Små beslut får stora konsekvenser!
Nyheter Att vara politiker är ett hedersuppdrag. Det betyder att man får människors förtroende att fatta olika beslut. Det är inte alltid ett lätt uppdrag. När man som politiker fördjupar sig i olika frågor är det sällan ”svart eller vitt” utan det finns många ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Läs Carina Stridh Bjurhager (C) debattartikel här om landsbygdsskolan i Åkers framtid. "Här behövs kämparglöd och framtidstro"
Carina Stridh Bjurhager (C) debatterar
Genom de politiska besluten vi tar skapas förutsättningar för medborgare och vi kan påverka utvecklingen i olika riktningar. Vi kan skapa möjligheter och vi kan ta bort möjligheter. Vi behöver se bakåt och framåt, visa vilja och ibland ta beslut som kan vara svåra att verkställa men som skapar goda förutsättningar för utveckling och framtidstro.
På den politiska agendan finns många aktuella frågor i vår kommun. En del mindre och en del större.
Det är lätt att de politiska diskussionerna mest handlar om att lösa uppkomna problem och hantera ekonomi. Det är många frågor kring byggnader, lokaler och etableringar. För att inte tala om vindkraft, simhallar och läckande, möglande hus.
Mitt inlägg handlar om en rad små beslut som jag menar får och har fått stora konsekvenser. En del kommuninvånare märker inte alls av det och för andra får det stora konsekvenser. Det handlar om en liten skola på landet, en skola som kämpar för sin överlevnad. Men det handlar också om hur politiska beslut påverkar människor, möjliggör eller tar bort möjligheter.
Arkivbild från 2018. Förskolan i Åker är på väg till Hembygdsparken
Åkers skola
Femklövern i vår kommun har uttalat en tydlig vilja att utveckla skolorna på landsbygden utifrån perspektivet att skolorna har en viktig funktion för människor som valt att bo utanför tätorterna.
Idag har vi ändå haft frågan på agendan gällande om förskoleklass ska erbjudas i Åkers skola eller pausas på obestämd tid. Hur kommer det sig egentligen att vi har denna fråga på dagordningen?
Föds det inga barn i Åkers skolområde? Bor det inga barnfamiljer där?
Här är några tidigare beslut som jag menar har skapat de resultat vi ser idag:
– Beslut om att alla skolor på landsbygden ska ha elever enbart i år F-3.
– Beslut att Åker under ett antal år inte skulle ha elever i F-3 utan i stället tidigare elever i år 4-5. ”Åkersföräldrar” har då haft alternativet Skillingaryd eller Klevshults skola. Fritids och förskola har funnits i Åker. Transport har ordnats mellan Klevshults skola och fritids. Så har det varit under ett antal år och från och med hösten 2022 planerades att etablera Åker som en F-3-skola. År 4-5-eleverna ska flyttas till Sörgårdsskolan.
– Den planerade renoveringen av skolan stoppades, trots en relativt ringa kostnad om cirka 3 miljoner. Det beslutet togs efter att kommunens investeringskostnader drog iväg och man (välbehövligt) behövde se över rutiner kring upphandling och genomförande av byggnationer.
– Veckans beslut om att inte erbjuda F-klass i Åker trots inriktningsbeslut om F-3 skola.
– Veckans beslut om att inte utreda om det skulle gå att Åker på sikt är en F-5 alternativt F-6-skola.
– Förslag finns om att eventuellt göra om förskolan i Åker till så kallad pedagogisk omsorg i stället.
Hur ofta följer vi upp de beslut vi fattar och ser om de verkligen ger de resultat vi önskar? Ser vi efter vilka förutsättningar vi skapat eller tagit bort och om dessa haft önskvärda effekter?
Skolan i Åker har ett sviktande elevunderlag. Inte därför att det föds lite barn, tvärtom. Men bland annat utifrån ovanstående beslut vilka medför att föräldrar gör andra val. Självklart spelar andra faktorer in också, som möjlighet till det fria skolvalet och prioriteringar och önskemål som familjer har.
Förvaltningen har gjort en utredning som visar att tillgänglighet och närhet har betydelse. Flera föräldrar i Åkers skolområde har gjort ett aktivt val att placera sina barn i Skillingaryd i stället för att de ska åka till Klevshult för skolgång. Det påverkar även hur de väljer för yngre syskon. Det framgår tydligt av den utredning som gjorts. Vi ser också hur flera vårdnadshavare uttrycker att de tycker att förutsättningarna skapar en splittrad skolgång med flera extra skolbyten. De hade hellre sett en längre skolgång i samma skola.
Människor i bygden har upplevt att Åkers skola inte prioriterats under ganska lång tid. Frågan ”Hur länge får skolan vara kvar” har diskuterats mycket i bygden. Osäkerhet skapas huruvida eleverna kan ha en tryggad skolgång under några år. Den osäkerheten påverkar också i skolvalen.
