När ansvar försvinner någonstans mellan politiker och tjänstepersoner. Och när människor längre ned i en organisation riskerar jobbet medan människor högre upp tycks kunna göra kostsamma misstag utan synliga konsekvenser. Är det så vi vill ha det i Vaggeryds kommun? I någon kommun?

Vi har haft flytten till Sesolhuset, med avtal som tecknades trots Sesols ekonomiska situation och med efterföljande konkurs, osäkerhet, omflyttningar och kostnader. Avtal som jag vet har begärts ut enligt offentlighetsprincipen, men av någon anledning inte lämnas ut. Vi har flera kostsamma avslut av anställningar. Senast lämnar socialchefen Lotta Damberg på kommunens initiativ till en kostnad för skattebetalarna på omkring 2,7 miljoner kronor. Med förklaringen att man har olika syn på hur organisationen ska ledas och styras.

Dubbelmoral?

Samtidigt sitter kommundirektör Annika Hedvall kvar. Hon är kommunens högsta tjänsteperson. Därför tycker jag att det är fullständigt rimligt att fråga vilka krav våra politiker egentligen ställer på henne. Hur många kostsamma misstag och ifrågasatta processer kan inträffa under den högsta ledningen innan politikerna börjar utvärdera även ansvaret högst upp? Kontrasten blir särskilt märklig när kommunen samtidigt gör sig av med människor utan att offentligt kunna redovisa sakliga skäl för en vanlig uppsägning. Om det finns sakliga skäl finns det arbetsrättsliga regler för att säga upp en anställd. Om sådana skäl inte finns, men ledningen ändå vill att personen ska försvinna, återstår möjligheten att köpa sig ur problemet. Med våra pengar.

Då vill jag veta varför. Vad har personen gjort som är så allvarligt att hen måste bort, men samtidigt inte tillräckligt allvarligt för att kommunen ska kunna säga upp hen på vanligt sätt? Hur kan det vara värt miljoner av skattebetalarnas pengar och vad gör det med resten av organisationen?

Om anställda ser människor försvinna utan att arbetsgivaren kan ange tydliga sakliga skäl, samtidigt som kostsamma misstag högre upp inte verkar få några konsekvenser, vilken signal skickar det? Får man säga vad man tycker? Påpeka fel? Ifrågasätta chefen eller hålla tyst, hålla med och sitta säkert? Jag anser att detta är farligt. En kommun behöver sina kritiska tjänstepersoner. Vi behöver ekonomer som säger att siffrorna inte håller, jurister som säger att ett beslut saknar stöd och andra tjänstepersoner som vågar säga att chefen har fel. Annars riskerar man att skapa en organisation av likatänkande och tjänstepersoner där lojalitet uppåt blir viktigare än modet att säga ifrån.

Och exemplen börjar bli fler. Oskar Neumans granskningar i Skillingaryd.nu har bland annat visat hur kommunens borgensram för Vaggeryds Energi höjdes till 750 miljoner kronor utan att projektbeloppen för Tokarp och Klevshult redovisades, samtidigt som ledamöter med uppdrag i bolagets styrelse deltog i beslutet utan någon noterad jävsanteckning. I en annan granskning framgår att konsultbolaget Atea först tog fram rapporten bakom förslaget om gemensam IT-drift och bara tio dagar senare fick ytterligare ett konsultuppdrag av Vaggeryds kommun på upp till 400 000 kronor utan konkurrens. När en ledamot senare ville ha en redovisning av vad Atea kostat kommunen röstades det kravet ner. Än märkligare är att de fyra kommunstyrelseordförandena presenterade genomförandebeslutet om IT-samarbetet i ett pressmeddelande innan någon fullmäktigeförsamling hade fattat beslut. Till detta kan man läsa bland kommentarerna vad man borde kunna lägga pengar på till exempel skollokaler som behöver upprustning.

