Nyheter

Författar-Johanna besökte Skillingaryds bibliotek

Uppdaterad 13 oktober, 2026 09:53 · Publicerad 13 oktober, 2026 07:59

Stockholmsförfattaren Johanna Lindbäck gjorde under måndagskvällen ett författarbesök som riktade sig mot ungdomar som fyllt tolv år på Skillingaryds bibliotek .

Bilder: Sara Mejving

4 bilderTryck på en bild för fullskärm
1/4
Johanna Lindbäck besökte Skillingaryds bibliotek
2/4
18 böcker är utgivna
3/4
4/4

Kommunens läsambassadörerna Mana-Ash, Josy och Ilwad tillsammans med bibliotikarien Emma Ohlsson stod som värd när det var dags för författarbesök i Skillingaryd under måndagskvällen. Johanna Lindbäck kommer från Luleå, men är bosatt i Stockholm.

– Jag skriver barn- och ungdomsböcker. Jag började skriva för 20 år sedan och nyligen gav jag ut den 18:e boken. Böckerna handlar om vanliga ungdomar som lever nu och saker som man kan råka ut för, som en helt vanlig ungdom. Inte historisk utan realistiska böcker som handlar om att gå i skolan, ha vänner, vara kär, om familjen med mera. I kväll är jag här i Skillingaryd då det är kulturvecka.

Hur lång tid tar det att skriva en bok?

– Skriva och redigera ett år ungefär. Jag skriver inte varje dag – jag gör andra saker också.

Lässugna barn- och ungdomar kom till biblioteket när Johanna Lindbäck började berätta om hur hon började som författare.

– När jag började ettan och lärde mig läsa och skriva, så ritade jag mycket. Sedan lärde jag mig läsa och skriva och tyckte det var kul. Vi hade ett bibliotek på skolan och jag läste mycket. När jag var runt tio år så tänkte jag att det är bra att jag heter Lindbäck, likt Lindgren (Astrid). Min bok kommer att stå bredvid Lindgrens böcker i biblioteket. Hennes böcker kanske är utlånade och då kan de tänka sig att ta min i stället. Det var min plan från början.

– Jag skrev mycket i skolan, hittade på berättelser i skolan, jag hade många brevvänner, vi skrev för hand. När jag växte upp var det små annonser i tidningen som man svarade på om man ville ha nya brevvänner. Eftersom jag älskade att skriva så älskade jag att skicka brev till mina brevvänner. I takt med att datorer kom, internet, bloggar, jag har skrivit så många olika saker, från papper till dator. Nu skriver man bara på datorn. Jag kommer från en familj där ingen är konstnär utan man har vanliga jobb. Jag har hela tiden tänkt på att jag måste ha något att göra, ett jobb. Då blev jag blev gymnasielärare i Stockholm och under tiden skriver jag samt går kvälls- och sommarkurser. När jag jobbade som lärare i några år fick min dåvarande sambo jobb i Norge. Jag följde med honom, jag kände att jag fick min chans. Hade ett deltidsarbete i Norge och nu ska jag försöka skriva en bok för jag kommer nog inte få ett bättre tillfälle. Jag skrev som en galning och sedan blev det första boken, som kom för 20 år sedan. När jag skickade ut den blev den antagen av förlaget och efter den har jag skrivit flera böcker. Först gick det jättelångsamt och sedan blev det ingenting och sedan fick jag chansen att kunna satsa på det här. Jag har nästan kommit med en bok per år. På senare år skriver jag några böcker tillsammans med Lisa och Sara och vi skriver tillsammans.

Favoritboken heter ”Fula tjejer” som utspelar sig på en högstadieskola, har tre huvudpersoner och Johanna, Sara och Lisa är varsin huvudperson.

– Boken handlar om att det är ett anonymt instagramkonto på skolan som lägger ut fula och misslyckade bilder. Tjejerna i boken känner sig kränkta och ledsna. De måste ta reda på vem det är som ligger bakom instagramkontot, samtidigt som man gör detta lär tjejerna känna varandra, berättar Johanna Lindbäck.

På ett roligt och inspirerade sätt berättade Johanna Lindbäck hur hon jobbat fram böckerna som finns uppställda på ett bord i Skillingaryds bibliotek.

– Det är roligt att jobba tillsammans med andra, ibland har man jobbiga dagar och man är oinspirerad. Senaste boken har jag och Sara skrivit tillsammans och den är sprillans ny. Den är lite annorlunda, det är en påhittad fiktiv berättelse. Den här handlar om att en tonårskille som precis gått ut skolan, om gängkriminalitet och vad som händer på skolan, vad gör de vuxna och vad gör polisen? Vi har hittat på en förort i Stockholm som heter Duvängen, så boken är en fantasihistoria och ganska deppig, mörk berättelse och en fantasihistoria men ändock en mix av alla händelser som händer i landet och den psykologiskt tyngsta boken vi skrivit.

Tjejerna på författarbesöket var frågvisa, här kommer ett axplock:

Hur brukar du göra research?

– Hur ser ett vanligt schema för årskurs åtta ut? Olika beroende på vilken typ av bok det är, det kan handla om att man behöver läsa in sig på innebandyregler. Beroende på ämne och hur man gör. Man skriver saker som man är intresserad av.

Vilken är din favoritbok?

– Min favorit är ”Fula tjejer”, det är som en deckare.

Hur mycket har man klart innan man börjar skriva en bok?

– Jag vet hur det börjar och sedan kommer detta hända och sluta med detta. Sedan vet jag en del författare som bara sätter sig och skriver och man vet inte hur det slutar, men sådan är inte jag. Antingen är det en kärleksroman, ett problem i en klass eller en resa till Gotland.

Har det hänt i verkligheten det som du skriver i böckerna?

– Ja, jag är mycket ute i skolan och är där det händer mycket, hur det är i klassen och hur det är i skolan. Även om det inte exakt jag varit med om händelsen, så har det hänt någonstans. Jag har varit med om mycket men sedan fixar man till det lite när man stoppar in det i en bok. Lite fantasi är det också.

– Jag översätter böcker från norska också, kanske en gång per år. Förlaget har frågat mig om jag ville översätta och det gjorde jag. Det är ganska skönt jobb det också.

Finns det något författare inte får skriva om?

– Vi får skriva i princip vad som helst, men man får inte skriva om en levande person och hitta på massa elaka saker om den personen. Det får man inte.

Finns det någon bok du har börjat skriva men slutat?

– Jag har en nu, som jag har börjat och slutat hundra gånger. Egentligen från och till under flera år samtidigt som jag har skrivit den senaste boken, men det blev trögt och segt så jag har lagt undan den.

Vad är det bästa med att vara författare?

– När man sitter i ett flow, allting öppnar sig, man skriver fina meningar och har en kul dialog. Tyvärr händer det inte varje dag men ibland kommer de här stunderna och då är det superhärligt. Man känner att det kommer att bli en fantastisk bok. Det är kul att hitta på och när de här dagarna kommer där allting bara fungerar, det är det bästa.

Vad läser du själv?

– Jag läser mycket, både barn, ung och vuxen. Jag läser mycket olika, egentligen alla typer av barn- och ungdomsböcker som utspelar sig i nutid. Sedan gillar jag vuxenromaner, spänning och egentligen gillar jag sådana böcker som där det inte händer någonting alls heller.

Kommentarer

0

Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.

Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte.

Skriv sakligt och håll dig till ämnet.