Utveckla, inte avveckla Klevshults skola!
Nyheter "Nu krävs det mod, uppfinningsrikedom och politisk vilja att bevara skolan i Klevshult. Empartiet är redo att ta ansvar för en levande landsbygd." Det menar företrädare för Empartiet i en debattartikel.
Barn och utbildningsförvaltningen har uttryckt oro för utvecklingen med Klevshults skola. Skolan har få elever vilket ökar risken för ej likvärdig utbildning, sämre social utveckling och organisatoriska problem. Politikerna måste nu skyndsamt ta ställning till Klevshults skola och dess framtid.
Empartiet vill gärna ha kvar skolan i Klevshult och vi föreslår följande åtgärder:
∗ arbeta för att alla föräldrar i Klevshult väljer att placera sina barn i Klevshults skola. Inför höstens förskoleklass har endast två av fyra barn valt Klevshult.
∗ erbjud familjer i närliggande skolområden att placera sina barn i Klevshult. Fri skolskjuts, små klasser, lugn omgivning, studiero, stark gemenskap är sådant som kommunen kan locka med för att få barn från Skillingaryd att vilja gå i Klevshults skola.
∗ skapa en resursskola i Klevshult för att öka elevantalet. Det finns ett stort behov av resursskola för elever med särskilt stöd. Klevshult kan erbjuda en lugn och trygg miljö för elever som har svårt att finna sig tillrätta i en större skolenhet i tätorterna. Resursskolan kan även vara öppen för barn i grannkommunerna.
Nu krävs det mod, uppfinningsrikedom och politisk vilja att bevara skolan i Klevshult. Empartiet är redo att ta ansvar för en levande landsbygd.
Lennart Charlie Karlsson
Klas Gustavsson
Empartiet
Petter Larsson
Tror på riktigt att du inte har en aning om vad du pratar om.
Vart refererar du till sämre studieresultat?
Likaså socialt umgänge och allt vad du hittar på.
Vad grundar du det på?
Har du själv bott på landsbygden, har barn på landsbygden?
Nej, trodde inte det heller.
Efter allt vi kämpade och tog fram fakta och referenser på för att Bondstorp skola skulle få finnas, så är det inget, inget som visar på varken sämre betyg, sämre socialt umgänge eller att barn med svårigheter skulle få mindre tid.
Tvärtom lille vän.
Och det finns det massa fakta kring detta.
Mvh Martina
Det är jättetråkigt att det inte finns underlag för att driva en skola i Klevshult. Jag hoppas att fler inser hur orimligt det är att driva en skola med endast 11 elever.
När elevantalet är så lågt, och dessutom fördelat på fyra årskurser, säger det sig självt att både utbudet av klasskamrater och möjligheten till en fungerande social gemenskap blir väldigt begränsad.
Samtidigt vet vi att den viktigaste faktorn för skolresultat är familjebakgrund.
Skolchefen beskriver dessutom situationen tydligt och varnar för att Klevshults skola riskerar att hamna i samma läge som Svenarums skola gjorde hösten 2022. Där ledde ett lågt elevantal i kombination med hög personalomsättning och brist på behörig personal till en sårbar organisation, där verksamheten blev beroende av ett fåtal nyckelpersoner och tillfälliga lösningar. Konsekvenserna blev bristande struktur i undervisningen, otillräckligt stöd till elever i behov av särskilt stöd och en ökande oro bland vårdnadshavare kring elevernas kunskapsutveckling. Det här är exakt den typ av problem man får när en verksamhet är för liten för att bära sig själv.
Och sedan kommer ekonomin, som inte går att bortse ifrån. I Klevshult ligger personalkostnaden på 174 000 kronor per elev med en tjänstetäthet på 4. Jämför man det med skolan där min yngste son går så är tjänstetätheten 7,7 men personalkostnaden bara 83 000 kronor per elev. Det är en enorm skillnad och visar hur ineffektivt systemet blir när elevantalet är så lågt.
Det här är helt enkelt inte hållbart. Det handlar inte om att ”lägga ner landsbygden”, utan om att använda skattepengar ansvarsfullt och ge barnen rimliga förutsättningar – både socialt och kunskapsmässigt.
Tre–fyra fritidspedagoger finns med och jobbar med eleverna i förskoleklassen på Sörgårdsskolan.
Två av dem har stor erfarenhet av att jobba i klasserna inom skolan.
(M)ajoriteten hittade två? tomter i Svenarum, det speglar lite ambitionen att landsbygden utanför Vaggeryd och Skillingaryd ska vara levande.
Ett väsentligt styrmedel och kanske de viktigaste att bibehålla en levande landsbygd är barnomsorg och skola som är utlokaliserad.