Var för sig kan säkert allt förklaras. Det brukar det kunna. Men någonstans måste man också få lyfta blicken från varje enskilt ärende och fråga sig om det finns ett mönster. Hur fattas besluten? Hur fungerar den interna kontrollen? Hur mycket insyn vill man egentligen ha? Och framför allt: var är politikerna som ska kontrollera allt detta? Det finns alltså pengar, men det tycks läggas godtyckligt på det som bland annat kommundirektören har en personlig agenda för, eller?

Vad händer med budget, lagar och regler?

Och vad händer då med demokratin? Det finns ytterligare en anledning till att jag ställer den frågan. Jag offentliggör nu ett dokument som tidigare har lämnats till politiker i Vaggeryds kommun: ”Underlag till politikerna – uppsägning, förlikning och utbetalning, mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt”. Underlaget bygger på offentliga handlingar och handlar om ett tidigare personalärende. Den arbetsrättsliga tvisten är avslutad. Det intressanta nu är hur kommunen fattade besluten och hur våra folkvalda reagerade när de fick informationen. Eftersom vi nu har haft fler utköp efter detta kan politikerna inte skylla ifrån sig, att de inte visste vilket ansvarsutkrävande de borde göra. Silar man mygg?

Här behöver man inte vara kommunjurist för att förstå problemet. Vi väljare ger politikerna makt att fatta beslut. Politikerna kan bestämma att vissa av dessa beslut får fattas av tjänstepersoner. Det kallas delegation. Tänk dig att kommunstyrelsen säger: ”Den här typen av beslut får Britta fatta.” Då får inte Bertil bestämma: ”Jag tar det i stället.” Så enkelt är det.

En tjänsteperson kan inte själv ge sig den politiska makt som kommunstyrelsen inte har gett personen. Om beslutanderätten inte har delegerats ska beslutet fattas där beslutanderätten ligger. Detta är inte byråkratiskt trams. Det är demokrati. För om vi accepterar att kostsamma beslut kan fattas av andra än dem som fått rätt att fatta dem, vad är då poängen med att vi väljer politiker? Och vem ska vi väljare hålla ansvarig när något går fel? I Politikerunderlaget framgår bland annat att fullmakten till kommunens externa advokat utfärdades av kanslichefen trots att kommunstyrelsens delegationsordning anger kommunstyrelsens ordförande för den befogenheten. Något anmält delegationsbeslut som förklarar detta har inte återfunnits. Det finns dessutom frågor om vilken behörighet som fanns att företräda kommunen i förlikningsprocessen och på vilket beslut kommunen bands vid den ekonomiska uppgörelsen. Politikerna har fått underlaget. De har alltså haft möjlighet att kontrollera besluten, begära fram handlingarna, ställa frågor, vända sig till revisionen och kräva en oberoende granskning.

Ändå tycks ingenting hända.

Och nu står vi här igen med ett nytt miljonutköp. Därför köper jag inte argumentet att politikerna står vid sidan av och tittar på medan tjänstepersonerna sköter kommunen. Socialdemokraterna och Moderaterna styr Vaggeryds kommun och har naturligtvis det största ansvaret. Men oppositionen slipper inte undan. Oppositionens uppgift är inte att sitta tyst och vänta på nästa val. Den kan ställa frågor, begära granskning, väcka ärenden och offentligt kräva svar. Politikerunderlaget gav dem frågor att ställa.

Var är frågorna? Var är granskningen? Var är ansvarsutkrävandet? Det är därför jag frågar: Vad är korruption?

För mig behöver korruption inte börja med ett kuvert med sedlar. Den kan börja betydligt mer odramatiskt. Med att regler slutar spela någon roll. Med att makt inte granskas. Med att ansvar alltid ligger hos någon annan. Med att den som ifrågasätter blir problemet medan den som sitter på makten sitter kvar. Och med politiker som vet, men inte agerar. Sedan kommer den del som kanske är minst bekväm av alla.

Vi väljare har också ett ansvar.