Här har politiken misslyckats att vara tydlig och ur ett förvaltningsperspektiv är det ganska besvärligt med små skolor. Det är dyrt och svårt ibland att rekrytera personal.
Arkivbild från förskolan i Åker 2018
Genom små politiska beslut påverkas människors vardag och det kan få stora konsekvenser för en bygd. Elevunderlaget blir lägre än det skulle behöva vara, och i höst kommer det alltså inte att vara skolverksamhet i Åker. Eleverna i årskurs 4 och 5 flyttas till Sörgårdsskolan enligt tidigare beslut. Den F-3-skola som varit tänkt blir inte möjlig förrän ”tillräckligt elevunderlag” finns. Beslutet att pausa intaget innebär i praktiken att även de nio elever som idag finns i prognos tvingas välja annan skola. Då är även de barnen och deras eventuellt yngre syskon borta ur elevunderlaget. Och kanske det viktigaste av allt: Nu finns inte valfriheten att välja en landsbygdsskola om man bor väster om Skillingaryd.
Men om nu föräldrar i hög utsträckning väljer annan skola kan den väl inte vara kvar, kanske du säger? Absolut är det så, men jag menar att det är trist när politiska beslut i praktiken omöjliggör eller försvårar ett skolval. Jag skulle vilja säga ”Gör om och gör rätt”. Det är ju självklart inte möjligt att backa bandet. Men vi borde kunna fatta politiska beslut som gynnar utvecklingen i alla kommunens delar. Och om vi fattar beslut som motverkar en sådan utveckling borde vi kunna ändra dessa beslut.
Samhällsutveckling
Det satsas mycket på tätorternas skolor framåt. Nybyggnation i Vaggeryd, utbyggnad av Sörgårdsskolan i Skillingaryd är exempel. Kommunen växer snabbt och behoven är stora. I Skillingaryd planeras bostäder västerut. Österut har ju sina begränsningar i skjutfältets utbredning. Sörgårdsskolan kommer nog ganska snabbt att bli trång igen om man ser framåt.
Vi vet att skolor på landsbygden inte bara är en plats för undervisning utan en viktig faktor vad gäller människors vilja att etablera sig i närområdet. Att det finns skola och barnomsorg efterfrågas. Skolan är också en viktig knutpunkt för människor, en plats för kontakter när man på landet inte bor i en enda stor by. Skolan är viktig för områdets attraktivitet.
Centerpartiet har drivit på frågan om att se en skola i ett större sammanhang, som en viktig faktor för samhällsutveckling. Centerpartiet har drivit på frågan om markköp för bostadsbyggnation i Åker och förhandlingar med stiftet är i startgroparna. Att tillskapa möjligheter för exempelvis strandnära boende är också viktigt för att locka människor att vilja leva på landsbygden. För att behålla och utveckla sådana så kallade LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) ska det finns en skola i närområdet. Vi menar att vi behöver tåla att en skola är mindre i perioder.
Centerpartiet har som enda parti i kommunen drivit följande frågor:
– Intag till förskoleklass ska inte pausas.
– Att utreda möjligheterna att Åkers skola ska ha inriktning F-5 alternativt F-6 för att skapa ett högre elevunderlag på sikt.
Båda dessa förslag har fått avslag i barn- och utbildningsnämnden. De har röstats ner av samtliga övriga partier.
Centerpartiet vill fortfarande att satsningar görs i Åker med omnejd. Skolan i Åker behöver fortfarande rustas upp och renoveras. Det är en ringa kostnad i kommunalt sammanhang.
Frågan om tomtmark drivs vidare med hopp om att människor, precis som vi, vågar se möjligheterna på landsbygden och vågar satsa! Vi hoppas välkomna flera barnfamiljer som önskar ha sin skola i närområdet. En skola utan barn är självklart inte möjligt. Därtill krävs framtidstro, kämpaglöd och mod hos både politiker och hos alla er som vill att vi ska ha en levande landsbygd. Jag hoppas inte bygden gett upp! Ni är så många driftiga människor!
Sammanfattning:
- Åkers skola har sakta drivits mot ”stupet” genom en rad beslut genom åren
- Föräldrarna har tröttnat på allt skjutsande mellan Klevshult och Åker
- Kommunens (skandalösa!) fastighetsskötsel stoppade underhåll i Åkers skola
- BUN-förvaltningen önskar stora skolor av ekonomiska/organisatoriska och pedagogiska skäl
- Moment 22! Skolan är en viktig förutsättning för boendeutveckling kring Åker. Landsbygdsutveckling/boendeutveckling är en förutsättning är för att få barn i Åkers skola.
- Centerpartiet ger inte upp all utveckling väster om Skillingaryd
- Centerpartiet tror på och verkar för utveckling i hela Vaggeryds kommun, även Åkerbygden!
För Centerpartiet i Vaggeryds kommun
Carina Stridh Bjurhager (C)
ersättare i barn- och utbildningsnämnden
ersättare i kommunfullmäktige
Peter! Tyvärr får jag ta ur dig illusionen att tätort är lika med behöriga lärare. Men i Skillingaryd är det hög andel, Vaggeryd något lägre. Dessutom är det inte alls ovanligt med lärare som undervisar i andra ämnen än de är utbildade för. Tack och lov för det!
