Skoglund: Trams om Rahimi stängs av
Ishockey HV 71 tog en livsviktig seger igår i kampen om en SHL-plats till hösten. Men efterspelet kom att handla om Björklövenbacken Daniel Rahimis slagskott precis i slutet. Något som nu kan få honom avstängd och dessutom lett till att hatsvansen vaknat till liv på sociala medier.
Foto: Skärmdump C More och David Alin
Det var med en eller två sekunder kvar av matchen som Daniel Rahimi avlossade ett slagskott från egen zon. Skottet träffade dock en HV-spelare, något som ledde till tumult efter slutsignalen.
Daniel Rahimi, som förövrigt spelat i HV tidigare, anmäldes av domarna till disciplinnämnden för sitt slagskott och riskerar nu att stängas av.
Man baxnar.
Hur många gånger har man inte sett spelare avlossa stora kanonen från den positionen i banan för att gripa sista halmstrået om att göra mål?
Jag vet att den del vänder sig mot mitt resonemang med argumentet att ställningen var 1 – 5 och ett eventuellt mål skulle ändå inte gjort någon skillnad.
Men jag håller inte riktigt med. Vi snackar slutspelshockey. Vi snackar vinnarskallar. Vi snackar adrenalinpåslag. Rahimi har pucken, han vet att det är extremt lite tid kvar och tar då möjligheten att ta i för kung och fosterland för om möjligt få sista ordet i matchen. Det vill säga sista målet och något att ta med sig till den fjärde matchen.
Nu ska vi alltså börja stänga av spelare för att de tävlar? Det känns ju som att det är lite så domarna i matchen resonerar eftersom de skickar det vidare för högre instans att besluta.
Jag hade förstått det om tiden varit ute, för då är det livsfarligt att skjuta projektiler som träffar oberedda spelare. Men nu var inte tiden ute.
Ska vi börja anmäla hårdskjutande backar i numerärt överläge också? De riskerar ju också att skjuta på motståndare.
Jag tror inte att detta var en medveten handling från Rahimi, att avsiktligt träffa HV-spelaren. Jag tror snarare att det var de anledningar jag redogör för ovan som spelade roll där.
Jag skulle nog mer likna Rahimis slagskott igår vid mitt egna beteende på minigolfbanan: Efter sex bommade slag så drar man iväg bollen med all världens kraft och hoppas på det bästa för att slippa en åtta (Eller är det en sjua?) i protokollet. Oftast slutar det med att man får traska och hämta bollen i en buske 30 meter iväg.
Varför hamnar alltid minigolfbollarna i buskar förövrigt?
Jag kan tycka att Rahimis tilltag var onödigt. Men jag köper inte att det ska rendera i någon avstängning och jag köper definitivt inte det hat mot honom som florerat på sociala medier sedan igår kväll.
Det är rentav bedrövligt vad folk kan vräka ur sig med sina flottiga ostbågsflottiga fingrar på tangentbordet. Nedan får ni ett smakprov på vad som haglat på nätet under dagen.
”Tattare”, ”Kan inte någon släcka hans karriär”, ”Idiot”…
Men för de värsta internettrollen så tror jag att det handlar väldigt mycket om dålig självkänsla. På internet kan de anonymt sitta och vräka ur sig vad som helst. Sen handlar det nog väldigt mycket om klimatet i samhället överlag. Alla ska ju ha en åsikt nu för tiden och internet har gett var man och kvinna en möjlighet att saluföra den. På gott och ont.
Just det här med klimatet på sociala medier är något jag brinner för och blir bedrövad när jag ser sånt där. Det kan trigga onda krafter till att faktiskt ta saken i egna händer när man vräker ut hat mot en annan människa.
Kan man inte säga det ansikte till ansikte så bör man inte heller skriva det på nätet. Kan man nu säga det ansikte till ansikte så bör man söka professionell hjälp.