Nya kostråd – så här svarar kommunen
Nyheter Mer baljväxter, grönsaker, fibrer och mindre kött, det är något av innehållet i Livsmedelsverkets nyaste nationella kostråd, som nu också politikerna i barn- och utbildningsnämnden har klubbat igenom för vår kommun.
Summa summarum: det blir mer grönsaker och annat vegetariskt i kommunens matserveringar framöver. Genrebild: Lena Landin
Kommunens olika matserveringar – äldreboenden och skolmatsalar – jobbar på att uppfylla de nationella kostråden som kom från Livsmedelsverket i våras. Kommunens kostchef Therese Lundell menar att vi redan har kommit långt här.
– Det här går i linje med hur vi arbetar sen innan. Vi jobbar mycket med våra salladsbord, att de ska vara attraktiva och att det ska vara sådana grönsaker som fungerar bra hos de äldre och hos barnen.
Hur ser salladsborden ut då?
– De kan se lite olika ut beroende på vad det är för skola. Vi har våra matråd som vi lyssnar in med eleverna. Sen ska det vara blandning på grövre grönsaker och salladsgrönsaker när det är säsong för det, säger Therese Lundell.
Förutom mer grönsaker, frukter och bär så är mer baljväxter något som Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta.
– Man ska äta dem ofta och gärna varje dag. För det är så mycket hälsofördelar med baljväxter. Det är mycket näringsämnen och mycket fibrer som är bra att få i sig. Det är en bra proteinkälla helt enkelt.
I praktiken så blir detta en ökad rekommendation för grönsaker frukt och bär. I tidigare kostråd så har baljväxter ingått i grönsaker frukt och bär, men nu när man lyfter ut baljväxter så blir det en ökad mängd vegetabilier totalt sett.
Det är också tydligare råd om daglig konsumtion av mejeri- och vegetariska ersättningsprodukter nu. Fermenterad mat är också något som lyfts fram i de nya råden. Så väl som minskat intag av rött kött och charkprodukter. Nu är rekommendationen att äta 350 gram kött och chark i veckan. Tidigare var det 500 gram i veckan som gällde.
Proteinskiftet, mera vego
Målet är att byta ut mer av köttet till vegetariska alternativ. Ett arbete som har pågått en tid i kommunens matserveringar.
– Det är en viktig del i det proteinskifte som vi jobbar med i hela samhället, att vi behöver ge mer utrymme till det gröna och växtbaserade eftersom man ser att det finns sådana hälsofördelar med grönsaker, baljväxter och rotsaker. Vi jobbar mycket med det gröna och att vi har helt växtbaserade dagar men också att vi jobbar med grönsaker och baljväxter även när vi serverar kött. För att vi ser att det är så hälsosamt för våra barn och äldre att få i sig mycket grönsaker och baljväxter, säger Therese och fortsätter:
– Sen trycker man också mycket på fullkornsprodukter i de nya kostråden. Att det finns mycket hälsofördelar med att äta mycket fullkorn. Det är något som vi jobbar väldigt mycket med i förskolan och skolan, att vi byter ut de vita spannmålsprodukterna mot mer fullkornsprodukter. Det är för att fullkornsprodukter kan minska risken för typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och tjock- och ändtarmscancer. Fullkorn kan också hjälpa till att hålla vikten eftersom det mättar bra.
Det handlar om allt från att byta ut till fiberhavregryn i gröten, till att ha de lite mer grövre brödsorterna vid frukost och mellanmål. Och även mer grövre pasta vid lunchmåltiderna. Och den här förändringarna görs successivt i kommunens matserveringar.
– Det är en förändring som behöver gå i den takten som gör att barnen hinner vänja sig vid det. Vi kan byta ut vissa grejer, så att vi inte byter ut allt på samma gång. Vi har en tidslinje så att vi ser till så att det blir en lagom takt för våra matgäster, säger Therese Lundell, kostchef på Vaggeryds kommun.
Varför är man så rädd för vegetarisk kost, speciellt om man är av den äldre generationen? Kan det vara så att vi lägger in osunda värderingar på grund av okunskap och att vi inte vågar gå utanför vår komfortzon?
