LRF mötte politikerna inför kommunvalet - del 6

Under moderatorn Christina Nyemads ledning diskuterade Ulf Hindsén (C), Camilla Rinaldo Miller (KD), Peter Regnell (L), Per Karlander (M), Peter Thorén (MP), Anetté Myrvold (S) och Kurt Nordin (SD) inom ett flertal olika områden. I en artikelserie berättar vi om debatten.

Fråga nummer 6: Det har byggts väldigt mycket på åkermark i Värnamo kommun. Hur ni ser på det?

Camilla Rinaldo Miller (KD) tar ordet.

– Kort sagt: Vi ska undvika att bygga på åkermark så långt som möjligt. Det andra alternativet är att om kommunen tar åkermark i anspråk och bygger där, så ska man kompensera genom att göra ny åkermark någon annanstans så att vi inte minskar den totala ytan åkermark. Det här är något som vi har beslutat i kommunen. Om man i framtiden bygger på åkermark ska det kompenseras genom att annan mark återställs till åkermark.

– Från vår sida är det tvärstopp för att bygga på åkermark. Jag gick emot den detaljplan som senast behandlades som gäller omkring 240 fastigheter uppe vid Helmershus. Jag var den enda i nämnden som reserverade mig mot att bygga på åkermark. Jag ställde också krav på att om det ska byggas så ska det byggas så att det blir en bymiljö, inte en stor stadsdel. I den övergripande översiktsplanen finns det en skrivning någonstans om att all mark norr om riksväg 27 är byggbar. Vi gick emot byggnationen uppe på Mossleplatån, men det hjälpte ju inte – vi var för få. Men vi är helt emot att bygga på åkermark, säger Kurt Nordin (SD).

– Jag tycker att det är lite intressant, för vi pratar ju om äganderätten. Här är det en privat markägare som också vill satsa på Helmershus. Så vi måste värna äganderätten. Det är markägaren själv som har begärt att vi ska ta fram en detaljplan för området, men med det sagt måste vi också, precis som vi pratade om tidigare, investera i ny brukbar mark om vi tar åkermark i anspråk, så att vi får möjlighet att skapa ny åkermark. Det finns ett jättebra exempel på nybruten åkermark i Bredaryd, det tycker jag är jätteintressant. Sedan tycker jag att om vi säger nej till att bygga på åkermark måste vi också fråga oss: Hur ska det då bli på landsbygden? Det finns människor som behöver bygga ett hus till, eftersom de äldre vill kunna bo kvar eller för att nästa generation ska kunna ta över. Jag har själv gamla föräldrar, så man ska ju vara glad om det är någon som vill bygga precis intill åkern. Vi har haft flera exempel på det. Det är viktigt att se till att också möjliggöra utvecklingen på landsbygden. Om vi säger nej som kommun blir det ungefär samma sak som att säga nej till utveckling ute på landsbygden. Vi måste också titta progressivt på saker och ting, säger Peter Regnell (L).

– Jag kan tycka att det är lite skillnad mellan att bygga ett enstaka hus på landet och att bygga en industri på 40 000 kvadratmeter. Jag gick förbi en bonad en gång på en loppis där det stod:

”Där ingen plog eller mule kan nå, där ska huset stå.”

Så tänkte man förr i tiden när man byggde närmare åkermarken. Jag tror att en orsak till att man gärna bygger på åkermark är att det är väldigt billigt och då är vi tillbaka till det jag började med: Om man måste återställa marken och kompensera för den mark man tar i anspråk, då försvinner det ekonomiska incitamentet lite grann. Då kanske man bygger mer i skogen i stället, för det har ju varit så att det varit väldigt billigt att bygga på åkermark. Det är därför man gör det. Jag tycker att man ska snegla lite på Jönköping, där man inte bygger på åkermark. Där har man faktiskt gjort undantag för generationsboenden på landsbygden, så som jag har förstått det. Då ska vi verka för det även här, säger Ulf Hindsén (C).

– Jag kommer ju från Jönköpings kommun och har två barn som har byggt hemma, och det har inte varit någon enkel resa, kan jag säga. Ni kanske kan vara bättre på det här, säger Christina Nyemad.

