Skandulv forskar kring vargens föda

Camilla Wikenros från Statens Lantbruksuniversitet och vargforskningsprojektet Skandulv

I den skandinaviska vargpopulationen ses ett mönster. Inga etableringar i norra Sverige då det finns ett politiskt beslut att det inte ska finnas några vargar i renskötselområdet. Vargar är en art som kan leva vart som helst och är anpassningsbara. Fram till 2019 var det sydligaste vargreviret i Värmland. Populationsutveckling ökar stadigt sedan 2000. Inventering görs nu av vargpar och revirmarkerande par och resultatet ska vara klart 1 juni. Redan i februari konstaterade inventeringen att ett nytt vargrevir etablerat sig i Vaggeryds kommun som fick namnet Mossjön.

Camilla Wikenros om vargforskningsprojektet;

– Vi har en miniminivå på 300 vargar i landet för att hålla populationen på en viss nivå. Vi har ett komplett släktträd för population och med hjälp av dna så vet man var de är födda och kan räkna ut hur långt de sprider sig och man följer tikar och hannar. Den äldsta varg som vi haft sändare på har blivit 13 år. Men jag skulle säga att 10 år är vanligt. Hur lång tid tar det innan tills man får en nyetablering av ett par? Det sker snabbt, ett nytt par stadgar sig i området om det tidigare försvunnit av någon anledning. Vi har haft ett antal vargar med sändare som har gått i norra Sverige, går vidare till Finland och även till Ryssland. Långa vandringar åt bägge hållen kan man konstatera. 

Revirstorlekarna varierar. 27 revir följdes mellan 1999 till 2011. I medel har ett revir område på 1 020 kvadratkilometer. Revirstorleken påverkas inte av flockstorleken, vargtäthet, vägtäthet eller älgtäthet. En faktor föll ut som påverkade reviren och det är tillgången till rådjur. Ju mer rådjur desto mindre revir.

– När man ser att tätheten av rådjur kommer vargreviren vara i den mindre storleken är de beräkningar vi har gjort. Vi har ytterst lite information här söderut, utan vad vi tror baserat på inhämtad kunskap. Reviren blir större ju längre norrut i landet man kommer. 

Via data från sändarförsedda vargar och spillningsinventering i mellersta Sverige får vargforskningsprojektet Skandulv att sammanställa predation på älg och andra bytesdjur. I södra Sverige används ny dna-metodik för att följa vargens predation. 

– Vi fångar vargarna under vintern, ju mer snö desto bättre. Vi har en helikopter, de skjuts med bedövningsmedel, de somnar och vi väger, mäter och sätter på sändare. Sedan gör vi predationsstudie och får fram vad de äter. Under vintern har vi en positionering via gps och vi lägger på två punkter när de stannar till. Det finns mycket markeringar runtomkring bytet, kanske 4-5 kilometer, i några dagar. Vi kombinerar studien med spillning, vad är det för täthet av klövdjur under den här perioden där vi kontrollerar vad de äter. Vi ser att varje varg äter 0,27 älgar per dag. Under vintern dödas det, enligt studien, en älg var fjärde dag, 75 procent av bytet är älgkalvar. När reviren minskar har vargen mer tillgång till rådjur. Ett rådjur per kvadratkilometer ger lägre predationstakt på älg. 

– Under sommaren så fortsätter de att döda övervägande älgkalvar, de är små vilket betyder att vargarna behöver döda oftare för att äta sig mätta. 

Antalet vargdödade älgar per år och revir är under sommaren 66 älgar och vintern 54 älgar, totalt årligt uttag per revir är 120 älgar. Det finns ingen skillnad mellan revir och vargpar och upp till nio individer och det finns fortfarande lite kunskap om ensamma stationära vargar. Vargens uttag av älg är i snitt 0,11 stycken per kvadratkilometer.

Södra delen av landet börjades spillning tas in för analys 2018.
– Vi har sett spår av hår- och ben, men nu vi tar in dna. Man måste bestämma 18 arter som man ska leta efter i dna:et. Det vi inte angett letas det inte efter med andra ord. Med metoden så ser man inte huruvida de dödat eller bytet dödats av något annat. 

– Förra vintern samlades spillning in med hjälp av Länsstyrelsen för att jämföra med mellersta delen av landet. I mellersta delen var det störst andel älg och rådjur. I södra Sverige så har de inte samma predationsmönster som i mellersta. I södra är det förutom älg och rådjur även större andel kronhjort, dovhjort och vildsvin än mellersta delen av landet. Vi ser också en stor variation mellan de olika vargreviren i södra Sverige men fortsatt är älg och rådjur de främsta bytesarterna. Där dovhjort förekommer var vargarna mindre benägna att konsumera älg.

Hur påverkas jaktuttaget på älg av vargförekomst

Bilder och statistik om avskjutning till älg i förhållande till vargförekomst visas av Camilla i Skillingehus. 

– Intressant att se där vargar etablerat sig har det visat sig att vi hade högre avskjutning. Vad hände efter fem åren när man minskade avskjutningen. 2012 kom nya älgförvaltningssystemet så de områden som vi följt under en tioårsperiod gick inte längre att följa. Det som vi såg var att vi hade en större reduktion i områden med mindre revirstorlek, reduktionen störst för kor och reduktion vid direkt etablering av varg. Vi har haft en ökad avskjutning i älg i Värmland även om vargen har ökat.

En åhörare undrar varför det inte visas något kring dokumentationerna och kartor kring Åsenhöga och store Mosse? Camilla Wikenros svarar;
– Jag har under kvällen visat senast fastställda inventeringsresultat vilket är 2022/2023. Under denna inventeringsperiod kunde inte detta par hittas. Under inventeringsperioden som startade 1 oktober 2023 och avslutades 31 mars 2024 har Länsstyrelsen konstaterat vargreviret genom spårning, fotomaterial och dna. Reviret har fått namnet Mossjön och är nytt. Till nästa inventeringssäsong kommer Länsstyrelsen att följa upp reviret för att se om det har fötts valpar. 

En åhörare undrar varför det saknas etablering på vissa områden i landet. Väster om Vättern är det men inte öster, vad beror det på? Camilla Wikenros svarar;
– Det är oftast tikvalpar som etablerar sig. Hanarna flyttar sig mer och längre. Varför sker den här etableringen nu och inte för 10 år sedan, det är ingen som har svar på det.

Hur många vildsvin dödar vargar per år? Camilla Wikenros svarar;
– Det är det som vi får från spillningen och vi har inte kommit dit än. Ju fler spillningar vi får in från ett revir desto bättre data har och får vi. Men vi vet med säkerhet att vargar äter vildsvin mer här nere i södra delen än mellersta. Att få det till ett antal är inte lika enkelt. Ännu.

Fotnot: Fler artiklar från kunskapskvällen om varg kommer att publiceras…

Skandulv – skandinaviska vargforskningsprojektet

Gränsen mellan Sverige och Norge skär genom vargens kärnområde i Skandinavien. Genom det skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv) samordnas forskningen om vargens ekologi. Skandulv initierades i januari 1999. Skandulv arbetar med grundvetenskapliga och tillämpade frågeställningar kring vargens ekologi och förvaltning. De huvudsakliga frågorna berör vargens populationsdynamik, rörelsemönster, genetik och ekosystemeffekter. Projektet verkar även för att förmedla vetenskapligt grundad kunskap till förvaltningen och allmänheten i Sverige och Norge.