Så vill M förbättra vården för kvinnor
Nyheter Kvinnor med förlossningsskador har inte alltid kraften att ta nya vårdkontakter i primärvården för att få hjälp. Därför måste vården efter förlossningen bli bättre, skriver Ulf Kristersson, Camilla Waltersson Grönvall och Malin Wengholm i en insändare.
Kunskapen om kvinnors sjukdomar är eftersatt både inom forskning och i det kliniska arbetet. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor om hur skillnader mellan könen tar sig uttryck gällande symptom, smärta och reaktioner på läkemedel. Dessutom visar forskning att kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling och får – allt annat lika – mindre påkostad sjukvård än män.
Ett exempel är hjärt- och kärlsjukdomar, som drabbar båda könen i lika hög grad, men där kvinnor inte får lika bra vård som män. Ett skäl till detta är att kvinnor blir feldiagnostiserade: kvinnor kan exempelvis ha hjärtinfarkt utan att ha förträngningar i kranskärlen, men blir feldiagnostiserade för att kranskärlen ser normala ut.
Ett annat exempel på en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom är endometrios. För kvinnor som drabbats innebär det inte bara stor smärta, utan också perioder av sjukskrivningar, försök till olika medicinska behandlingar och upprepade kirurgiska ingrepp med stor påverkan på vardagen.
Kvinnors smärta måste tas på allvar och det måste satsas betydligt mer på forskning kring kvinnosjukdomar. Det krävs också ett nationellt kunskapslyft om kvinnosjukdomar inom primärvården och en större andel av sjukvårdens totala budget bör gå till primärvården, med ett mål om minskade väntetider.
En annan viktig fråga är förlossningsvården. Den har blivit mer jämlik och många regioner gör nu stora satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare, samt leva upp till målsättningen om en barnmorska per födande.
Men jämfört med andra länder är det en relativt hög andel kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning. Vården behöver förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Många kvinnor upplever att vården inte finns där vid komplikationer och skador efter en förlossning. Det blir extra dåligt eftersom tiden efter förlossning är krävande med trötthet och för vissa nedstämdhet. För många går all energi åt till att lära känna det lilla nyfödda barnet och kraften finns helt enkelt inte till att ta nya vårdkontakter i primärvården, vilket leder till att kvinnor lider i det tysta. Moderaterna vill därför att förlossningsvården ska stärkas också vad gäller uppföljning och återkoppling efter förlossningen. Målet ska vara att födande kvinnor kan ha samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.
En tredje viktig fråga är klimakteriet. Alla kvinnor går igenom detta, men påverkas olika mycket. För en del kan det vara en positiv tid med känsla av förnyelse och för andra en mycket svår tid med kroppsliga besvär och ohälsa.
När östrogenproduktionen minskar ökar risken för benskörhet och benskörhet ökar i sin tur risken för frakturer. Vidare får kvinnor ökad risk för hjärtinfarkt och ökad risk för åderförkalkning. Även här behövs bättre vård: Vi vill ha nationella riktlinjer med vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder så kvinnor i klimakteriet får rätt vård i tid.
Sjukvården för kvinnor har länge varit eftersatt, vilket är ett underbetyg för Sverige. Vi ser problemen och vi har både politiken och viljan för att göra vad som krävs för att alla kvinnor ska ges trygg vård i livets olika skeden.
Ulf Kristersson, partiledare M
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson
M Malin Wengholm, regionråd M