Företagarna mötte politikerna inför kommunvalet - del 1

Under moderatorn Frida Boklunds ledning diskuterade Emina Dautovic (V), Anetté Myrvold (S), Kari Idström (L), Tobias Pettersson (M), Johan Hilding (C), Camilla Rinaldo Miller och Jan Cherek (SD) frågor inom ett flertal olika områden. I en artikelserie berättar vi om debatten.

Fråga nummer 1: Vad är en konkret åtgärd nästa mandatperiod för att korta glappet mellan skola och arbetsliv?

Tobias Pettersson (M) begär ordet.

– Vi har redan påbörjat arbetet med att koppla samman näringslivet och våra skolor och förskolor ännu mer. Jag var själv med elever från Västhorjaskolan på företagsbesök för en tid sedan. Det är väldigt intressant att se hur det glittrar i barnens ögon när de får göra besök i näringslivet och förstå hur det fungerar. Vi behöver alltså i större utsträckning koppla samman skola och näringsliv redan från tidiga år för att skapa intresse.

–  Är studiebesök lösningen? undrar Frida Boklund.

– Nej, men det är en del av lösningen. Det handlar om att visa bredden som finns inom näringslivet. Vi har ett extremt brett näringsliv i Värnamo kommun och företag finns nära många av våra förskolor och skolor. Sedan behöver vi också arbeta med kompetensutveckling och eftergymnasiala studier. Där är Campus ett viktigt exempel. Vi behöver dessutom koppla samman våra universitet och högskolor med näringslivet, svarar Tobias Pettersson (M).

– Jag kan instämma i mycket av det Tobias sa, men jag tror också att det första jobbet är viktigt. Att komma in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb är en nickel, säger Johan Hilding (C).

–Den är ju sänkt just nu. Ska den bli permanent? undrar Frida Boklund.

– Ja, vi tycker att den ska bli permanent. Det är egentligen ingen kommunal fråga, men det är viktigt att unga kommer in på arbetsmarknaden, svarar Johan Hilding (C ).

– Vi har sagt att arbetsgivaravgiften för unga bör vara permanent sänkt från 16 års ålder, men vi skulle också vilja se mer arbetslivspraktik. Problemet är att när elever på högstadiet ska ut på prao har möjligheterna minskat. Kommunen har ett ansvar att hjälpa ungdomarna att faktiskt få möjlighet att komma ut och praktisera. Det ska inte vara beroende av om man har bra kontakter, om det finns i familjen eller om man känner någon som kan hjälpa till. Jag kan ta mitt eget ansvar som företagare. Jag har drivit företag i 30 år och har tagit emot många praoelever på min salong. Det här behöver vi hjälpas åt med, eftersom ungdomarna behöver få möjlighet att testa olika yrken, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Precis som Tobias var inne på tror jag att det är viktigt att man får kontakt med personer från arbetslivet redan i tidig ålder. Jag tycker också att vi behöver se över hela prao-situationen. Kanske skulle man kunna ha enstaka dagar oftare och redan i lägre årskurser. Många industrier har svårt att ta emot en elev en hel vecka. Tänk om man kunde sprida ut det och ha flera kortare prao-dagar, vid olika åldrar. Då skulle eleverna när de kommer till högstadiet ha en tydligare bild av vad de kan tänka sig, säger Anetté Myrvold (S).

– Jag tror att vi från kommunens sida också måste göra det lättare att ta emot elever. Det finns ganska många krav på att man inte får vara ute i tillverkningsindustrin om man är för ung och så vidare. Där måste vi göra det lättare för företag att våga ta emot elever. Vi måste såklart göra riskbedömningar, men det finns många moment som elever kan göra även om de inte har uppnått rätt ålder för att vara ute i industrin, inflikar Tobias Pettersson (M)

­– Som många andra säger tror jag att det finns stora möjligheter att få ut ungdomarna i industrin tidigt. Vi har ett näringsliv i Värnamo som är fantastiskt och som utvecklas oerhört snabbt. Tekniken och affärerna utvecklas snabbt. Där måste kommunen vara med och vara länken mellan skolan och utbildningarna, så att vi hänger med i utvecklingen och snabbt kan nå målen och få ut ungdomarna i arbetslivet, säger Kari Idström (L).

– Vi har något som heter Industrinatten och det har varit väldigt bra. Jag tror att vi ska satsa mycket på det. När jag drev min butik med datorservice och datautbildning fick jag många föräldrar som kom och sa att deras barn ville börja lära sig om datorer och liknande. På den tiden fanns det många förutfattade meningar om industrin – att det var smutsigt att arbeta där. Så ser det inte ut längre. Jag tror att vi måste göra reklam för industrin gentemot ungdomarna. Industrin är faktiskt en väldigt bra arbetsplats, säger Jan Cherek (SD).

– Jag tror att det är minst lika viktigt att pedagogerna får besöka företagen, eftersom även de kan ha en förutfattad bild av hur det är inom industrin, men något annat vi behöver göra är att se över kurserna och utbudet på gymnasieskolans program. Det finns en uppsjö av olika kurser som man kan erbjuda eleverna. Det är viktigt att vi väljer kurser som ligger i linje med vad näringslivet efterfrågar. Där har vi varit alldeles för dåliga och där måste vi göra mer. Det handlar både om att kompetensutveckla de pedagoger vi har och framför allt om att säkerställa kompetensförsörjningen, inflikar Tobias Pettersson (M).

