Vaggeryds kommun har (för) många skolor

En av många skolor i kommunen, Sörgårdsskolan i Skillingaryd. Arkivbild

Djupt inne i utjämningssystemet beräknas hur många skolor varje kommun ”borde” ha. Denna beräkning är grunden för hur pengarna fördelas. Men många kommuner har betydligt fler skolor än de får ersättning för, visar DS-granskning.
I utjämningssystemet beräknas vilka opåverkbara merkostnader en kommun antas ha för att driva små och icke kostnadseffektiva grundskolor och köra långa skolskjutsar.
Rättvik har åtta skolor mot fyra som är bidragberättigade. Vaggeryd är nia på listan i hela landet med 62,5 fler skolor, 13 mot åtta.

Modellen bygger på geografiska data över invånarna. Utjämningssystemet bryr sig inte om hur många eller hur små skolor kommunerna faktiskt har. Ersättningen i systemet bygger helt på beräkningen av de fiktiva behoven i jämförelse med en genomsnittskommun.

Dagens Samhälle har som första tidning studerat beräkningsmodellens data och jämfört kommunernas behov av skolor enligt utjämningen med deras faktiska skolstruktur.

Granskningen visar att många kommuner driver många fler skolor än vad utjämningen beräknar att de behöver. I 69 kommuner ligger det faktiska antalet skolor minst 30 procent över utjämningsmodellens beräkning. Som helhet kännetecknas de 69 kommunerna av:

– att de finns i gles- eller landsbygd.

– att de har höga skolkostnader, i genomsnitt 7 procent över referenskostnaden i utjämningssystemet. Det motsvarar för en snittkommun cirka 35 öre i skatteuttag.

– att de tar ut hög skatt. Snittet landar på 21,99 kronor (exklusive Gotland), vilket är 1,27 över rikssnittet för kommunerna.

Vy över Hjortsjöskolan i Vaggeryd. Arkicvbild

Utjämningssystemet räknar med stora merkostnader för att bedriva små skolenheter. Enligt modellen börjar merkostnader uppstå vid 130 elever i årskurs 7–9 och 80 elever i årskurserna F–6. Kostnaden per elev i de lägre årskurserna beräknas exempelvis ligga på 195 000 kronor per elev i skolor med mindre än 25 elever. Jämför med 73 000 kronor per elev i skolor med minst 150 elever.

Allra flest skolor jämfört med beräknat behov har Rättvik. Modellen säger att Rättvik behöver fyra grundskolor. Man har nio. Att kommunen har en generös skolstruktur förvånar inte utbildningsutskottets ordförande Joanna Stridh (C).

– Nej, det får vi höra ofta, säger hon.

I Rättvik är byskolor mer än bara skolor. De är dna. Men grundskolan är samtidigt jämförelsevis dyr. Kostnaderna ligger 10 procent över utjämningssystemets referenskostnad, och det betyder stora pengar då grundskolan är en betydande kostnadspost.

Det blir också allt besvärligare att hitta behöriga lärare i alla ämnen till de små skolorna, har förvaltningen påpekat. Joanna Stridh medger att de små skolorna är sårbara men ser inga skäl att lägga ned skolor.

Leder inte de små skolorna till högre kostnader?

– Ja, byskolorna kräver lite större resurser per elev för att de är små. Men jag ser inte att de besparingar vi kan göra uppväger fördelarna i att ha byskolorna kvar.