Det är lätt att bli förbannad när ytterligare miljoner försvinner. Det är lätt att skriva att pengarna hade kunnat gå till skolan, äldreomsorgen eller kommunens personal. Men förändring uppstår inte genom arga kommentarer. Den uppstår när makt faktiskt byter händer. Vaggeryd har politiska alternativ. Det finns partier som inte ingår i dagens styrande koalition. Det finns också oppositionspartier som nu har chansen att visa väljarna att de faktiskt är ett alternativ, inte bara en annan rad namn på valsedeln. Jag tänker använda min röst för förändring och jag hoppas att fler som är missnöjda gör samma sak. Inte därför att jag tror att andra politiker automatiskt är bättre. Politiker är trots allt politiker, men makt som aldrig riskerar att förloras har en märklig förmåga att börja betrakta ansvar som något som gäller någon annan. För fortsätter vi att ge makten till samma politiska ledning trots att vi tycker att kommunen styrs fel, då har vi också gjort ett val. Då har vi valt att acceptera det. Ett val är inte bara en opinionsundersökning om vad vi tycker om kommunen. Det är vår möjlighet att byta ut dem som styr den.

Politikerna har fått informationen. De har haft möjligheten att agera. Nu är det upp till dem att visa varför de förtjänar vårt fortsatta förtroende. Och gör de inte det, är det upp till oss väljare att se till att någon annan får chansen.

Erik Andersson, politiskt oengagerad – fram till nu

Underlag till politikerna

Uppsägning, förlikning och utbetalning — mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt

1. Sammanfattning

Vaggeryds kommun har den 27 maj 2026 verkställt utbetalning enligt en stadfäst förlikning i mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt. Förlikningen stadfästes som dom den 11 maj 2026 och omfattar 13 månadslöner om 676 000 kronor samt 165 000 kronor i allmänt skadestånd. Vardera part står sin rättegångskostnad. Domen anger lönedelen och skadeståndet — semesterersättning, pensionsavsättning och arbetsgivaravgifter tillkommer, vilket gör kommunens totala kostnad väsentligt högre.

Underlaget gäller inte sakfrågan i den arbetsrättsliga tvisten utan kommunens interna beslutsordning, delegation, fullmakt, attest och uppföljning. Genomgången bygger på tingsrättens offentliga handlingar, kommunfullmäktiges protokoll, kommunstyrelsens reglemente och delegationsordning samt Vaggeryds kommuns årsredovisning för 2025.

Genomgången visar fyra konstaterade brister och ett antal frågor som inte kan besvaras utan tillgång till interna handlingar. De konstaterade bristerna är följande:

• Fullmakt till externt ombud utfärdades den 10 juli 2025 av kanslichefen. Enligt delegationsordningens punkt 1.2 ligger denna behörighet på kommunstyrelsens ordförande.
• Inget delegationsbeslut avseende fullmakten har anmälts till kommunstyrelsen enligt 6 kap. 40 § KL i KS-protokoll för aktuell period.
• Förlikningen förhandlades fram vid möte på tingsrätten av förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen, som enligt protokollet uppgav sig representera kommunen. Något delegationsbeslut för detta uppdrag har inte återfunnits.
• Uppsägningen 2025-06-05 undertecknades av kommundirektören, trots att ekonomichefen var närmaste chef och enligt tingsrättens handlingar var den som skulle sitta med advokaten under huvudförhandlingen.

2. Tidslinje

Samtliga händelser nedan är dokumenterade genom offentliga handlingar.

