Nyheter

Skilj pÄ hushÄlls- och samhÀllsekonomi

Uppdaterad 22 mars, 2026 05:35 · Publicerad 21 mars, 2026 17:34

""Att vÀnstern emellanÄt vill höja skatten, beror pÄ att vi ser effektiviteten i kollektiv konsumtion"

BÀste Johnny, nu har du Äter bekrÀftat att varken miljöfrÄgor eller ekonomi Àr ditt sakomrÄde.

NĂ€r jag sjĂ€lv tidigare har undervisat i samhĂ€llsekonomi har jag alltid skissat upp det samhĂ€llsekonomiska kretsloppet med alla dess aktörer. Ämnet Ă€r ett komplext system, dĂ€r en justering i ett sammanhang ger upphov till följdverkningar i flera andra avseenden. Utöver detta har vi tidsaspekter och motsvarande beteenden i omvĂ€rlden att ta hĂ€nsyn till.

För att Ă„tergĂ„ till ditt inlĂ€gg, sĂ„ börjar du med att fastslĂ„ ”Svenska löntagare tjĂ€nar tillsammans cirka 2 000 miljarder kronor om Ă„ret”. LĂ€ngre ner i texten skriver du ”Sveriges totala skatteintĂ€kter ligger pĂ„ cirka 2 600 miljarder kronor”. Nu Ă€r denna siffra förenklad, sĂ„ gĂ„ gĂ€rna in pĂ„ Statskontorets hemsida för att hĂ€mta mer heltĂ€ckande uppgifter /https://www.statskontoret.se/analys-och-statistik/utfall/utfall-for-statens-budget/inkomster/?year=2026&month=1&group=1000) .

Aktuella siffror för december 2025 var 787 miljarder i direkta skatter (löneskatter), 791 miljarder i indirekta skatter (”arbetsgivaravgifter”), 418 miljarder i kapitalbeskattning och 728 miljarder i moms.

I din siffra totala skatter ingÄr Àven kommunalskatt (primÀrkommun och region) pÄ 992 miljarder kronor.

Skatterna anvĂ€nds lite olika, exempelvis innebĂ€r kapitalbeskattningen att ”vilande” medel plöjs in i samhĂ€llsekonomin pĂ„ nytt och skapar ny efterfrĂ„gan. De indirekta skatterna anvĂ€nds frĂ€mst att jĂ€mna ut inkomst över tid (lönebortfall vid sjukdom, pensioner med mera). Detta innebĂ€r en stabil efterfrĂ„gan och torde i högsta grad vara till nytta för nĂ€ringslivet. De direkta skatterna anvĂ€nds till stor del för infrastruktur satsningar som vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar. Jag förmodar att Ă€ven detta Ă€r av intresse för nĂ€ringslivet.

Ökad skatt behöver nödvĂ€ndigtvis inte innebĂ€ra att samhĂ€llsekonomin fryses eller stagnerar. I lĂ„gkonjunktur gĂ„r staten in och anvĂ€nder skatteintĂ€kter och lĂ„n för att stimulera konsumtion för att fĂ„ i gĂ„ng hjulen.

Det offentliga köper tjÀnster frÄn det lokala nÀringslivet, med viss begrÀnsning för konkurrenslagstiftningen.

Det offentliga finansierar högre studier och satsar pÄ forskningsutveckling, vilket i högsta grad Àr produktivitetsutvecklande.

Att vÀnstern emellanÄt vill höja skatten, beror pÄ att vi ser effektiviteten i kollektiv konsumtion. Vi vill ha bra skolor, som utbildar morgondagens kompetenta arbetskraft. Vi vill ha god sjukvÄrd, helst förebyggande, som medför en friskare och arbetsför befolkning.

Vi vÀrnar om en god arbetsmiljö som Àr vÀgen mot ett lÄngt arbetsliv. Vi vill satsa pÄ jÀmstÀllda löner, sÄ att vi Àven i framtiden kan rekrytera kvalificerad personal till vÄrd och omsorg. Inget av detta Àr gratis!

