Politikerna oroas över skolresultaten: Fler elever måste nå gymnasiet

När budgeten för 2027 behandlades återkom flera talare till samma statistik: för många elever lämnar fortfarande grundskolan utan full gymnasiebehörighet. Det blev utgångspunkten för en större diskussion om hur kommunen ska stärka elevernas möjligheter att lyckas i skolan.

Både majoriteten och oppositionen pekade ut elevhälsan som en av skolans viktigaste funktioner. Under debatten betonades att skolans utmaningar inte enbart handlar om undervisning. Många elever behöver stöd kring: psykisk hälsa, närvaro, motivation, social situation, studiero. Flera talare menade att elevhälsan därför måste vara en integrerad del av skolutvecklingen.

Debatten visade också att politikerna ser skolutveckling som ett bredare begrepp än enbart kunskapsresultat. Frågor som lyftes fram var trygghet i skolan, lärartäthet, elevhälsa, särskilt stöd och tidiga insatser. Från majoritetens sida betonades att budgeten innehåller fortsatta förstärkningar av skolans verksamhet. Företrädarna framhöll att arbetet behöver vara långsiktigt och bygga på stabila ekonomiska förutsättningar.

– En permanentning av de här fem miljonerna från förra årets budget tryggar en god elevhälsa och möjlighet till särskilt stöd och de sex miljoner som satsats i årets budget ger oss förutsättningar att öka måluppfyllelsen, likvärdigheten och att öka studiero och trygghet på våra skolor., menade Maria Johansson (-).

Socialdemokraterna argumenterade för att kommunen behöver ta ytterligare steg.

Partiet kopplade samman gymnasiebehörighet med förebyggande arbete redan i tidiga årskurser.

– Det var 434 elever som gick ut nian. Av dem var det en fjärdedel som inte kommer in på ett gymnasieprogram. Att ungefär 25 procent av eleverna inte når kunskapsmålen i årskurs nio är något som vi inte ser på med likgiltighet, sade Ardita Berisha Cani (S).

Bland de förslag som Socialdemokraterna lyfte fram fanns stärkt elevhälsa, fler stödinsatser, gratis skolfrukost och resurser för att minska skillnader mellan elever.

– Vi ser att tidiga investeringar i elevernas välmående också stärker resultaten längre fram, sade Ardita Berisha Cani (S).

Även om formuleringarna varierade återkom flera talare till samma grundtanke: Varje elev som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet riskerar att få en svårare väg vidare i livet. Därför beskrevs arbetet med skolresultaten inte bara som en utbildningsfråga utan också som en fråga om arbetsmarknad, integration, folkhälsa och framtida kompetensförsörjning.

Under debatten knöts skolfrågorna också till kommunens långsiktiga utveckling. Flera fullmäktigeledamöter från olika partier betonade att dagens elever är morgondagens undersköterskor, ingenjörer, lärare, företagare, industriarbetare. Därför sågs satsningar på skolan som investeringar i hela kommunens framtid.