Läs min debattartikel igen så får du svar på frågorna.
Hej Peter! Jag har inte på något sätt gett upp någon debatt. Eftersom jag själv jobbar inom skolvärlden sedan många år med erfarenhet som lärare, rektor med mera så är jag väl införstådd med problematiken. Jag är dessutom väl medveten om den sedan länge pågående styrningen mot mer centralisering av skolverksamhet.
”Hämta nya krafter”. Exempel på dålig debatteknik, Peter. Riktigt dålig. För övrigt är jag inte särskilt trött av mig ;-). Oftast helt tvärtom faktiskt.
Centerpartiet har glömt eller förstår inte att de har vart en del av styret i snart fyra år.
Ändå klagar man på hemtjänsten, och nu på att inte det gått pengar till Åkers skola
Jan-Erik Aronsson
Sverigedemokraterna
Jan-Erik!
Som politiker borde du veta att när man är ett parti bland flera får man ju inte alltid som man vill. SD är ju inte enig i frågan om skolan, men det är C!
Lokalpatriotism? Skulle det vara något negativt? Bor man på landsbygd i vår kommun så är den absolut nödvändig och en kraft att räkna med. Nostalgi? Tvärtom! C pratar framtid, inte dåtid!
Hej Peter!
Tyvärr inte röstfiske. Frågan är mycket viktigare än så. Precis som en bra landsbygdsskola bör vara. På dig låter det som tätort = behöriga lärare. Vi som jobbar inom skolvärlden vet också att de största skillnaderna inte finns mellan skolor utan oftare inom skolor. Så visar även granskningar. Självklart är undervisningens kvalitet viktig, precis som livskvalitet. Om man tittar på elevers resultat och jämför elever från små och större skolor visar de inga nämnvärda skillnader.
Jag påstår att det finns samband mellan de så kallade pedagogiska vinster och att få en budget att gå med vinst. Nu kan man stoppa in X antal miljoner in i andra befintliga verksamheter utan att behöva tillsätta mer personal eller underhåll.
Politikerna har blivit överkörda av tjänstemännen!
Ja så kan man se det. Det som kan ändra det hela och vända utvecklingen är en ökad samverkan på landsbygden och att människor med all tydlighet gör sin röst hörd om denna utveckling. Det är ju dessutom valår i år så förhoppningsvis kan det bli ökad majoritet för människor som ser fördelar med landsbygd och är beredda att arbeta för beslut som möjliggör i stället för hindrar.
Forts till Peppe!
Det finns inget kort svar egentligen på din fråga då det ör många faktorer som spelar in.
Men pedagogiska skäl ska inte blandas samman med organisatoriska skäl vilket jag tycker ofta görs i politiken.
Närhet- varierad undervisning- god rymlig utemiljö- lugn miljö är det jag ser som fördelar. Men som sagt det beror på många faktorer.
Tack för bra och viktig fråga!
Hej Peppe!
I kursplanerna beskrivs syftet med ett ämne, dess centrala innehåll och kunskapskrav som lägst ska uppnås för en elev. I dessa finns inget skrivet om huruvida det ska ske på en lite eller stor skola.
Ser vi till pedagogisk forskning visar den fördelar och nackdelar både med små skolor och större skolor.
Pedagogiska fördelar beror väldigt mycket på andra faktorer än skolans storlek, det beror främst på pedagogers skicklighet och tillgång till att det skapas en rik lärmiljö. Vi vet också att många elever i dag har svårigheter med stora grupper/klasser/skolor och de riskerar att på sikt inte gå i skola alls. Och vi vet att det är svårt för lärare att hinna med att ge elever stöd och anpassningar i större klasser o grupper.
Risker med väldigt små skolor är ju att det kan vara svårt att få lärare som har behörighet i alla ämnen pga lärarbrist som finns i alla kommuner idag . Att erbjuda språkutbildning i olika ämnen from år 6 tex
Pedagogiska fördelar på en litet skola med åldersblandad undervisning kan tex handla om att en mer varierad och s.k differentierad undervisning skapas. Det blir också naturalist att elever gör olika saker utan att det blir något konstigt med det. Der underlättar för barn som behöver stöd tex.
Skolmiljön mitt ute i naturen ger många pedagogiska möjligheter och inte minst att det finns gott om utrymme för barnen
Tack för svaren. Äntligen en politiker som är insatt och kan svara på en fråga.
Hej Carina, jag har en fråga eftersom jag har okunskap om ämnet. På vilket sätt gynnar det att ha mellanstadieelever på Åkers skola rent pedagogiskt utifrån nuvarande kursplaner läroplan för grundskolan 2011? Anledning till frågan är ju för att jag tolkar att förvaltningen ser pedagogiska vinster med att ha mellanstadie med elever inne i Skillingaryd.