För att konkretisera resonemanget lokalt, sÄ föreslog S med bifall av oss i VÀnsterpartiet att kommunalskatten skulle höjas med 25 öre för att stÀrka i första hand utbildningen i VÀrnamo. Med minskande barngrupper tar det tid att anpassa verksamheten och kostnaden per deltagare ökar, nÄgot som inte pÄverkar de statliga bidragen (skolpengen). Om inte utbildningsförvaltningens resurser ökar, sÄ blir konsekvensen ett sparbeting. Nu har fem miljoner tillförts budgeten för  elevhÀlsa och likvÀrdig utbildning. Antalet elever i F-9 + gymnasium ligger strax över 5000 /5317 Är 2024). FörstÀrkningen motsvarar en tusenlapp per elev och skall inkludera satsningar pÄ likvÀrdig skola, vilket bland annat avser klasstorlekar och elevsociala resurser. Barn- och utbildningsnÀmndens (BUN) anslag minskar med 0,8 % jÀmfört med föregÄende Är, vilket motsvarar 8 miljoner kronor. Antalet barn i förskola minskar, samtidigt som antalet elever pÄ gymnasiet ökade 2025 jÀmfört med 2024.

Vi inom vÀnstern Àr oroliga för att barn- och utbildningsnÀmnden har att fatta beslut om allvarliga besparingsÄtgÀrder. Kan BUN garantera att inga skolor lÀggs ner? Kan barn- och utbildningsnÀmnden garantera stt undervisningskvalitén inte pÄverkas? Kan barn- och utbildningsnÀmnden garantera ett vÀl fungerande elevsocialt arbete och att arbetet med TSI (tidiga samordnade insatser) inte pÄverkas?

Vi inom vÀnstern Àr oroliga för att mindre lyckade besparingsÄtgÀrder vÀljs och att den lÄngsiktiga konsekvensen av detta blir kostsam.

SD:s budgetförslag för 2026 innehöll sju miljoner kronor i utökad budget till barn- och utbildningsnÀmnden för att bevara landsbygdsskolorna och nattis och tre miljoner kronor Ärligen i utökad budget till barn- och utbildningsnÀmnden i en riktad satsning pÄ yrkesprogrammen pÄ Finnvedens gymnasium. Vi stöttar sjÀlvfallet att nattis skall vara kvar och att yrkesprogrammen tillförs resurser för att kunna erbjuda de moderna verktyg som dagens nÀringsliv anvÀnder sig av.

SD sÀger sig klara av detta utan att höja kommunalskatten. SÄ Àven hÀr stÀller sig följdfrÄgan: Var skall ni göra motsvarande besparingar?

Att vĂ€nstern vill höja kommunalskatten innebĂ€r inte att vi vill göra dĂ„liga investeringar. TvĂ€rtom. Ett exempel pĂ„ motsatsen Ă€r att vi vill inte plöja ner nya pengar i viadukten. VĂ„rt förslag Ă€r ”Riv skiten”. Det finns en fĂ€rdig gĂ„ng- och cykelvĂ€g under viadukten och en undergĂ„ng (tunnel) under jĂ€rnvĂ€gen.

I likhet med SD tycker vi att Pumpareleden Àr ett högst ogenomtÀnkt förslag. VÀgar Àr lÄngsiktiga investeringar och ett dÄligt beslut blir kostsamt att rÀtta till.

Farbror Fjodor

Skribent

Artikeln Àr skriven av

Kommentarer

5

Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.

HĂ„ll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte.

Skriv sakligt och hÄll dig till Àmnet.

Sortera:
  1. KommuninvÄnare

    Besparingar.
    Utredningen om Pumpareleden och UddebovÀgen ger en miljon. BelÀggningar behövs för 5,5 miljoner enligt Sweco. Budget Àr pÄ 11,5 miljoner. Besparingen Àr sex miljoner.
    Det gÄr att fortsÀtta skruva i beslutad budget.

  3. Jörgen SkÀrin Ordf Miljöpartiet

    Bra förklaring av samhÀllsekonomi till en som inte har ett hum om vad skatt Àr till i vÄr stadsekonomi. För övrigt har vi plockat bort ett stort antal miljader i sÄsom arvsskatt, fastighetsskatt, vÀrnskatt, jobbskatteavdrag med mera frÄn samhÀllsekonomin.
    Lyssna pÄ Andreas Cervenka och hans sommarprat sÄ kanske bilden klarnar pÄ ett sÀtt sÄ Àven en SD-sympatisör förstÄ.

  4. Johnny Hornbrink SD

    -”Om socialister förstĂ„tt sig pĂ„ ekonomi sĂ„ hade de inte varit socialister”!
    Detta Àr ett citat frÄn den österrikiske nobelpristagaren i ekonomi Friedrich Hayek.
    Det rÀcker som kommentar till ovanstÄende!

  5. Levande stadskÀrna

    Alice och Knuts Wallenbergs Stiftelse har styrt Sverige sen 1916. Det kan endast vara Sverigedemokraterna och deras politiska anhÀngare som ser dem
    som socialister. Hur dÄ?