Johan Hilding är förste vice ordförande i kommunstyrelsen och toppar Centerpartiets lista inför valet 2026, men vem är han?
Johan Hilding toppar Centerpartiets lista: “Hela kommunen ska leva”

Det är en solig morgon i Hånger när Centerpartiets Johan Hilding bjuder på frukost hemma på gården. På köksbordet står nykokta ägg, smörgåsar och kaffe från Moccamastern. Det lantliga köket, med en gammal Husqvarnaspis i ena hörnet, vetter ut mot Vidöstern som glittrar i morgonsolen.
Johan blev medlem i Centerpartiet redan som femtonåring. Med jobb, familj och livet på gården har politiken dock fått ta mindre plats - fram tills nu.
– Jag gillar att vara med och förändra och förbättra och jag gillar inte orättvisor, det kan jag verkligen gå i gång på. Det ska inte vara någon skillnad på folk och folk, det viktigaste är att stå upp för allas lika värde, säger Johan.
Politik och samhällsfrågor har funnits med Johan Hilding sedan uppväxten i ett hem där man gärna pratade både om politik och om livets stora frågor.
– När jag växte upp pratade man gärna politik vid frukostbordet, vad som är rätt och fel, så jag har alltid haft med mig det, säger Johan.
Tron är också en viktig del av Johans liv och utgör en del av hans syn på samhället och livet. Han beskriver den inte som något högljutt, utan snarare som en trygghet och ett sätt att förhålla sig till livet.
Medan han serverar oss vid frukostbordet så pratar han om både högt och lågt, något han är väldigt förtjust i. Att syssla med politiken innebär att man träffar mycket människor, något som är en av de största fördelarna.
– Jag gillar att träffa nya människor och skapa kontakter. Det är viktigt både i livet och i politiken. När jag kommer till en ny plats sätter jag mig ofta vid ett bord där jag inte känner någon, jag gillar att träffa nya människor, berättar Johan.
Det är just människan som är viktig och alla är lika mycket värda, det är något som Johan återkommer till. Något som påverkat hans politiska hemvist är när det kom många flyktingar från Jugoslavien.
– Det var ju lite oroliga tider där under 1980- och 90-talen, jag gick i gymnasiet då och jag fick ofta stå upp för mina åsikter. Nu går samhället åt fel håll igen, smygrasismen finns lite överallt. Vi behöver ju ta tillvara på alla som har ett driv och kan bidra till vårt samhälle, säger Johan.
Medan Johan stökar vidare i köket berättar han om sin största förebild Torbjörn Fälldin och de egenskaper han menar att de har gemensamt.
– Han var en trygg person, det är något jag får höra om mig själv. Han var dålig på engelska och det är jag med. Sedan hade han ett lugn och var en duktig förhandlare, säger Johan.

Inför höstens val har Centerpartiet lanserat “Sverige kan mer” där stort fokus ligger på barn och ungas levnadsförhållande och hälsa. Bland annat så vill man korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, stärka elevhälsan och göra det enklare för unga att komma ut i arbetslivet och få sitt första jobb. Johan lyfter självklart även klassiska centerpartistiska landsbygdsfrågor.
– Landsbygden har ju gått bakåt med butiker och service som försvinner. Hela kommunen ska leva. Man ska kunna bo bra även utanför stan och känna att det finns framtidstro där också, säger Johan.
Landsbygden är inte bara en hjärtefråga politiskt utan även som privatperson, och livet som lantbrukare kan verkligen vara tufft.
– Jag minns torkan 2018, då hade man investerat kanske två-tre miljoner och så vet man inte om det blir någon skörd. Det var riktigt jobbigt just då, säger han.
Precis som många andra politiker och offentliga personer har det politiska engagemanget sina baksidor. Tonen i samhället har hårdnat och som politiker har Johan fått stå ut med mycket hat och hot, riktade mot både honom och familjen. Bland annat har sonen fått däcken sönderskurna och gården kamerabevakas numera av polisen.
– Jag har fått betala ett väldigt högt pris för vissa politiska beslut. Vi måste värna vår demokrati. Så länge det bara riktas mot mig vill jag ändå säga att det är värt det, men när de riktas mot närstående ja då är det tufft. När det var som värst kände jag mig otrygg när jag gick på stan och fick se mig om över axeln hela tiden, berättar han med sprucken röst.