∗ 2025-06-02 (måndag): Den tidigare anställda varslas och skickas hem. Återlämnar dator, telefon, nyckel och nyckelkort.
∗ 2025-06-05 (torsdag): Uppsägning undertecknad av kommundirektören. Sex månaders uppsägningstid. Tre dagar mellan varsel och uppsägning — fast praxis för underrättelse enligt 30 § LAS är cirka två veckor.
∗ 2025-06-16: Den tidigare anställda underrättar arbetsgivaren enligt 40 § LAS, per e-post till kommundirektören och HR-chefen. Ekonomichefen (närmaste chef) ingick inte i mottagarkretsen.
∗ 2025-06-18: Talan väcks vid Jönköpings tingsrätt, mål T 3135-25 — två dagar efter underrättelsen enligt 40 § LAS.
∗ 2025-07-10: Kanslichefen utfärdar fullmakt till externt ombud (advokat), efter att talan redan väckts.
∗ 2025-12-04: Anställningen upphör enligt uppsägningsbeskedet.
∗ 2025-12-31: Balansdag för räkenskapsår 2025. Trots att tvisten varit formellt anmäld i 6,5 månader anges i Not 2 i ÅR2025: "Ej aktuellt i bokslutet per december".
∗ Mars 2026: Årsredovisning för 2025 avges av kommunstyrelsen. Ingen avsättning eller ansvarsförbindelse för tvisten redovisas.
∗ 2026-04-10: Revisionsberättelse undertecknas. Revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet och godkännande av årsredovisningen. Vid denna tidpunkt pågick förlikningsförhandlingar.
∗ 2026-04-27: KF beslutar att godkänna årsredovisningen (§ 58) och bevilja ansvarsfrihet (§ 60). KF informerades inte om tvisten.
∗ 2026-05-06: Möte på tingsrätten med förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen och det externa ombudet för kommunens räkning. Ingen förlikning träffas denna dag.
∗ 2026-05-11: Efter att domaren tryckt på för förlikning träffas förlikning digitalt och per telefon, dagen före den planerade huvudförhandlingen. Kommundirektören signerar förlikningsavtalet. Förlikningen stadfästs som dom: 676 000 kronor + 165 000 kronor = 841 000 kronor (semesterersättning, pension och arbetsgivaravgifter tillkommer). Avtalet binder kommunen vid en betalningsförpliktelse på över 900 000 kronor.
∗ 2026-05-12: Huvudförhandlingen skulle ha hållits.
∗ 2026-05-27: Utbetalning verkställd.
∗ 2026-05-29: Sista betalningsdag enligt domen.

3. Konstaterade brister i den interna beslutsordningen

3.1 Fullmakten saknar grund i delegationsordningen

Enligt kommunstyrelsens delegationsordning ligger rätten att utfärda fullmakt till ombud inför domstol på kommunstyrelsens ordförande, med 1:e vice ordförande som reserv (punkt 1.2). Kommundirektören får enligt punkt 1.1 företräda nämnden inför domstol, men det är inte samma sak som att utfärda fullmakt till externt ombud. Delegationsordningen anger inte rätt för kanslichef eller kommundirektör att ensamma utfärda ombudsfullmakter.

Fullmakten utfärdades den 10 juli 2025 av kanslichefen. Detta är därmed en åtgärd utan stöd i delegationsordningen.

3.2 Anmälningsplikten enligt 6 kap. 40 § KL har inte iakttagits

Delegationsbeslut ska enligt 6 kap. 40 § KL anmälas till nämnden. Detta är en grundläggande kontrollmekanism — anmälan är det som gör delegationsbesluten transparenta och ger nämnden möjlighet att övervaka hur delegation utövas.

Vid genomgång av kommunstyrelsens protokoll för aktuell period återfinns ingen anmälan av delegationsbeslut avseende fullmakten. Anmälningsplikten har därmed inte iakttagits. Detta innebär en bruten kontrollkedja.

3.3 Förlikningsförhandlingen genomfördes utan dokumenterad delegation

Enligt kommunstyrelsens reglemente är förlikning i mål där kommunstyrelsen för kommunens talan en KS-fråga. Ekonomichefens delegation för skadereglering är enligt punkt 3.12 begränsad till 2 prisbasbelopp (för 2026: 121 200 kronor). Skadeståndsdelen om 165 000 kronor överskrider denna gräns. Hela förlikningsbeloppet ligger långt över ekonomichefens delegation.

Förlikningen förhandlades fram vid möte hos tingsrätten den 11 maj 2026 av förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningschefen uppgav enligt tingsrättens protokoll att han representerade kommunen. Förvaltningschefen är chef för en annan förvaltning än den uppsagdas och har inte i den ordinarie organisationen ansvar för ekonomi- eller HR-frågor.

Något delegationsbeslut för uppdraget att representera kommunen vid förlikningsförhandlingen har inte återfunnits, varken som anmält delegationsbeslut till KS eller som dokument i tingsrättens akt. Detta innebär att förlikningen för 841 000 kronor — som överstiger ekonomichefens delegation åtta gånger om — förhandlades av en person utan dokumenterad behörighet.