Det finns inget vetenskapligt stöd för påståendet att barn skulle få sämre ork av vegetarisk skolmat. Tvärtom visar modern forskning att vegetariskt protein är fullt likvärdigt med animaliskt protein när kosten är bra planerad – och ur ett långsiktigt hälsoperspektiv kan det till och med vara fördelaktigt. Exempelvis visar en stor studie på nästan 9 000 barn att vegetarianer har samma tillväxt, järnnivåer, vitaminstatus och energibalans som barn som äter kött, förutsatt att kosten är genomtänkt (Journal of Pediatrics, 2022). Även systematiska översikter visar att vegetariska kostmönster kan vara fullt näringsmässigt kompletta för barn (Läkartidningen, 2014).
Växtbaserade proteiner kan ge alla nödvändiga aminosyror, särskilt när man kombinerar olika källor som baljväxter, fullkorn och nötter. En stor meta-analys av randomiserade kontrollerade studier visar att växtprotein ger lika goda resultat i muskelstyrka och fysisk funktion som animaliskt protein (Effect of Plant vs Animal Protein, 2024).
Ur ett hälsoperspektiv talar mycket för att vegetariska proteinkällor till och med kan vara fördelaktiga. Forskning visar att högre intag av växtprotein är kopplat till lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, bättre metabol hälsa och minskad risk för fettlever hos unga (Nutrition Journal, 2025; Journal of Nutrition, 2017).
Översiktsartiklar som jämför växt- och animaliskt protein pekar också på att växtprotein ofta är associerat med lägre inflammation och bättre långsiktiga hälsoutfall.
Det finns en stark kulturell föreställning om att kött = kraft och att vegetarisk mat är “svagare”. Det här är framför allt en psykologisk och social konstruktion, inte ett biologiskt faktum. Forskningen visar som sagt inga skillnader i barns energinivåer eller prestation relaterat till vegetarisk kost.
När vuxna uttrycker oro inför barn om att “vegetariskt inte mättar” eller “man orkar inte utan kött”, påverkar det hur barnen upplever maten – en självuppfyllande profetia.
I praktiken handlar eventuell lägre energi oftast om att barnen inte är vana vid rätterna och därför äter mindre, inte om att maten i sig är näringsfattig. Detta är ett välkänt fenomen inom både skolmatforskning och barns matbeteende.
Politiskt korrekt
https://www.sverigesradio.se/artikel/rissveds-slutade-vara-vegan-jag-tror-man-behover-kott-for-att-stotta-kroppen
För mycket morötter ger levercancer!
Hur skulle studiero och studieresultat påverkas med en sund kost i skolan? Naturbeteskött-helvegetariskt, frånvaro av ultraprocessade så kallade grönsaker som kallas biff schnitzel korv burgare, frånvaro av importerad processad mögelsvamp quorn, panerade vetedegklumpar och annat politiskt korrekt som nu barn- och utbildningsnämnden beslutat under ledning av S,M och C. Har C helt släppt lokalproducerat?
Therese Lundell. ”för att vi ser att det är så hälsosamt för våra barn och äldre att få i sig mycket grönsaker och baljväxter” slut citat. Frågan är ju då, hur ser ni det? Och hur ser ni att det är skadligt att äta en god köttbit eller en god korv, som vi alltid har gjort i svenska hushåll.
Konstaterar att man lever på önskedrömmar! Ge våra barn och äldre rejäl husmanskost. Värna kulturskatten svensk husmanskost. Jag en gammal köksmästare upplever råden skrämmande. Tycker inte det är bra att barnbarnen upplever att de får fängelsekost. Nej, dra ner på kostnaderna på tjänstemännen så pengarna räcker till riktig mat.
Är detta återigen ytterst en tävling i att vinna något kommunalt (miljö)pris någonstans på bekostnad av studiero och studieresultat inför medarbetarsamtalet?
Stackars barn! Inte undra på att godishyllorna och energidryckerna har stor omsättning både pÅ COOP och ICA i Vaggeryd.
Forskningen förordar även animalieproteinet.
Det primära är att dagens elever verkligen tillgodogör sig sitt näringsbehov. Men den analysen verkar inte vara det primära.
Så otroligt roligt att höra! Tummen upp för detta arbete som är positivt inte bara för folkhälsan utan även klimatet och inte minst djuren som lider oerhört i våra djurfabriker idag!
Detta är skrämmande läsning och en hel del okunskap. Samma ältande om ”rött kött” som vanligt, och det ältandet brukar avrundas med ”och så är det bra för klimatet”. Allt folk skriver och säger skall idag innehålla ”bra för klimatet”, för att vara tillräckligt Politiskt Korrekt och passa i den trånga åsiktskorridoren.
