Nyheter

En öppen fråga till Värnamos politiker: När ska ni sluta bygga på åkermark?

Uppdaterad 27 augusti, 2026 17:35 · Publicerad 24 augusti, 2026 11:49

Är det rimligt att värdefull jordbruksmark används för exploatering när det finns alternativ? Och hur ser Värnamos politiker på balansen mellan kortsiktiga markintressen och den långsiktiga förmågan att producera mat? Det undrar LRF:s Värnamoavdelning i en debattartikel.

Åkermark är en ändlig resurs. När den väl har bebyggts går den inte att återskapa. Samtidigt är den avgörande för Sveriges livsmedelsproduktion och vår långsiktiga beredskap.

Under de senaste två mandatperioderna har Värnamo kommun tagit mer än 16 hektar av kommunens bästa jordbruksmark i anspråk för bebyggelse. Det handlar om mark som kunnat producera mat under generationer framöver.

Flera kommuner väljer i dag att vara betydligt mer restriktiva med exploatering av åkermark. Jönköpings kommun har exempelvis beslutat att i princip inte bebygga jordbruksmark. Därför vill vi ställa en enkel fråga till Värnamos politiker inför valet:

När tänker Värnamo kommun sätta stopp för exploateringen av kommunens bästa åkermark?

Vad motsvarar då 16 hektar jordbruksmark i mat?

∗ cirka 560 000 kilo potatis
∗ cirka 112 000 kilo vete
∗ cirka 80 000 kilo havre

Grovt räknat kan en hektar åkermark som används för spannmål eller potatis ge energi för omkring 25 personer under ett helt år. De 16 hektar som har försvunnit hade alltså kunnat förse 400 Värnamobor med mat varje år.

Lagstiftningen är tydlig: Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för väsentliga samhällsintressen och om behovet inte kan tillgodoses på annan mark.

Därför blir vår fråga än mer angelägen: Är det rimligt att värdefull jordbruksmark används för exploatering när det finns alternativ? Och hur ser Värnamos politiker på balansen mellan kortsiktiga markintressen och den långsiktiga förmågan att producera mat?

I en tid när livsmedelsberedskap, självförsörjning och robusthet diskuteras allt oftare får man inte glömma att också värna den bästa åkermarken.

Vi ser fram emot att få höra hur Värnamos politiker svarar.

LRF Värnamo

Kommentarer

4

Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.

Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte.

Skriv sakligt och håll dig till ämnet.

Sortera:
  1. Samhällsbyggnadsnämnden företräds av Centerpartiet som ordförande och det var Centern som drog i gång Mossleplatån. Då togs beslut att inte bygga söder om 27:an. Vad är det beslutet värt i dag, när tjänstemännen ändå går sina egna vägar?

    1. Jan Cherek, gruppledare SD Värnamo

      SD krävde att ersättningsmark skulle tas fram för att kompensera den yta som man tog i bruk när man skulle bygga på Mossleplatån. Majoriteten gick dock inte på den linjen.

      Vi var inte positiva att ta marken i anspråk och vi reserverade oss också för beslutet.
      Det var alltså främst den dåvarande styrande majoriteten (M, KD, L samt delar av C och S) som fick igenom byggnationen.

  2. Obegriplig kommunalt beslut!
    När slät fin skogsmark finns utmed den gamla riksettan norr om staden. 16 hektar där är ju som en droppe i havet, ända upp mot Hörle.
    När det nu ska byggas fängelse nedanför Hörle hade varit änglamark att bygga bostäder, polishus och ett litet affärscentra där.

  3. Typiskt Centerpartiet i Värnamo – man skjuter sig själv i foten.
    LRF ställer en högst relevant fråga om varför värdefull jordbruksmark exploateras. Men frågan väcker samtidigt en annan: Var har Centerpartiet i Värnamo varit under alla dessa år? Centerpartiet har varit med och styrt Värnamo kommun under flera mandatperioder och har dessutom haft ett betydande ansvar för samhällsbyggnadsfrågorna. Om över 16 hektar av kommunens bästa jordbruksmark har tagits i anspråk har detta knappast skett utan politiska beslut och politiskt ansvar. Det är därför märkligt att nu, inför valet, försöka framställa sig som åskådare till en utveckling man själv varit med och haft möjlighet att påverka.

    Problemet är kanske större än själva sakfrågan. Hur ska väljarna kunna känna förtroende för ett parti som under lång tid präglats av interna fraktionsstrider, bristande samverkan och flera informella maktcentra?

    Att värna jordbruksmark är viktigt. Men politisk trovärdighet kräver också att man tar ansvar för de beslut som fattats när man själv suttit vid makten.