Beredskap, skog och lokal produktion i fokus på picknickmöte

Diskussionen kretsade kring allt från virkesförsörjning och värmeverk till livsmedelsberedskap och hur beroende samhället är av fungerande transporter och handel.

– Vi är duktiga på att producera skogsråvara, men vi är inte lika starka på förädling, konstaterade LRF Värnamos ordförande Thomas Carlzon pekade på att mycket av vidareförädlingen sker utanför kommunen.

Under diskussionen nämndes flera verksamheter i kommunen som viktiga ur ett beredskapsperspektiv, bland annat sågverk, hyvlerier och värmeverk i både Värnamo och Rydaholm. Samtidigt uttrycktes oro över att mycket av lagerhållning och försörjning i dag bygger på att privata aktörer och entreprenörer ska hålla buffertar.

– Kommunen har varken plats eller personal för att lagra stora mängder material. Jag tror att man förutsätter att leverantörerna står för den beredskapen, sade Bo Svedberg (S).

Även vedproduktion och lokal energiförsörjning kom upp som exempel på verksamheter som kan bli viktiga vid störningar i samhället. Flera deltagare efterfrågade tydligare långsiktiga strategier kring vad kommunen faktiskt ska vara förberedd på.

– Vad är det vi ska ta höjd för egentligen? Krig, översvämningar eller längre störningar i handeln? Beredskapsdiskussionen blir lätt väldigt bred, sade Per Karlander (M).

Andra menade att samhället i dag är sårbart eftersom lagerhållning och lokal produktion minskat kraftigt jämfört med tidigare decennier. Bland annat lyftes gamla beredskapslager, kvarnar och drivmedelsförråd som exempel på funktioner som försvunnit. Samtalet kom också att handla om kunskap och vardagsberedskap. Några deltagare menade att människor i dag saknar grundläggande kunskaper om matlagning, odling och lagring av livsmedel.

– Vi kan inte bara vänta på att någon annan ska lösa beredskapen. Man måste tänka själv också och fundera på vad man behöver klara under åtminstone några veckor, sade Bo Svedberg (S).

Andra lyfte behovet av att minska regelkrångel för jordbruk och livsmedelsproduktion för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad. Under mötet gjordes även flera jämförelser med hur samhället fungerade förr, då fler människor arbetade inom jordbruket och lokala leveranskedjor var tätare. Kurt Nordin (SD) berättade om hur mjölkbilen på 1950-talet hämtade mjölk från ett stort antal gårdar i Hångerområdet.

– Då fanns det ett femtiotal mjölkleverantörer bara på den rundan. I dag ser det helt annorlunda ut, sade han.

Samtidigt betonade flera deltagare att dagens samhälle är betydligt mer globaliserat och beroende av internationell handel än tidigare.

– Om varorna inte kommer fram måste man fortfarande få in gödning och diesel och samtidigt få ut mjölken från gårdarna. Då måste infrastrukturen fungera och det måste finnas beredskap för att hålla vägar och transporter i gång. Frågan är också vem som ska bära ansvaret för beredskapen. Ska lantbrukarna själva hålla lager för ett års förbrukning av diesel, gödning och reservdelar eller ska man kunna förlita sig på samhällets system? Om ansvaret läggs på lantbrukarna måste det också finnas ekonomiska förutsättningar för att klara det, menade LRF-ledamoten Björn Carlsson.

Trots olika uppfattningar om hur omfattande beredskapen bör vara fanns en samsyn kring att frågorna blivit allt mer aktuella.

– Problemet är att det inte händer någonting på länge, sedan händer allt på en gång, sammanfattade Jan Cherek (SD).