S och M svarar KD och SD
Nyheter "Stora neddragningar flera år i rad för skolans verksamhet är ingen bra politik för att bibehålla skolor på landsbygden eller ökad kvalité i verksamheten. Landsbygdens utmaningar med att föräldrar som väljer att placera sina barn på andra skolor/förskolor än de som finns på orten och det minskande barnafödandet är tillräckligt stora och svåra utmaningar". Det skriver barn- och utbildningsnämndens ordförande Marijo Corkovic (S) och vice ordförande Carl Johansson (M) i en debattartikel.
Vi vill börja med att tacka för alla konstruktiva svar på vår debattartikel kring villkoren för våra landsbygdsskolor- det kändes bra! Vi vill även passa på att bemöta vissa synpunkter/missförstånd.
En utav synpunkterna handlar om att vi ändrat oss när det gäller förslaget om att behålla skolorna- vilket är felaktigt. Vi arbetade fram vårt förslag steg för steg. Först tog vi ställning när det gäller förskolorna och sedan även skolorna på landsbygden. Under tiden hade vi kontakt med invånarna via mejl och vi träffade även invånare fysiskt.
Vi har under mandatperioden valt att tillföra skolan tre miljoner kronor extra under 2024–2025 för att förbättra skolresultaten och kunna bibehålla en bra skolorganisation. Oppositionen valde däremot att skära ned på skolan med tio miljoner kronor för 2025 precis som KD, SD och L valde att dra ned med tio miljoner kronor året innan.
Oppositionens förslag till neddragningar under denna period motsvarar cirka 25 lärare och en minskning med 13 tjänster på grund av färre barn. Totalt närmare 40 tjänster inom BUN.
Stora neddragningar flera år i rad för skolans verksamhet är ingen bra politik för att bibehålla skolor på landsbygden eller ökad kvalité i verksamheten. Landsbygdens utmaningar med att föräldrar som väljer att placera sina barn på andra skolor/förskolor än de som finns på orten och det minskande barnafödandet är tillräckligt stora och svåra utmaningar.
Vi har i stället valt att utöka skolans budget för att skapa en större stabilitet i organisationen så att de kan ta itu med de utmaningar som finns. Det tror vi ger bättre kontinuitet i verksamheten och bättre förutsättningar för våra barn och elever!
Vi vill också understryka att vi inom Majoriteten arbetar aktivt med förslag och idéer för att utveckla landsbygdsskolorna. Detta ser vi som ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för framtiden. Oppositionen är mer än välkomna att bidra med sina egna förslag och tankar om hur vi tillsammans kan förbättra förutsättningarna för vår landsbygd. Vi anser att denna fråga är viktigare än att fastna i politiska skiljaktigheter; det handlar om att gemensamt forma en levande och hållbar landsbygd för alla.
Marijo Corkovic (S), ordförande barn- och utbildningsnämnden
Carl Johansson (M), vice ordförande barn- och utbildningsnämnden
Nej.
S o M har inte föreslaget att lägga ned landsbygdsskolorna och det vet du Thomas. För att alla ska veta om vilket beslut vi fattade och som också finns i protokoll på Vaggeryds kommuns hemsida så visar jag det här;
Barn- och utbildningsnämnd arbetsutskott (BUA)
2024-12-10 Justerandes sign Utdragsbestyrkande
§103 Skolorganisation – beslut (BUN 2024/139)
Beslut
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå nämnden:
• Att, efter noga övervägande av pedagogisk kvalité, ekonomi samt övriga
samhällsnyttigheter, ej sätta Bondstorps skola F-3 och Klevshults skola F-3 i paus
utan de kvarstår i skolorganisationen.
Kenth, Visst är det väl så att S och M är i majoriteten i barn- och utbildningsnämnden och där leder inriktning på förvaltningens arbete?
