Horda har god studiero och höga resultat medan Rydaholm brottas med större utmaningar. Rektorn Katarina Andersson lyfter behovet av långsiktiga satsningar, stabil personal och en mer träffsäker resursfördelning för att stärka likvärdigheten.
Rektorn: ”Vi måste ta hänsyn till elevernas förutsättningar”
Katarina Andersson är rektor för Horda och Rydaholms skolor och fritidshem sedan 2022. Inom kort är hon färdigutbildad rektor och hon tog nyligen emot lokala företrädare för Centerpartiet på Rydaholms skola.
– Syftet i dag är att försöka ge er en bild av hur det är att vara rektor och ansvarig för Horda och Rydaholms skolor och fritidshem. Som rektor är jag både chef för personalen och pedagogiskt ansvarig. Det innebär att jag har många lagstiftningar att förhålla mig till, framför allt Skollagen som väger mycket tyngre än kommunala regelverk när det gäller skolans verksamhet, inleder hon.
Andersson beskriver sitt arbete som meningsfullt och utmanande.
– I Horda och Rydaholm har vi totalt 250 elever och 49 personal inklusive timvikarier. Det är två F–6-skolor med varsitt fritidshem. Vi har fantastiska elever och medarbetare. Jag brinner för undervisning och utbildning och för mig är skolan grunden i samhället. Utvecklingsarbetet är det som driver mig. Jag tycker det är jätteintressant att titta på resultat och se hur vi kan utveckla pedagogiken och lärandet. Man måste också vara lösningsorienterad, säger hon.
Hur ser arbetet ut i verksamheterna?
– I Horda finns det en fin studiero och trygghet med en bra måluppfyllelse. I Rydaholm har eleverna lite svårare att få studiero och lägre måluppfyllelse. Jag ser mitt arbete som långsiktigt och om vi når ett stabilt och fungerande läge om tre till fem år kan vi vara nöjda, men vi är inte där än.
Andersson har lagt stort fokus i sitt arbete på att skapa en trygg organisation. När hon tillträdde 2022 låg lärarbehörigheten på 41 procent. 2025 hade den stigit till 76 procent.
– Det svåra är inte bara att rekrytera lärare: Det svåra är att få dem att stanna kvar. Forskning visar att barnen behöver långsiktighet och nyckeln till det är att skapa arbetsplatser där människor orkar att vara kvar.
Katarina Andersson beskriver också ett omfattande arbete med värdegrund och trygghet.
– Värdegrundsarbetet är viktigt för mig. Alla klasser arbetar med värdegrund en timme varje vecka. Vi pratar om hur man är en bra kompis, hur det känns att vara arg, ledsen eller utanför. Det är viktigt att eleverna ska få vara sig själva och där är personalen fantastisk. De är flexibla, positiva och bryr sig väldigt mycket om eleverna.
Katarina Andersson lyfter också fram det stöd som finns från lokala företag och organisationer. Bland annat nämns mångåriga donationer av frukt och grönsaker till eleverna från den lokala Ica-handlaren, samt hjälp med simundervisning och vinterkläder.
– Det betyder oerhört mycket för våra barn. Att få en frukt under skoltid innebär ny energi som behövs för att kunna koncentrera sig. Hjälpen från många aktörer i Rydaholms samhälle till att ordna simundervisning under några lördagar under året, har varit ovärderligt. Flera elever har lärt sig simma och därmed kunnat få ett godkänt betyg i ämnet idrott. Majblomman har sett till att skolan har extra vantar och mössor att dela ut under höst- och vinterperioden.
Rydaholm beskrivs som ett socioekonomiskt utsatt område, vilket enligt nationell forskning och enligt SCB är en faktor som påverkar skolresultat och elevernas förutsättningar att lyckas i skolan. En skola som befinner sig i ett sådant område behöver därför mer resurser för att möta elevernas behov.
– Vi kan inte bara fördela pengar efter antal elever. Vi måste också ta hänsyn till elevernas förutsättningar. När jag kom hit blev det väldigt tydligt att eleverna här har helt andra socioekonomiska förutsättningar än på många andra skolor. Rydaholm var den enda skolan i kommunen som tydligt stack ut i statistiken över socioekonomiska utmaningar. Som jag ser det så måste vi vara överens om vilka kriterier som ska användas innan vi pratar om resursfördelning.
I nuläget får Rydaholms skola extra tillägg i budgeten, men det räcker inte. Enligt skollagen ska skolan vara kompensatorisk och likvärdig. Eleverna i Rydaholm har under flera år haft låga elevresultat, vilket de bär med sig under hela grundskolan. Får inte eleverna med sig alla kunskaper på låg- och mellanstadiet är det mycket svårt att få ett godkänt slutbetyg på Bors högstadieskola, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att välja program på gymnasiet.
– Det blir en kedjeeffekt som är svår att bryta.
Andersson ser dock förvaltningens vilja till att i än högre utsträckning resursfördela för att möta elevernas behov på skolan i Rydaholm.
– Elevhälsoteamet är numera komplett med skicklig och legitimerad personal, vilket utgör ett kugghjul för att elevernas lärande ska bli så bra som möjligt.
Andersson ser alltså ljust på framtiden, också tack vare skolans professionella och kompetenta lärare, som genom ett stort engagemang och strävan att varje elev ska trivas på skolan och nå så långt det är möjligt vad det gäller lärandet.