– Jag tänker att vi också behöver ha med oss föräldrarna. Vi behöver ta med dem ut på företagen så att de får se att industrin inte ser ut som den gjorde på 1840-talet. Målet mot arbetslivet måste börja redan i grundskolan, inte efter studenten, inflikar Anetté Myrvold (S).

Fråga 2: Ska kommunen lägga mer resurser på att aktivt få arbetskraft att flytta till Värnamo?

Emina Dautovic (V) svarar först.

– Det är svårt för ungdomar. Det är alldeles för många ungdomar som flyttar från Värnamo. Det finns knappt någon framtid för dem. Centrum är också dyrt. Man måste se över hyrorna så att det finns rimliga hyror när man öppnar butiker och andra verksamheter. Det ska inte vara så dyrt att man måste stänga efter sex månader.

– Om man tänker på bostadsbyggandet – ska det framför allt ske i Värnamo eller kan man bygga mer i kranskommunerna? undrar Frida Boklund.

–  Både och. Det finns människor som vill bo utanför tätorten och människor som vill bo i centrum, svarar Emina Dautovic (V).

–  Jag tycker att vi ska lägga resurser på att utveckla kommunen. Det handlar om investeringar i kommunen, bland annat i planlagd industrimark och bostadsbyggande. Att lägga resurser på det kan vara en tolkningsfråga, men ja: vi ska investera för att skapa den möjligheten, svarar Kari Idström (L).

– Vi har ett fantastiskt näringsliv i Värnamo kommun. Jag tror att det är viktigt att vi också kan bygga utanför centralorten. Det handlar om både industri, villor och lägenheter. Ibland är bankerna bromsklossar och då är det också viktigt att vi har dem med oss. Det måste finnas konkurrens och möjligheter till lokal finansiering. Ska vi få hit fler ungdomar är det också en jätteviktig fråga. Det måste finnas en plats att bo på och möjlighet att få ett arbete, menar Johan Hilding (C).

– Nyckeln är alltså boende till arbetet? undrar Frida Boklund.

– Det är flera nycklar som måste lösas tillsammans, säger Johan Hilding (C).

–  Vi ser inte lika positivt på förtätning i Värnamo utan vill bygga ute i kransorterna, säger Jan Cherek (SD).

–  Hur ska det bli attraktivt där? undrar Frida Boklund.

– Det handlar om kommunal service. En butik i en kransort är jätteviktig för dem som bor där, även om de inte gör sin storhandel där. Dessutom behöver vi satsa på föreningslivet ute i kransorterna, svarar Jan Cherek (SD).

– Jag tycker att det här är ett gemensamt ansvar. Ni erbjuder jobben. Vi måste se till att människor vill flytta hit, leva här och bo kvar. Självklart ska kommunen avsätta resurser, men inte I stället för näringslivet – vi ska göra det här tillsammans, svarar Anetté Myrvold (S).

– Vi ska skapa förutsättningar för utvecklingen. Vi ska inte gå in och driva butiker på landsbygden eller ge konstgjord andning åt verksamheter som inte fungerar. Det måste finnas möjlighet för verksamheterna att gå runt av egen kraft, men vi arbetar bland annat med översiktsplaneringen. För att få till byggnation utanför centralorten måste vi ha tomter och möjlighet att bygga och bo i attraktiva lägen, säger Tobias Pettersson (M).

– Ett konkret exempel är att om en privat exploatör vill bygga lägenheter i stan skulle man kunna koppla det till ett krav på att också bygga i kransorterna. Om man exempelvis bygger 50 lägenheter i Värnamo centrum skulle man kunna kräva att minst fem lägenheter byggs i kransorterna. Det kan hjälpa till att få igång byggandet. Om kommunen ska växa måste det byggas, inte bara i centralorten utan i hela kommunen, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).

Fråga 3) Ska kommunen bygga ut industrimark innan efterfrågan finns?

Kari Idström (L) svarar först.

–  Ja. Vi ska stå i framkant när det gäller industrimark. Vi ska inte vänta tills företaget knackar på dörren. När företagen kommer och vill etablera sig ska processen inte behöva börja då. Det måste vara klart långt tidigare. Vi ska inte bara erbjuda industrimark, utan det måste också finnas möjligheter till etablering och en klar plan för vilken mark företaget kan använda.

–  Vi har ett uppdrag att ta fram industrimark i samtliga våra orter och vi har i princip mark i samtliga orter. I vissa fall kan länsstyrelsen hindra detta, vilket innebär att frågorna behöver överprövas och utredas, svarar Tobias Pettersson (M).

–  Är detaljplaner I gång? undrar Frida Boklund.

– Absolut. Vi tittar också på nya områden, svarar Tobias Pettersson (M).

– Det är därför vi behöver vara i framkant. Vi kan inte börja göra en detaljplan först när någon efterfrågar mark. Många minns när Bredasten kallades för Värnamo kommuns öken och man ifrågasatte varför kommunen förberedde så mycket industrimark. Hur ser det ut I dag? Det visar att det kan vara rätt att ligga före, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Vi har ett klassiskt exempel på att det kan fungera. När man planerade för etableringar på Silkesvägen så gjordes markarbetena i dåliga tider och det har blivit jättebra. Kan man planera i förväg så att själva marken är klar underlättar det. Då finns det en plats där industrin kan säga “här vill jag ligga”, säger Jan Cherek (SD).

– Jag tror att de andra har sagt mycket bra, men det är viktigt att vi har industrimark så att man kan bygga och utvecklas i hela kommunen, säger Johan Hilding (C).