i veckan. Tidigare var det 500 gram i veckan som gällde.
Proteinskiftet, mera vego
Målet är att byta ut mer av köttet till vegetariska alternativ. Ett arbete som har pågått en tid i kommunens matserveringar.
– Det är en viktig del i det proteinskifte som vi jobbar med i hela samhället, att vi behöver ge mer utrymme till det gröna och växtbaserade eftersom man ser att det finns sådana hälsofördelar med grönsaker, baljväxter och rotsaker. Vi jobbar mycket med det gröna och att vi har helt växtbaserade dagar men också att vi jobbar med grönsaker och baljväxter även när vi serverar kött. För att vi ser att det är så hälsosamt för våra barn och äldre att få i sig mycket grönsaker och baljväxter, säger Therese och fortsätter:
– Sen trycker man också mycket på fullkornsprodukter i de nya kostråden. Att det finns mycket hälsofördelar med att äta mycket fullkorn. Det är något som vi jobbar väldigt mycket med i förskolan och skolan, att vi byter ut de vita spannmålsprodukterna mot mer fullkornsprodukter. Det är för att fullkornsprodukter kan minska risken för typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och tjock- och ändtarmscancer. Fullkorn kan också hjälpa till att hålla vikten eftersom det mättar bra.
Det handlar om allt från att byta ut till fiberhavregryn i gröten, till att ha de lite mer grövre brödsorterna vid frukost och mellanmål. Och även mer grövre pasta vid lunchmåltiderna. Och den här förändringarna görs successivt i kommunens matserveringar.
– Det är en förändring som behöver gå i den takten som gör att barnen hinner vänja sig vid det. Vi kan byta ut vissa grejer, så att vi inte byter ut allt på samma gång. Vi har en tidslinje så att vi ser till så att det blir en lagom takt för våra matgäster, säger Therese Lundell, kostchef på Vaggeryds kommun.
Vart tog vår svenska husmanskost vägen i skolmaten?
Hur mycket större portioner ska barnen orka, hinna med att äta och dessutom förutsätts tycka om för att ha energi kvar resten av skoldagen när den riktiga maten byts ut i modenycker?
Vegetarisk schnitzel = panerad vetemjölsklump.
Är det mat i denna tid med allt fler glutenkänsliga?
Quorn, importerad mögelsvamp i olika former som substitut. Vem sa något om processad mat och dess nyttighet?
Våra barn behöver protein från animalier för att orka dagarna i skolan. Förstår det är lockande att byta ut detta då det blir billigare, men det kommer leda till andra konsekvenser med bland annat koncentrationssvårigheter. Riktigt vilseledande riktlinjer!