Som vanligt skrivs det ”rött kött” utan att skilja mellan en högvärdig köttbit och en hårdprocessad restvara som kan vara både lungor och hjärna och benrester som man skrapat det sista av med slirande gummitrissor. Det kan vara vilka tillsatser som helst bara det är ”godkänt” och det kan vara hårdrökt eller hälsovådligt behandlat på annat sätt. Där görs ingen skillnad. Man har kommit fram till en kolossalt Politiskt Korrekt slutsats som dessutom är billig, och sådant ifrågasätts inte!
Tänk – jag har varit docent och överläkare på en kardiologisk universitetsklinik i ett otal år och trodde jag hade kläm på just detta med att kött och fullvärdig kost hade ett överlevnadsvärde för åldringar. Jag trodde det var slutsatsen i de forskningsartiklar jag läst.
Nu är det ganska genomskinligt att det här handlar om besparingsiver där ambitionen är att döva hungerkänsla och hålla folk vid liv rimligt länge – men inte alltför länge.
I den här ivern ger man sig också på småbarn som inte kan analysera och protestera utan drillas i ”den rätta kostläran” på dagis. I en grannkommun hade man till och med anställt en speciell pedagog som skulle tuta i de små försvarslösa detta budskap. När man sedan adderar klimataspekten kan man nästan garanterat få genomslag för galenskapen!
Detta är inget som jag tycker hedrar vår kommun utan tvärtom väcker både tvivel om ämneskompetensen och motvilja mot hur detta genomdrivs. Nu har det blivit nödtvunget att folk som begriper börjar protestera.
C G Gustavsson:
Det du beskriver stämmer tyvärr inte med vad den samlade forskningen visar. De nya kostråden är inte politiska utan följer samma vetenskapliga underlag som WHO, World Cancer Research Fund (WCRF) och de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023). Alla dessa instanser – oberoende av politik – kommer fram till samma sak:
1. Skillnad görs tydligt mellan rött kött och processat kött.
WHO och WCRF klassar processat kött som cancerframkallande i grupp 1 och obearbetat rött kött som “troligen cancerframkallande” i grupp 2 A, baserat på stora metaanalyser. Det är därför råden rekommenderar max 350 g/vecka obearbetat kött och stark begränsning av chark. Det har inget med “PK” att göra – det är ren epidemiologi.
2. Mer växtbaserat handlar inte om mindre näring.
Varken WHO, NNR eller Livsmedelsverket avråder från protein – tvärtom. Baljväxter rekommenderas eftersom de har hög proteinkvalitet, gott om fiber och är kopplade till minskad risk för hjärt–kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes. Det är ett tillägg, inte en ersättning för äldre eller barn som behöver energi- och proteinrik mat.
3. Kostråden för äldre är separata och kräver högre energitäthet.
Livsmedelsverket har ett eget avsnitt om äldre där fokus ligger på protein, fett och energi – inte på att ersätta deras måltider med sallad. Att kommunen satsar på bra salladsbord betyder inte att huvudkomponenten försvinner.
4. Klimatdelen är inte ett kommunalt påhitt.
Regeringen gav Livsmedelsverket i uppdrag att integrera miljöaspekter i kostråden. Det är inte ideologi på lokal nivå, det är nationellt uppdrag plus internationell samsyn. WHO, FAO och IPCC har liknande riktlinjer.
Kort sagt: kostråden följer global vetenskaplig konsensus, inte politiska trender. Att kommunerna anpassar sina menyer efter dessa är varken farligt eller “galenskap” – det är att göra exakt det som WHO, WCRF och forskningen i NNR 2023 rekommenderar för att förbättra folkhälsan.
Vart tog vår svenska husmanskost vägen i skolmaten?
Hur mycket större portioner ska barnen orka, hinna med att äta och dessutom förutsätts tycka om för att ha energi kvar resten av skoldagen när den riktiga maten byts ut i modenycker?
Vegetarisk schnitzel = panerad vetemjölsklump.
Är det mat i denna tid med allt fler glutenkänsliga?
Quorn, importerad mögelsvamp i olika former som substitut. Vem sa något om processad mat och dess nyttighet?
Våra barn behöver protein från animalier för att orka dagarna i skolan. Förstår det är lockande att byta ut detta då det blir billigare, men det kommer leda till andra konsekvenser med bland annat koncentrationssvårigheter. Riktigt vilseledande riktlinjer!