Landsbygdsskolorna är lågstatus i nuvarande skolchefs ambitioner. Hur ska man bekämpa trivsel och boende på landsbygden?
Ett gyllene exempel är en högst spontan, ej beställd och mez många timmar nedlagd utredning om att kompisar ska inte få följa med landsbygdsbarn hem i skolskjuts, ett rent hittepå av skolledningen.
Små sublima pekpinnar kryddade med kilovis av tystnadskultur.
Asså, jag är en lite politiskt insatt tonåring och jag har en fråga till politikerna i kommunen. Varför kan man inte ha till exempel en buss som hämtar elever från Sörgårdsskolan och Fågelfors – de som har det svårare i skolan och behöver mer stöd och uppmärksamhet? Jag förstår att kostnaderna kan öka, men är inte barnen viktigare egentligen? Alla elever klarar inte av att sitta i proppfulla klassrum på de större skolorna. Skulle det inte vara bättre om även de fick en chans att lyckas och känna sig sedda?
Jag praoade faktiskt i våras på Klevshults skola och har också en syster som går där. Under praon fick vi frågor från syven som vi skulle gå igenom med vår handledare, och det var faktiskt hon som väckte den här idén hos mig. Skolan är verkligen jättebra – lärarna ser varje elev, det är bra arbetsro och eleverna gjorde sitt bästa med stöd av de två jättebra och stabila lärarna som jobbar där.
Slutligen tycker jag att det finns lösningar för att behålla småskolorna i kommunen, men då måste man också våga satsa lite pengar. Det är ju faktiskt vi barn som är framtiden. Är det då inte värt att satsa på att alla får samma hjälp och möjligheter i skolan?
En svepande beskrivning över större skolors förträfflighet i ett drömscenario.
”Tyvärr” så är verkligheten i Vaggeryds kommun den rakt motsatta jämfört det drömscenario som skribenten i kommentaren ger uttryck för.
I vår lokala skolstordriftskultur och dessutom med den nu så välkända tystnadskulturen som odlas av kommunledningen så är verkligheten 40 elever i klassen på möjligen två ordinarie pedagoger, den otrygghet, det oväsen, den energiinsats som avkrävs barnen i vår kommuns stordriftsskolor är en katastrof som resulterar i ett ökande antal elever som är utbrända och sitter hemma.
Låt oss ta del av socialdemokraters och moderaternas lyckade centraliseringsexperiment på Hjortsjöskolan och den statistik som finns över antal hemmavarande elever, icke behöriga till gymnasiestudier per hösttermin 2025.
Reslutaträkningen är inte bara kronor och ören när det gäller en trygg skola.
Det finns mycket att säga om vikten av att ha kvar skolan i Klevshult. Ytterst handlar det om politisk vilja! Och förstås att det finns elever som vill gå i skolan.
Centerpartiet har länge drivit frågan om att med t.ex. förbättrade skolskjutsmöjligheter öka elevunderlaget genom att elever som önskar gå på skolan ges möjlighet till det. Bara senaste höstterminen nekades 4-5 elever möjligheten och barn fick också byta från skolan pga skolskjutsreglerna. Klevshult är ett samhälle med god potential till utveckling, därför är det viktigt att det finns en skola för att också öka samhällets attraktionskraft. Det blir lätt tyckande och antaganden kring små skolors vara eller inte vara. Att argumentera för att stänga skolan för att små skolor skulle vara sämre håller inte. Här är vad forskningen säger i stora drag:
En forskningsöversikt som sammanställde 30 års studier om små landsbygdsskolor i Sverige visar att det inte finns några entydiga tecken på att små skolor generellt levererar sämre utbildning än större skolor. Det innebär att elever i små skolor ofta når likvärdiga resultat som elever i större skolor, när man tar hänsyn till andra faktorer.
Trygg miljö och närmare relationer mellan elever och lärare är ofta framhävda fördelar i mindre skolor, vilket i vissa studier har kopplats till bättre socialt klimat och trivsel (särskilt i yngre årskurser).
Små skolor står dock inför konkreta utmaningar.
Svårigheter att rekrytera behöriga lärare är ett återkommande problem i glesbygds- och småskolekontext, vilket kan påverka undervisningens kvalitet negativt.
Ekonomi per elev blir dyrare eftersom fasta kostnader inte kan spridas över många elever,
Forskningen tyder på att:
✔️ Små skolor i sig inte är sämre än större skolor när det gäller elevernas läranderesultat.
✔️ Förutsättningar såsom lärarbehörighet, resurser och socio-ekonomiska faktorer spelar ofta en större roll för kvaliteten än skolans storlek i sig.
