Så tänker politikerna om utvecklingen

I artikelserien "Kvartalskollen" tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i flera heta nationella och lokala frågor. I en kortare artikelserie kommer vi nu att summera politikernas olika enkätsvar. Svenska skolelevers läs- och skriftspråk är i fritt fall, visar en undersökning av facktidningen Ämnesläraren. Med anledning av undersökningen ställde vi följande fråga till våra kommunpolitiker:

Fjodor Eklund (V):

– Självfallet är detta viktiga varningssignaler. Språk, ordförråd och formuleringsförmåga kan bara skapas av läsande, mera läsande och aktivt formulerande. Vi skall inte kasta de moderna verktygen överbord, men handens betydelse för inlärning kan inte underskattas. Det finns gott om undervisningstid i skolan när eleverna kan ges tillfälle att öva sig i att skriva och skaffa sig ett stort ordförråd, men detta måste ske utifrån den enskilde elevens förmåga och utan onödiga krav (stressorer). Sätt av lektionstid för viktig inlärning och rensa i ämnesschemana.

Carina Källman (M):

– Är en katastrofal utveckling att vi tappat sådana basala kunskaper som att kunna skriva. Detta ska absolut stävjas. Jag ser behov av att backa tillbaka både via Skolverkets satta läroplan och hur vi ska administrera kunskap och hur den ska användas. Vill se mindre tid till telefoner, dator och IPads i lägre åldrar. Vi måste kunna se i backspegeln, när och om det blir fel i våra satsningar.

– Det skrivna ordet, att kunna och vilja skriva för hand är viktigt och ska prioriteras. Att inte kunna skriva blir ett handikapp och främjar varken skolarbetet så väl som att ta sig ut i arbetslivet så småningom. Att kunna skriva och att förstå ord är för mig det mest basala att ha med sig genom livet. Helt klart ett måste under skolåren. Svårigheter har alltid funnits och kommer så vara och har sina orsaker kring skriv- och lässvårigheter, men den drastiska försämringen tillskriver jag tyvärr av vi sitter för mycket med telefoner, Ipads och datorer.

Jan Cherek (SD):

– En allvarlig utveckling. Grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna är kärnan i skolan men även uppförande och ordning. Vi behöver gå tillbaka till traditionell kunskapsskola med tydliga kunskapskrav där undervisningstid i svenska språket är en viktig del. Gärna införa muntlig framställan och konsten att argumentera. Även att lära sig behärska synonymer för att kunna höja språknivån. Över en fjärdedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund och då blir det lätt att man får en slags ”Rinkebysvenska”. En del vill påstå att det är språkets utveckling men då blir det svårt att ställa krav på grundläggande skrivregler. Vi behöver den så kallade katederundervisningen men det förutsätter att lärarna möts med respekt av eleverna. Kritik mot detta brukar vara att det är gammalmodigt och passar inte i en modern skola. Frågan är då varför dagens undervisning blivit så mycket sämre.

Raymond Pettersson (C):

– Jag är ju själv lärare och har snart jobbat som det i 30 år och kan se att detta stämmer med mina egna erfarenheter. Den främsta orsaken är minskat läsande och att datorn rättar enkla stavfel. Risken är att vi får en generation som har svårt att klara av studier vid högskola och universitet. Visserligen finns nya AI-hjälpmedel för att formulera och förbättra texter, men utan tillräckligt ordförråd är det svårt att ta till sig avancerade texter. I dag kan ordförrådet hos en gymnasieelev variera från cirka 20 000 ord till 60 000 ord. Om man läser en kvart om dagen exponeras man för mer än en miljon ord på ett år. Läsningen är nyckeln för att vända utvecklingen.

Camilla Rinaldo Miller (KD):

– Detta är en konsekvens av att skärmar har tagit över mycket att elevernas skolarbete. Det behövs en balans mellan de digitala verktygen och tiden att skriva för hand med papper och penna.

Fotnot: Alla kommunfullmäktiges ledamöter, ordinarie som ersättare, har fått svara på våra frågor.