Karolinas krönika: Livets nyanser

Hösten har massor av färg men är också grå och naturen håller på att vissna bort. Precis så kan livet kännas. Ibland är livet fullt med färg, liv, rörelser och glädje. Sen kantas livet ibland, och för vissa ofta och till och med ständigt, av grått, ensamhet, sorg och hopplöshet.

När någon sprudlar kan en annan känna sig längst ner i botten. Dessa personer kan bo grannar eller till och med tillhöra samma familj. Så märkligt. Livet. Livet är märkligt. Men samtidigt så fascinerande! Livets berg-och-dal-bana. Höstkänslorna kan till och med variera från år till år, månad till månad, vecka till vecka, dag till dag. Till och med från ena sekunden till den andra kan livet vändas upp och ner. Från det färgglada, härliga, vackra och roliga, till den gråa, disiga, råa och blöta.

Jag läste härom dagen att ”Hösten är bevis på att förändring kan vara något vackert”. Det ligger något i det. Livet tar sina svängar och får sina uppförsbackar och nedförsbackar men det kan komma något fint ur det också. Som när naturen förbereder sig för vintern vila och får alla dessa fina färger, för att sedan tappa alla sina blad och bli nakna och därefter vakna till våren igen med nya friska knoppar och blad. Förändringar kan kännas tuffa och tiden kan gå sakta. Livet går in i gråa och kalla perioder. Då brukar jag tänka på det som Leif i Greveholm säger (med skånsk dialekt) ”Är det redan vinter? Det var ju sommar nyss. Och var han hösten tagit vägen? Tänk, snart är det vår!” Allt har sin tid, som man brukar säga.

Jag tycker att alla årstider är vackra, så länge solen skiner. Solen för mig i mitt liv är min familj, mina vänner och inte minst min tro på Jesus. Solen lyser upp i mitt liv men vissa dagar är såklart gråa och trista. Det regnar, blåser och stormar. Det är kallt och rått. Precis så som just hösten kan vara. Men, jag vet att bakom de gråa tunga molnen lyser solen. Den finns alltid där, även om annat i livet trycker ner mig i perioder.

Jag hoppas att alla har en sol att förtrösta sig mot och lita på. Utan en sol vore det ständigt mörker och tyvärr är det så hos vissa människor också, vilket är otroligt sorgligt. Kanske kan du som läser det här få vara en sol i någons liv. Genom att vara god och vänlig, omtänksam och kärleksfull kan vi få göra någons höst mer färgglad och ljus. Vi kan visa med våra handlingar att vi finns där när stormvindarna blåser förbi och regnet piskar i ansiktet. Vem vill du lysa för denna höstdag?

Karolina Gustavsson