– Jag vill säga det igen: Det är klart att vi ska undvika att bygga på åkermark så långt det är möjligt, men precis som Peter var inne på har vi pratat om äganderätten och generationsboenden. Om kommunen säger stopp för all byggnation på åkermark betyder det ju att vi bestämmer över någon annans mark och det vill vi ju inte, men vi ska undvika det så långt det är möjligt. Jättebra att du nämnde exemplet med ny åkermark, Peter. Där har man tagit ner skog och nu odlat marken. Under några år när åkermarken minskade planterade man ju väldigt mycket skog på tidigare åkermark, så det är faktiskt så att skogen har ökat och åkermarken minskat. Inte bara på grund av att man har byggt på den, utan också för att man har planterat skog, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Miljöpartiet och jag personligen är väldigt engagerade i att värna jordbruksmarken. LRF företrädare vet det här. Det var väl 2020 när det var aktuellt med byggnation på det som kallas Mossle-platån. Det var nämligen så att den här detaljplanen inte kunde överklagas av LRF, om jag minns rätt. Det fanns något som heter Århuskonventionen. Värnamo Naturskyddsförening hade möjlighet att överklaga den här detaljplanen, och det gjorde vi. Tyvärr fick vi inte rätt i mark- och miljödomstolen. Det var egentligen den enda anledningen, skulle jag säga. Det fanns en vårdcentral i botten på den här byggnaden. Då finns det ett stort samhällsintresse och det här var i anslutning till sjukhuset. Jag tycker att det är väldigt viktigt att värna jordbruksmarken.  Jag var med då, och Johan (Hilding) var också med, när vi hade en gemensam samling på Gummifabriken om att värna jordbruksmarken. Jag tycker att det är viktigt att värna jordbruksmarken, säger Peter Thorén (MP).

– Jag tycker att det här är en jättekomplicerad fråga. Det upplevs ibland som att det blir lite väl kategoriskt. Ska vi bygga på åkermark? Ska vi inte bygga på åkermark? Det finns jättemånga gråskalor här och det vet ni alla. Själv har jag byggt bostäder på åkermark, men för Moderaterna är äganderätten central. Om en markägare vill detaljplanelägga och föra in sin mark i detaljplan, då har kommunen att tillse att det finns VA-anläggningar och så vidare. Det är lagen som styr det, men när det gäller kommunens egen mark är det så att vi är restriktiva om det kommer in mark som är tänkt för planläggning och så vidare. Då är processen att vi sitter här, vrider och vänder på frågan och tar så lite mark som möjligt. Vi är restriktiva med detta. Jag skulle vilja säga en sak också, Ulf. Jag tycker att man förr i tiden var mer restriktiv med jordbruksmark än vad man är nu. Jag undrar om det verkligen håller. Man kan betänka att hela världen har byggt på jordbruksmark. Jag tror kanske att man funderade mindre på de här frågorna förr i tiden än vad vi gör nu, säger Per Karlander (M).

– Jag tänker på att vi ska leva som vi lär. När jag byggde mitt hus tog jag merkostnaden och byggde det i skogsmark i stället för att bygga på åkermark. Jag hade först tänkt bygga på åkermark, men sedan tänkte jag att vi kostar på oss och bygger på skogsmark. Jag fick bestämma själv, men jag tycker fortfarande att vi ska värna jordbruksmarken. Vi får inte glömma att den mark vi bygger på i Värnamo ofta är den med högst odlingsvärde. Det är den marken vi pratar om. Det är inte en stenig liten bit mark någonstans som ändå inte går att odla. Det är värdefull jordbruksmark, säger Ulf Hindsén (C).

– Jag undrar hur det hade sett ut om vi inte hade byggt det vi har byggt här. Jag minns när jag var liten. Då skulle det vara en ringled och så vidare, säger en mötesdeltagare.

– Jo, jag vet att hela Värnamo är byggt på olika typer av mark, men bara för att man gjorde fel förr betyder inte det att man ska göra fel nu. Jag tycker att vi får ta lärdom av det vi har gjort, säger Ulf Hindsén (M).

– Vi kan först bara nämna att det är nyodlat nu i år och att det har varit ungefär 100 hektar. Det räcker inte mer än 100 hektar som är nyodlade nu, så det är rätt svårt att motsvara den mängd åkermark som tas i anspråk. Sedan ska vi också veta att i framtiden, när ni ska bygga ett hus på landsbygden, kan det komma någon och säga:

”På 1950-talets karta var det betesmark, därför bygger vi inte hus där.”

