Vart är vi på väg?
Nyheter "Vart är vi på väg? Frågar sig Kristian Luuk på fredagskvällarna. Det gör jag också med anledning av följande: Utan respekt och medkänsla. Så kan regeringens politik mot nya svenskar som integrerats i vårt samhälle lätt sammanfattas". Läs debatten från Robert Alkemark (S) här.
I dag behandlar politiken hederliga människor på ett ovärdigt sätt. Den utgör också ett problem för handeln, tillverkningsindustrin och för att inte tala om bemanningen inom vård- och omsorgsyrkena.
För 17 år sedan införde regeringen Fredrik Reinfeldt (M) en lag som gav invandrare möjlighet att jobba om de fått avslag på sin asylansökan. Man talade om ett så kallat spårbyte.
Nu ska lagen rivas upp med olyckliga och svåra konsekvenser.
Det mest anmärkningsvärda är att lagen ska gälla retroaktivt. Du läser rätt. Den innebär att människor som redan arbetar och försörjer sig sedan många år måste lämna landet. Undersköterskan måste säga upp sig och resa till hemlandet. Samma sak gäller för industriarbetaren. Och barnen tvingas att lämna hemlandet Sverige (!) för att åka till ett främmande land.
Regeringen och Sverigedemokraterna har mött mängder av protester. Lagkloka, myndigheter och kristna församlingar har också kritiserat lagen och sättet på hur våra medmänniskor blir behandlade.
Många av de som nu tvingas ut ur landet lämnar nu stora hål efter sig.
Regeringen har försökt att försvara politiken med att man kan söka jobb på nytt efter ha betalat dyra biljetter till hemlandet där ansökan måste göras. Men här slirar regeringen Ulf Kristersson och framför allt migrationsminister Johan Forssell som genomför vad Sverigedemokraterna länge har efterfrågat.
Dessa ministrar vet att många av de som nu tvingas bort inte har den lön som krävs för att komma tillbaka, nämligen över 33 000 kronor per månad. Men dessa ledande moderater ser sig nödda och tvungna att gå Jimmy Åkesson tillmötes.
Skälen är flera till att de borttvingade inte lär komma tillbaka. Löneläget inom vården och omsorgen är inte högt. Dessutom arbetar många – ibland mot sin vilja – deltid. Även industrin utanför storstadsregionerna har ett löneläge där långt ifrån alla når 30 000 kronor även efter många år. Vad är alternativet för företag, kommuner och regioner då duktiga yrkesarbetare försvinner? Här väljer regeringen att tiga. Att höja lönerna drastiskt skulle prissätta företagen ur marknaden. Och brist på arbetskraft kan leda till produktionsminskningar och därmed sänka lönsamheten i företagen. Bekymret är redan stort att bemanna svensk vård och omsorg. Det är otäckt att se hur Sverigedemokraterna fått med sig de borgerliga partierna på att göra livet svårt för nya, integrerade svenskar.
I Tro och solidaritet jobbar vi för en rättvis och human migrationspolitik. Att kasta ut redan integrerade svenskar visar att tiden är ur led.
Hur vi möter främlingen är ingen oviktig sak, vilket en del debattörer ger uttryck för. Jag tycker att det kan vara på sin plats att tänka på Jesus ord i Matteus. Där säger han: ”Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte. Då skall de svara: Herre när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken och sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? Han svarar dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.”
Dessa ord borde leda till reflektion hos alla partier i dessa dagar, men främst hos dem som tvingar ut integrerade människor ur landet.
Robert Alkemark
Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i Vaggeryds kommun
Bra Robert!
Jag är glad att få reaktioner på min debattartikel
Det är också trevligt att notera att flertalet är positiva. Tack Bo Holst för ditt inlägg, jag såg också inslaget på nyheterna härom dagen. Svensk ekonomi är starkare än finsk, delvis beroende på att vi tog emot fler flyktingar. Kan någon verkligen tro att det gör Sverige bättre om jobbande skattebetalande människor tvingas bort från sina arbetsplatser. Dessutom skickar vi med dem hundratusentals skattekronor i hemvändarbidrag.
Sandvikenrapporten har ofta lyfts fram som ett exempel på den påstådda ”guldgruvan” som invandringen sägs utgöra. Utfallet blev tyvärr ett helt annat än vad som utlovades. Invandring kostar och det ska den få göra för att syftet med asylinvandring är att ge människor skydd från krig och förföljelse – inte att den i sig ska fungera som motor för ekonomisk tillväxt eller ökat välstånd. Om målet däremot är just välstånd, är det knappast invandring från tredje världen som är lösningen.
Däremot tror jag att en politik som fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring, i kombination med tydliga krav för tillträde till välfärdssystemen, har betydligt större potential att stärka vår gemensamma välfärd.
Om ni hade bjudit in regeringens samordnare för frivillig återvandring hade ni vetat att återvandringsbidrag inte utgår till personer som enbart haft arbetstillstånd.
