Uppdraget ”attraktivitet Klevshult” är redovisat

Arkivbild på klassrum

En rad utredningar inom förvaltningen har gjorts de senaste sju åren. För att nämna några är det skolorganisation 2024, föräldrars val av förskola och skola 2021, utredning Åker/Klevshult 2021, lokalplan, stadieindelning i Svenarum 2018, pedagogisk omsorg Åker 2021, Åkers skola 2021, inriktningsbeslut kring landsbygdsförskolor 2024, elevunderlag Åkers skola 2021, sammanslagning Svenarum och Hok 2022, idrottshallar på landsbygden 2024 med mera.

Hur går det egentligen med våra landsbygdsskolor och hur fungerar det fria skolvalet? Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef berättar:

– Vi har gjort många utredningar angående de små skolorna. Det finns en rad utredningar. Vi har fått ett uppdrag att redovisa attraktivitet Klevshult där syftet med utredningen är att öka antalet elever vid framtida val av skola. Vi har kommit fram till följande, och det är ganska enkelt men det är E4:an som delar kommunkartan. Inom Klevshult upptagningsområde finns postnummer 91, 92 och 93. Vi har inom dessa postnummer 91, 20 barn födda 2016-2025, postnummer 92, 41 barn födda 2016-2025 och inom postnummer 93, 43 barn. Tofthaga får sina barn från östra delen av E4:an, postnummer 91 och 93, valet kan vara att man känner att Tofthaga är ett naturligt val och vi ser att 88 procent av underlaget från dessa två postnummer väljer Tofthaga.

– Klevshults skola har inga barn som bor inom 91-området. Vi har inga i förskoleklass och de som är födda 2016 börjar årskurs 4 i Skillingaryd. Om utredningen vi gjort stämmer är det max tre barn som börjar skolan i Klevshult och till hösten kommer det då vara 9-12 elever i skolan. Vi ska titta på vad som är hållbart och när man ser hela området borde 40 barn vara rimligt men då behöver man ha alla de elever som bor inom 91, 92 och 93 området, berättar Lorentzon.

Klevshults barn- och elevunderlag kommer uteslutande, 97 procent, från boende i postnummer 92 och 93 men merparten i 93-området återfinns i Tofthaga.

Hur har förvaltningen kommit fram till att hur elevunderlaget i Klevshult ska öka?
Alternativen som finns angivit i utredningen är: Man kan skapa platsbrist i Skillingaryd, vilket innebär att man behöver lägga ned årskurs F-3 på Fågelforsskolan. Riktad marknadsföring innebär att ambition att minska elevunderlaget för Tofthagaskolan, som startade i Starkeryd och ses som ett självklart val för boende i området. Att erbjuda skolskjuts till de som väljer Klevshults skola.

– Vi ser inte att någon av dessa alternativ är möjliga, hållbara eller lämpliga att jobba efter, menar Lorentzon och fortsätter ”nämnden behöver välja annan väg framåt och planera för en långsiktig och hållbar skolorganisation”.

Vad säger politikerna på plats under pressträffen?
– S-gruppen behåller skolan hela mandatperioden ut, menar nämndordförande Marijo Corkovic (S).

Robin Ahlnér (KD), andre vice ordförande:
– Det är en svår boll. Från någonstans måste elevunderlaget öka. Vi står fast vid beslutet som vi gått med på tidigare. Det är tufft för alla landsbygdsskolor och det gäller inte bara för vår kommun. Tuffa politiska beslut som kommer att tas framöver. Det är en utmaning att sitta här, det är enklare när allt flyter på men någonstans ska man ta på sig en rock och leda.

Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef:
– Jag är rädd för att Klevshults skola tynar bort. Man tappar personal och det är svårt att behålla när man känner att elevunderlaget försvinner. Personalen är superduktiga i Klevshult men de kanske känner att det inte är en säker framtid på skolan. Det är bekymmersamt. Det fanns inga elever så att man kunde starta en förskoleklass i höstas. Det är som sagts, bekymmersamt.

Marijo Corkovic (S) kommenterar ”vi pratade om på nämndmötet att pausa Klevshult med tanke på att fängelset i Hörle kommer att byggas och fler väljer att bosätta sig i vårt område, det kanske ökar. Men samtidigt är det några år bort….”

Utredningen summeras med att det skulle krävas att nästan samtliga barn i upptagningsområdet väljer Klevshult för att skolan ska vara livskraftig över tid. Det framstår inte som realistiskt eftersom skolvalet i grunden styrs av faktorer som kommunen inte kan påverka genom riktade åtgärder. Alternativ som marknadsföringsinsatser, särskilda skolskjutsvillkor eller organisatoriska förändringar i andra skolor skulle antingen ge begränsad effekt eller stå i konflikt med skollagen eller kommunallagens principer. Utöver detta kan en riktad marknadsföring få negativa effekter för framför allt Tofthagaskolan. Nämnden behöver välja en annan väg framåt: en strategi som möter de demografiska förändringarna genom att planera för en långsiktig och hållbar skolorganisation, där resurserna används för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever – oavsett vilken skola de väljer. Det är varken rimligt eller hållbart att försöka påverka skolvalet genom särskilda åtgärder för enskilda enheter.

Rapporten godkändes av barn- och utbildningsnämnden vid senaste sammanträdet.