3.4 Uppsägningens undertecknande och tidsfristerna enligt LAS

Uppsägningen 2025-06-05 undertecknades av kommundirektören, trots att ekonomichefen var närmaste chef. Enligt tingsrättens handlingar var det också ekonomichefen som var planerad att sitta med advokaten under huvudförhandlingen (det vill säga företräda kommunen som partsrepresentant), medan kommundirektören var kallad som vittne av kommunen själv.

Att den person som undertecknat det arbetsgivarbeslut tvisten gäller också kallas som vittne av samma part väcker frågor om rollfördelningen. På vilket delegationsbeslut grundades kommundirektörens undertecknande av uppsägningen?

Vidare var tidsintervallet mellan varsel 2 juni och uppsägning 5 juni endast tre dagar. Enligt 30 § LAS ska arbetsgivaren i god tid före uppsägning underrätta arbetstagaren. Fast praxis tolkar "i god tid" som cirka två veckor.

3.5 Roll- och jävsfrågor

Av tingsrättens offentliga handlingar framgår att kommundirektören och HR-chefen, vid sidan av flera anställda, kallades som vittnen av kommunen själv. Ekonomichefen skulle enligt samma handlingar sitta med advokaten under huvudförhandlingen som partsföreträdare.

Ekonomichefen var närmaste chef till den uppsagda och hade enligt tillgängligt underlag en central roll i den uppsägning som tvisten gällde. Om ekonomichefen därefter har medverkat i handläggning av förlikningen, attest eller utbetalning aktualiseras frågor om saklighet och opartiskhet enligt 5 § FL samt jäv enligt 16–17 §§ FL.

3.6 Attesten av utbetalningen

Vem som attesterat utbetalningen om 841 000 kronor den 27 maj 2026 är inte känt utifrån tillgängligt underlag. Detta är en konkret granskningsfråga som kan ställas. Frågorna är:

∗ Vem har attesterat utbetalningen?
∗ Vem har godkänt utbetalningen?
∗ Vilket KS-beslut har angetts som grund?
∗ Har lönedelen och skadeståndsdelen attesterats av samma person eller olika personer?
∗ Har ekonomichefen, eller någon annan jävsbelastad person, medverkat i attesten?

3.7 Kommundirektörens signering av förlikningsavtalet

Den 6 maj 2026 hölls ett möte på tingsrätten där förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen och det externa ombudet deltog för kommunens räkning. Ingen förlikning träffades den dagen. Efter att domaren tryckt på för förlikning träffades en sådan den 11 maj 2026 — digitalt och per telefon, dagen före den planerade huvudförhandlingen. Kommundirektören signerade förlikningsavtalet, som band kommunen vid en betalningsförpliktelse på över 900 000 kronor.

Att förhandla en förlikning och att ingå (signera) en förlikning är två olika rättshandlingar. Det är signeringen som binder kommunen ekonomiskt. Enligt kommunstyrelsens reglemente är det kommunstyrelsen som, i mål där kommunstyrelsen för kommunens talan, med bindande verkan får ingå förlikning. Behörigheten ligger på kommunstyrelsen som kollegialt organ, inte på kommundirektören som tjänsteperson, om den inte uttryckligen delegerats.

Den centrala frågan är därför på vilket beslut kommundirektörens signering av förlikningsavtalet grundades. Tre möjligheter finns, alla problematiska:

∗ Om inget delegationsbeslut fanns har kommundirektören bundit kommunen vid ett avtal på över 900 000 kronor utan behörighet.
∗ Om ett delegationsbeslut fanns måste det vara dokumenterat och ha anmälts enligt 6 kap. 40 § KL. Om det inte anmälts är kontrollkedjan bruten.
∗ Om kommunstyrelsen hade fattat beslut om förlikningen borde det finnas ett KS-protokoll med beslutet. Om sådant saknas är det ett konkret konstaterande att förlikningen inte beslutats av behörigt organ.

