Jeanettes krönika: Den ljuvliga skördetiden!

Sensommaren och den tidiga hösten har en särskild atmosfär. Under september fram till slutet av oktober brukar det finnas en mängd trevliga skördefester att besöka.

Stolta odlare dukar fram sina produkter i lysande färger och allt smakar så gott. Det är något speciellt med hemodlat och det som kommer från vår närmiljö. Det finns så mycket glädje både hos odlaren och köparen. Jag tycker till exempel om att köpa honung när jag vet varifrån honungen kommer och vem det är som har varit en flitig biodlare!

Skördefesterna anordnas ofta i anslutning till hembygdsgårdar och parker som på ett naturligt sätt knyter samman generationer och gör vår gemensamma historia levande. Äppelkaka med vaniljsås brukar serveras och det sätter en extra guldkant på besöket.

Under hösten infaller två högtider. Den ena är tacksamhetens högtid som kallas Tacksägelsedagen och så har vi änglarnas högtid som är Mikaelidagen.

I det gamla bondesamhället levde vi nära naturen och livet följde årstidernas växlingar. För att överleva var man helt enkelt tvungen att odla och ta vara på skörden som skulle räcka ett helt år. Det som naturen gav i form av frukt, bär, nötter och örter samlades in och förråden fylldes. Att livet fungerade var något som man var tacksam för. Därför tog bönderna med sig en del av skörden till kyrkan för att visa sin tacksamhet till Gud. Det var Gud som lät det regna och det var Han som lät solen skina.

När skörden väl var bärgad firades det med härliga festmåltider och en veckas vila eftersom förråden inför vintern var säkrade. Då var det dags för höstmarknaderna. Det var också då som tjänstefolket kunde byta tjänst och den så kallade flyttdagen inföll. Mellan åren 1723-1819 var Mickelsmäss lagstadgad flyttdag för pigor, drängar och annat tjänstefolk.

Nu fick boskapen, som gått ute hela sommarhalvåret, komma in under skyddande tak och bakom säkra väggar. Mörker och kyla var i antågande. I mörkret kunde rovdjuren komma nära inpå gården och en mängd ondskefulla väsen gömde sig lätt i mörkret. Både mörkret och kölden var en utmaning för allt levande. Det är därför som vi firar den helige Mikaels dag vid den här tiden på året.

Ärkeängeln Mikael har hyllats inom kyrkan sedan tidig medeltid. Mikael är nämligen den främste bekämparen av ondskan. Han avbildas ofta med svärd och han trampar på Satan. Högtiden firades med högmässa i kyrkorna, därav namnet Mickelsmäss. Den här högtiden markerade övergången till vinterhalvåret.

Den helige Mikael firades ursprungligen den 29 september och så är det fortfarande i katolska kyrkan.

På den dagen firar vi de sju ärkeänglarna som förutom Mikael är Gabriel och Rafael. Namnen på dessa ärkeänglar vet vi, för det står i Bibeln vad de heter. Namnen på de övriga fyra ärkeänglarna vet vi inte. Den här högtiden markerade även övergången till vinterhalvåret i det gamla bondesamhället.

Dagens ondska handlar kanske inte i första hand om mörker och kyla utan mycket om det som människan väljer att göra eller tvingas till av olika omständigheter. En grogrund för alla former av ondska är egoism och girighet men också rädsla. Att våga sträcka ut en hand till en medmänniska och göra goda gärningar är ofta en vändpunkt till det goda. Det är inte alltid så lätt, men här finns änglarna som bara längtar efter att få hjälpa till. Tänk på det när ängladagen firas den 4 oktober!

Jeanette Hallgren Eklund