Läs gärna artikeln länkad.
https://skillingaryd.nu/nyheter/forslaget-skolor-laggs-ned-eller-pausas/
Hur såg M’s plan för Hjortsjöskolan ut 2022?
Hur såg S och M’s plan för Hjortsjöskolan ut 2023?
Hur såg S och M’s plan för Hjortsjöskolan ut 2024?
Hur ser S och M’s plan för Hjortsjöskolan 2025?
S och M skickade fram utredningar om kraftigt försvårade möjligheter för landbygdselever att umgås med tätortskompisar genom ett helt verklighetsfrånvänt skolbussreglemente.
S och M låter sedan förvaltningen spela fritt i en utredning som närmast kan kallas nedläggningsorgie riktad mot landsbygden, tack vare ett tydligt ställningstagande inom främst enstaka ryggstarka M själva så stoppades båda.
Oppositionens förslag om att stå fast vid landsbygsskolorna lever och nu väntar vi naturligtvis på att oppositionen kommer med ett starkt förslag om hur man kommer till rätta med situationen på Hjortsjöskolan så att såväl elever som personal kan komma tillbaka till läget hälsa, trivsel och kunskapsinhämtning. Majoriteten får väl hållas med sina idéer om vem som gjort vad och när. Lite märkligt fokus hos BUN’s ledning firman nog ändå tycka. Det brinner på ett annat ställe än där ni är med släckvattnet.
En politisk vändning under press
I en tid då landsbygden kämpar för sin överlevnad, har majoriteten M o S nyligen föreslagit att lägga ned flera landsbygdsskolor. Detta beslut, som initialt motiverades av ekonomiska besparingar och effektiviseringar, möttes av massiva protester från föräldrar, lärare och invånare i de berörda områdena.
Protesterna var omedelbara och kraftfulla. Argumenten var många och starka: skolorna är inte bara utbildning, utan också sociala nav som håller samman små samhällen. Att lägga ned dem skulle innebära en dödsstöt för våra mindre orter.
Efter veckor av intensiva protester började majoriteten att backa från sitt ursprungliga förslag. Först kom små eftergifter: löften om att utreda alternativa lösningar och att lyssna på invånarnas synpunkter. Men steg för steg blev det tydligt att majoriteten var på väg att ändra sig helt. Till slut meddelades det att skolorna skulle få vara kvar, åtminstone tills vidare.
Anmärkningsvärda är att majoriteten med M och S går ut i denna debattartikel och hävdar att de aldrig hade ändrat sig. Enligt dem hade de hela tiden arbetat för att hitta den bästa lösningen för landsbygden och att beslutet att behålla skolorna var resultatet av en noggrann och genomtänkt process. Däremot har debattörerna helt missat att deras egna kommunalråd, från respektive parti, tydligt drev linjen att först lägga ner de berörda skolorna – för att sedan ändra sig. Det är anmärkningsvärt att detta faktum utelämnas, detta trots att det var uppenbart för alla att det var de massiva protesterna som hade tvingat fram förändring.
Denna händelse visar på vikten av medborgarengagemang och att politiska beslut inte alltid är skrivna i sten. Det är också en påminnelse om att politiker ibland kan försöka omskriva historien för att framstå i bättre dager. Men för invånarna på landsbygden är det viktigaste att deras skolor får vara kvar och att deras röster har blivit hörda.
Oppositionen har vid flera tillfällen framfört förslag på hur skolstrukturen kan utvecklas, men dessa har avfärdats. Om majoriteten verkligen vill samarbeta för landsbygdsskolornas framtid, bör de vara öppna för en bredare diskussion där även våra perspektiv tas på allvar.
Thomas Axelsson (KD)
Jovisst var det så att politikerna inom S och M tog ställning till tjänstemannaförslaget efter stt de tagit del utav vad folk tyckte på berörda orterna samt inom sina egna grupper. Att försöka skapa debatt i efterhand är dålig demokrati. Att påverka samhället skall vara roligt och demokratin blir starkare då