Det här är en fråga vi bestrider varje gång i vår nämnd, att det ska vara möjligt att göra detta, men det kan bli bekymmer med att bygga hus på landsbygden framöver, menar Göran Pettersson.

– Kommunen har faktiskt varit lite mer proaktiv. Man har planerat ett jättefint område vid Prostsjön. Nu bad man att ta tillbaka den planen när man nästan var färdig, för att anpassa den till arenaområdet så att områdena hänger ihop. Där kommer det finnas jättefina möjligheter att bygga, säger Ulf Hindsén (C).

– Det är precis som vi har sagt här. Det handlar inte om att vi ska bygga på åkermark bara för att, utan vi måste titta på om det är ändamålsenligt. Vill vi ha industriell utveckling och byggnation i våra tätorter, då behöver vi också titta på var vi har den bästa marken att kunna bygga på. Med det sagt ska vi vara restriktiva. Det finns också en sak till: När vi tar den här marken i anspråk ska vi också arbeta med att underlätta. Finns det en massa bra jordmaterial ska vi också se till att det hamnar på åkern och inte någon annanstans, säger Peter Regnell (L).

– Vi behöver både industriell utveckling och mat, säger Christina Nyemad.

– Vi blandade egentligen ihop frågorna här, för det står olika frågor. Den ena frågan handlar om att det finns nationell lagstiftning kring hur vi får bygga på åkermark. Sedan har vi blandat in kommunens markinnehav. Vi bygger ett polishus på åkermark för att komma runt lagstiftningen. Vi byggde en vårdcentral på åkermark för att komma runt lagstiftningen, men det var egentligen bara ett sätt att komma åt bostadsbyggandet. Det polishus som ligger där kan ingen säga är den mest optimala platsen för ett polishus. Det hade kunnat ligga någon annanstans. Det är det här som är problemet: Kommunen har de facto kunnat använda bebyggelse för att kringgå lagstiftningen genom att använda samhällsviktig bebyggelse för att upphäva åkermarksskyddet och sedan komma åt marken för att bygga bostäder. Då kan man ställa sig frågan: Hade vi kunnat göra det på något annat ställe? För det är trots allt, precis som Ulf säger, kommunens bästa åkermark som vi tar för att bygga bostäder och jorden har vi lagt i en skog, menar Torbjörn Egerhag.

– Då vill jag väl erkänna en sak här. Jag är ju inte ursprungligen från Värnamo, utan jag är uppväxt i Gislaveds kommun, i Gislaveds tätort och Gislaveds tätort är, så vitt jag vet, byggd på ren skogsmark från början. Jag har bott i skog större delen av mitt liv. Jag har sett att det går att bygga i skog och bygga på skogsmark. När jag flyttade till Värnamo har jag många gånger förundrats över det som Torbjörn säger, hur snabbt man väljer att bygga på åkermark, men jag ser också att vi under de senaste åren har skrivit om planer och så vidare, så att det krävs mer och mer av oss att jämföra olika ytor för att hitta den yta som passar bäst. Jag vill inte säga att vi har kommit jättelångt med det här, men vi försöker ändå tänka till så att vi söker alternativ till jordbruksmark i första hand mer numera än för, säg, 20 år sedan. Men som sagt, jag är förvånad över hur lätt det är att bygga direkt på åkermark i Värnamo när jag är uppväxt i en stad som är byggd mitt i skogen, säger Håkan Johansson.

– Jag tycker att Håkan sade det så fint, men det var en sak som fastnade hos mig när jag stod och kampanjade under Värnamodagarna. Då kom det fram en tjej som berättade att hon kommit hit från Ukraina. Hon berättade att hennes pappa var vid frontlinjen. Vi lever i väldigt oroliga tider och vi behöver den här åkermarken för vår lokala matproduktion. Att man har byggt på den förr är en annan sak, det kan vi inte göra någonting åt, men vi är här nu och vi ska jobba utifrån de förutsättningar vi har nu. Det är jättekul, som Göran säger, att det finns nyodlad mark, men den behöver vi också ha och vi har jättestora ytor där vi kan bygga utan att bygga på åkermark, säger Johan Hilding.