Brunos dikt: Stjärnhistoria

STJÄRNHISTORIA

Jag älskar stjärnsystemen!

Men lika flyktigt

som dunstande vattendroppar

är i eoners förlängning

språk och galaxers beständighet.

Jag älskar stjärnsystemen!

Min kropp är vävd av stjärnstoft.

Ögon, tänder, hjärta, könsorgan –

allt som jag känner är stjärnstoft.

Min kropp är både ung och uråldrig.

Mina celler är byggda av askan

efter döda supernovor.

Mina vävnader är skapade

av samma slags atomer

som i krokus, hund och krokodil.

Jag är en del av Allts mångfald.

Ett reflekterande och kännande

medvetande. Delaktig i den

ständiga skapelseakten, byggd

av stjärnors atomer, formad

av stjärnorna: Guds verkstäder.

Efter läsningen av Stefan Edmans ”Jordens sång”