✔️ I vissa fall kan små skolor ha positiva sociala och motivationsmässiga effekter för elever, men detta varierar mellan kontexter.
En slutsats från flera forskningsöversikter är att kvaliteten på små skolor starkt beror på lokala förutsättningar, lärarkompetens och organisatoriska resurser, snarare än bara antalet elever. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers resultat.
En skola där politiken har modet att satsa har lättare att attrahera både lärare och elever!
Carina Stridh Bjurhager (C), ledamot i BUN
Inför läsåret 2025/2026 förväntas 11 elever i årskurserna F–3. Skolchefen bedömer att förutsättningarna är otillräckliga och uttrycker oro för verksamhetens hållbarhet.
Hur små undervisningsenheter vill ni att skolan ska organiseras i?
Petter, läsåret 2025/2026 så blir det 40 stycken i Sörgårdsskolans F-klass, det kommer inte att vara mer än två behöriga pedagoger, helt utschasade som absolut inte hinner med en kvalitetsmässigt okej undervisning och stötta med kvalitet de som behövextra stöd. Utöver dessa utslitna två huvudansvariga ett antal inhoppare med varierande grad av ingen utbildning alls eller mer. Hur många av de 40 kommer från Klevshult.
Du får ursäkta men jag tror inte du har en aning om hur verkligheten ser ut.
Mittåt, 2025/2026 är det ”bara” 35 elever på två erfarna pedagoger och av varierande oregelbundna inhopp med en. Det är först 2026/2027 som två pedagoger ska arbeta med 40 i klassen med fem-sex-åringar.
Elever i mindre enheter får inte sämre utbildning, det är rent hittepå. Elever får definitivt inte mer stöd i större skolor, tvärtom. I mindre skolor kan varje elevs styrkor och svagheter upptäckas i ett tidigare skede och stöd eller större utmaningar sättas in i ett tidigare skede. Social utveckling får de också på alla plan. I mindre enheter lär sig barnen att leka och lära med/av alla åldersgrupper. Så vänskapen stannar inte vid barn i samma åldersgrupp, vilket också är bra. Varför skulle barn i mindre skolor inte inte få en lika trygg framtid?
Bättre att bussa 6-åringar i ett par timmar varje dag för att de ska gå i skola i tätorterna i Vaggeryds kommun. För då blir utbildningen likvärdig och även möjligheten till en aktiv fritid?
Suck, ja, 1-1,5 timme i en kommunenrunt skolskjuts på morgonen och eftermiddagen för de allra minsta bygger de bästa förutsättningarna för att orka med, du är på spåret, igen!
Dessutom med tillägg av den särskilda utredning som gjordes av Moderaterna och Socialdemokraterna, majoriteten, för att säkerställa att barnen på landsbygden inte skullee få ta med en kompis hem i mån av plats i skolskjutsen.
Månntro om skribenten vet vad landsbygd och landsbygdsliv är eller om det redan nu startar en valrörelse som går ut på att avskaffa allt landsbygdsliv i vår kommun?
I Jönköpings län finns två skolor med färre än 50 elever, och båda ligger tyvärr i Vaggeryds kommun. Det kan låta trevligt med små skolor, men i praktiken innebär det ofta sämre förutsättningar för eleverna.
När skolor är så små blir blandade klasser vanligt, vilket ofta leder till sämre studieresultat. Läraren måste undervisa flera årskurser samtidigt och tiden räcker inte till för att hjälpa vare sig de elever som behöver extra stöd eller de som behöver större utmaningar.
Små skolor har dessutom svårt att attrahera och behålla behöriga lärare. Arbetsmiljön blir ofta mer ensam och belastningen större när personalstyrkan är liten.
Även den sociala delen påverkas. Med få elever minskar möjligheterna till vänskap, grupparbeten och social utveckling. Barn får helt enkelt färre kontakter och mindre variation i sin skolvardag.
Kommunens ansvar måste vara att prioritera kvalitet och likvärdig utbildning. Därför behöver mycket små skolor avvecklas och resurserna samlas i större enheter där elever får bättre undervisning, bättre stöd och en tryggare framtid.
Ja, Hjortsjöskolans resultat slår på många sätt Bondstorp i undervisningen, eller hur?
Mina barn går på Klevshults skola, otroligt engagerade och kompetenta lärare och vuxna. Alltid känt mig trygg att ha mina barn där.
De som artikeln pekar på stämmer överens med verkligheten och det vi har upplevt.
Hoppas att inga slarviga beslut görs om skolans framtid av de som har mandat och som skulle påverka barnens skolgång negativt.