Utveckla, inte avveckla Klevshults skola!
Nyheter "Nu krävs det mod, uppfinningsrikedom och politisk vilja att bevara skolan i Klevshult. Empartiet är redo att ta ansvar för en levande landsbygd." Det menar företrädare för Empartiet i en debattartikel.
Barn och utbildningsförvaltningen har uttryckt oro för utvecklingen med Klevshults skola. Skolan har få elever vilket ökar risken för ej likvärdig utbildning, sämre social utveckling och organisatoriska problem. Politikerna måste nu skyndsamt ta ställning till Klevshults skola och dess framtid.
Empartiet vill gärna ha kvar skolan i Klevshult och vi föreslår följande åtgärder:
∗ arbeta för att alla föräldrar i Klevshult väljer att placera sina barn i Klevshults skola. Inför höstens förskoleklass har endast två av fyra barn valt Klevshult.
∗ erbjud familjer i närliggande skolområden att placera sina barn i Klevshult. Fri skolskjuts, små klasser, lugn omgivning, studiero, stark gemenskap är sådant som kommunen kan locka med för att få barn från Skillingaryd att vilja gå i Klevshults skola.
∗ skapa en resursskola i Klevshult för att öka elevantalet. Det finns ett stort behov av resursskola för elever med särskilt stöd. Klevshult kan erbjuda en lugn och trygg miljö för elever som har svårt att finna sig tillrätta i en större skolenhet i tätorterna. Resursskolan kan även vara öppen för barn i grannkommunerna.
Nu krävs det mod, uppfinningsrikedom och politisk vilja att bevara skolan i Klevshult. Empartiet är redo att ta ansvar för en levande landsbygd.
Lennart Charlie Karlsson
Klas Gustavsson
Empartiet
En svepande beskrivning över större skolors förträfflighet i ett drömscenario.
”Tyvärr” så är verkligheten i Vaggeryds kommun den rakt motsatta jämfört det drömscenario som skribenten i kommentaren ger uttryck för.
I vår lokala skolstordriftskultur och dessutom med den nu så välkända tystnadskulturen som odlas av kommunledningen så är verkligheten 40 elever i klassen på möjligen två ordinarie pedagoger, den otrygghet, det oväsen, den energiinsats som avkrävs barnen i vår kommuns stordriftsskolor är en katastrof som resulterar i ett ökande antal elever som är utbrända och sitter hemma.
Låt oss ta del av socialdemokraters och moderaternas lyckade centraliseringsexperiment på Hjortsjöskolan och den statistik som finns över antal hemmavarande elever, icke behöriga till gymnasiestudier per hösttermin 2025.
Reslutaträkningen är inte bara kronor och ören när det gäller en trygg skola.
Det finns mycket att säga om vikten av att ha kvar skolan i Klevshult. Ytterst handlar det om politisk vilja! Och förstås att det finns elever som vill gå i skolan.
Centerpartiet har länge drivit frågan om att med t.ex. förbättrade skolskjutsmöjligheter öka elevunderlaget genom att elever som önskar gå på skolan ges möjlighet till det. Bara senaste höstterminen nekades 4-5 elever möjligheten och barn fick också byta från skolan pga skolskjutsreglerna. Klevshult är ett samhälle med god potential till utveckling, därför är det viktigt att det finns en skola för att också öka samhällets attraktionskraft. Det blir lätt tyckande och antaganden kring små skolors vara eller inte vara. Att argumentera för att stänga skolan för att små skolor skulle vara sämre håller inte. Här är vad forskningen säger i stora drag:
En forskningsöversikt som sammanställde 30 års studier om små landsbygdsskolor i Sverige visar att det inte finns några entydiga tecken på att små skolor generellt levererar sämre utbildning än större skolor. Det innebär att elever i små skolor ofta når likvärdiga resultat som elever i större skolor, när man tar hänsyn till andra faktorer.
Trygg miljö och närmare relationer mellan elever och lärare är ofta framhävda fördelar i mindre skolor, vilket i vissa studier har kopplats till bättre socialt klimat och trivsel (särskilt i yngre årskurser).
Små skolor står dock inför konkreta utmaningar.
Svårigheter att rekrytera behöriga lärare är ett återkommande problem i glesbygds- och småskolekontext, vilket kan påverka undervisningens kvalitet negativt.
Ekonomi per elev blir dyrare eftersom fasta kostnader inte kan spridas över många elever,
Forskningen tyder på att:
✔️ Små skolor i sig inte är sämre än större skolor när det gäller elevernas läranderesultat.
✔️ Förutsättningar såsom lärarbehörighet, resurser och socio-ekonomiska faktorer spelar ofta en större roll för kvaliteten än skolans storlek i sig.
✔️ I vissa fall kan små skolor ha positiva sociala och motivationsmässiga effekter för elever, men detta varierar mellan kontexter.
En slutsats från flera forskningsöversikter är att kvaliteten på små skolor starkt beror på lokala förutsättningar, lärarkompetens och organisatoriska resurser, snarare än bara antalet elever. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers resultat.
En skola där politiken har modet att satsa har lättare att attrahera både lärare och elever!
Carina Stridh Bjurhager (C), ledamot i BUN
Elever i mindre enheter får inte sämre utbildning, det är rent hittepå. Elever får definitivt inte mer stöd i större skolor, tvärtom. I mindre skolor kan varje elevs styrkor och svagheter upptäckas i ett tidigare skede och stöd eller större utmaningar sättas in i ett tidigare skede. Social utveckling får de också på alla plan. I mindre enheter lär sig barnen att leka och lära med/av alla åldersgrupper. Så vänskapen stannar inte vid barn i samma åldersgrupp, vilket också är bra. Varför skulle barn i mindre skolor inte inte få en lika trygg framtid?
Bättre att bussa 6-åringar i ett par timmar varje dag för att de ska gå i skola i tätorterna i Vaggeryds kommun. För då blir utbildningen likvärdig och även möjligheten till en aktiv fritid?
I Jönköpings län finns två skolor med färre än 50 elever, och båda ligger tyvärr i Vaggeryds kommun. Det kan låta trevligt med små skolor, men i praktiken innebär det ofta sämre förutsättningar för eleverna.
När skolor är så små blir blandade klasser vanligt, vilket ofta leder till sämre studieresultat. Läraren måste undervisa flera årskurser samtidigt och tiden räcker inte till för att hjälpa vare sig de elever som behöver extra stöd eller de som behöver större utmaningar.
Små skolor har dessutom svårt att attrahera och behålla behöriga lärare. Arbetsmiljön blir ofta mer ensam och belastningen större när personalstyrkan är liten.
Även den sociala delen påverkas. Med få elever minskar möjligheterna till vänskap, grupparbeten och social utveckling. Barn får helt enkelt färre kontakter och mindre variation i sin skolvardag.
Kommunens ansvar måste vara att prioritera kvalitet och likvärdig utbildning. Därför behöver mycket små skolor avvecklas och resurserna samlas i större enheter där elever får bättre undervisning, bättre stöd och en tryggare framtid.
Ja, Hjortsjöskolans resultat slår på många sätt Bondstorp i undervisningen, eller hur?
Mina barn går på Klevshults skola, otroligt engagerade och kompetenta lärare och vuxna. Alltid känt mig trygg att ha mina barn där.
De som artikeln pekar på stämmer överens med verkligheten och det vi har upplevt.
Hoppas att inga slarviga beslut görs om skolans framtid av de som har mandat och som skulle påverka barnens skolgång negativt.