Petter
Du verkar kunna mycket i ämnet men du kan väl ändå inte mena att till exempel Afghanistan eller Iran är säkkra länder att återvända till för de som flydde därifrån 2015?
De som etablerat sig, skaffat jobb och betalar skatt kan väl inte vara en belastning?
Robert Alkemark
Av de 163 000 personer som sökte asyl 2015 fick cirka 47 000 avslag. Trots avslag är det många som stannat kvar i landet. Det är alltså dessa personer som du vill värna?
Jag har tyvärr begränsad kunskap om den aktuella situationen i Afghanistan och Iran, men vet att UD avråder från resor dit vilket indikerar att säkerhetsläget är avsevärt sämre än i Sverige.
Det jag också vet är att Migrationsverket prövar varje asylansökan och beviljar uppehållstillstånd när det finns ett skyddsbehov. Om situationen i ett hemland försämras beslutar myndigheten om verkställighetsstopp.
Om arbetande människor kan utgöra en belastning för samhället beror på flera faktorer, bland annat hur lång tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden, hur många år individen är yrkesverksam samt inkomstnivå. Dessa omständigheter avgör relationen mellan individens bidrag till välfärden och i vilken utsträckning välfärdssystemen nyttjas genom transfereringar och skattefinansierad konsumtion.
Mot bakgrund av Sveriges generösa välfärdssystem och det progressiva skattesystemet är det relativt få personer som är nettobetalare.
Jadu Petter
Vi har lite olika åsikter du och jag, men om en person tjänar 30 000 kronor bor Vaggeryd betalar skatt på cirka 6 000 kronor och konsumerar merparten av det som är kvar och därmed bidrar med 4 000 i moms så mår samhället rätt bra av det.
Dessutom behöver samhället deras insatser inom näringslivet, vård och omsorg med mera.
Robert, i denna fråga råder full enighet.
Det faktum att en individ är självförsörjande innebär inte nödvändigtvis att personen bidrar positivt till samhället.
Utomeuropeisk invandring medför kostnader, och det är något vi måste vara beredda att ta. Syftet är att ge skydd åt människor som flyr krig och förföljelse, inte att skapa ekonomisk tillväxt.
Världens behov är nästintill oändligt medan våra resurser är begränsade. Därför är det nödvändigt att prioritera dem som har det största behovet.
Mycket bra skrivet Robert.
Det får mig att osökt tänka på den gyllene regeln:
Allt vad ni vill människor skall göra mot er
Det skall ni göra mot dem
Vi får hoppas att en ny regering river upp denna lag efter valet.
Apropå spårbyte: tycks det numera vara närmast synonymt med Socialdemokraterna. Förespråkar partiet en stram migrationspolitik eller inte? Är man för arbetskraftsinvandring – eller emot?
Oavsett Socialdemokraternas växlande ståndpunkt är det rimligt att den som saknar asylskäl återvänder när skyddsbehov inte längre föreligger och med en arbetslöshet på omkring 9 procent, motsvarande cirka 477 000 personer, finns det sannolikt redan idag människor i Sverige som kan ta de jobb som nu riskerar att bli vakanta.
Ja, det krävs nu att många reagerar. Senaste kunskapen som kom från Finland denna vecka som analyserar varför deras ekonomi går sämre för varje år har kommit fram till att den grundläggande orsaken är att man haft en för låg invandring.
Nu visar nationalekonomer att för att klara en god tillväxt i samhällsekonomin krävs en balans mellan storleken på olika åldersgrupper och en reglerad kontinuerlig invandring hjälper till att klara detta.
Så ni som hittills tyckt att invandringen är en samhällsekonomisk börda måste nu börja tänka om.
Vi behöver såväl en god reglerad invandring samt särskilt ta vara på de som redan är våra grannar, arbetskamrater, vänner och kommuninvånare samt acceptera en politik som framöver tillåter invandrare till vårt land
Tack Robert för din debattartikel. Jag håller helt med och min förhoppning är att de som ännu inte har insett vad vår integrationspolitik innebär. Tänk till! Att stifta lagar som ska gälla retroaktivt och på så sätt kunna skicka hem de integrerade, laglydiga och arbetande invandrarna som så väl behövs i vårt samhälle. Ochcsom inte detta är nog så ligger nu förslag om att dra tillbaka det permanenta uppehållstillståndet som de flesta av de ungdomar som kom 2015-16 har lyckats få efter studier och tillsvidareanställningar enligt migrationsverkets krav. Ännu en åtgärd för att få möjlighet att skicka hem de invandrare som varit här i 10 år eller mer. Vad är det för samhälle vi lever i om det är ok att ta tillbaka givna löften.
Dessa ungdomar behövs om vi ska kunna behålla vår välfärd i en åldrande befolkning.
Gunilla Otterberg, volontär och medmänniska.
Mycket bra skrivet! Instämmer helt och fullt.
Heder åt dig Robert!