Domen är giltig och verkställbar gentemot motparten oavsett kommunens interna behörighetsbrist. Men internt kan behörighetsbristen ge upphov till regress och ansvarsfrågor. Det är även värt att notera att kommundirektören enligt tingsrättens handlingar samtidigt var kallad som vittne i målet.

3.8 Arbetsbetyget och frågan om hur ärendet hanterats

Som en del av förlikningsavtalet upprättades ett mycket gott arbetsbetyg till den uppsagda, signerat av kommundirektören och även av ekonomichefen. Eftersom betyget ingår i förlikningsavtalet, som i sin tur är en del av tingsrättens stadfästa dom, är det en offentlig handling. Detta ska inte tas till intäkt för en bedömning av sakfrågan, som är avslutad genom förlikningen. Det är ändå en omständighet värd att beakta, eftersom det belyser hur kommunens angelägenheter har skötts. Att samma kommun som genomfört en uppsägning, vilken lett till en tvist och en förlikning på över 900 000 kronor, samtidigt utfärdar ett mycket gott arbetsbetyg, väcker frågor om den samlade hanteringen och om kompetensen i ärendets handläggning.

Eftersom betyget var en del av förlikningsavtalet var det också ett av de villkor som kommunen band sig vid genom kommundirektörens signering den 11 maj 2026.

Att ekonomichefen signerade arbetsbetyget är även relevant för bilden av ekonomichefens samlade roll — som närmaste chef, som planerad partsföreträdare och som operativt inblandad i avvecklingen. Detta har betydelse för frågan om ekonomichefens eventuella jäv i de efterföljande leden.

4. Den faktiska ekonomiska skadan för kommunen

Domen anger bruttobelopp om 676 000 kronor (13 månadslöner) och 165 000 kronor (allmänt skadestånd), totalt 841 000 kronor. Den faktiska kostnaden för kommunen är högre eftersom följande tillkommer:

∗ Semesterersättning beräknad enligt anställningsavtalet (cirka 94 000 kronor enligt tillgängligt underlag).
∗ Pensionsavsättning om sex procent på bruttobeloppet.
∗ Arbetsgivaravgifter på den del som utgör lön/anställningsförmån.
∗ Eventuella egna rättegångskostnader (vardera part står sina kostnader enligt domen, men kommunen har haft kostnader för det externa ombudet under hela tvisten).

Den totala kostnaden för kommunen uppgår därmed till cirka 1,1–1,2 miljoner kronor. Detta är väsentligt högre än de 841 000 kronor som anges i domen och är den ekonomiska skada som ligger till grund för en eventuell regressfråga.

5. Möjliga konsekvenser för de inblandade tjänstepersonerna

Det är politikernas roll att avgöra om och hur ansvar ska utkrävas. Nedan följer en saklig genomgång av de fyra former av ansvar som kan komma i fråga, med en realistisk bedömning av tröskel och tillämplighet.

5.1 Arbetsrättsligt ansvar

Om kommunstyrelsen som arbetsgivare bedömer att en tjänsteperson har överträtt sina befogenheter kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas — varning, omplacering, eller i allvarliga fall uppsägning. Detta beslutas av kommunstyrelsen. Tröskeln för varning är låg om överträdelse av delegationsordningen kan beläggas. Detta är realistiskt sett den primära vägen för individuellt ansvar.

Begränsning: Förutsätter att en majoritet i KS är beredd att agera. Detta är en politisk fråga som kan kompliceras om de berörda tjänstepersonerna har stöd inom förvaltningen eller bland politiska företrädare.

5.2 Skadeståndsrättsligt ansvar — regress enligt 3 kap. 7 § SkL

Enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen kan en anställd som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet orsakar arbetsgivaren skada bli ersättningsskyldig. Det allmänna regressansvaret enligt 4 kap. 1 § SkL begränsas till fall där "synnerliga skäl" föreligger, men för uppsåt och grov vårdslöshet gäller särskild reglering.

För att regress ska kunna utkrävas krävs tre saker:

∗ Skada för kommunen (uppfyllt — minst 841 000 kronor enligt domen, troligen 1,1–1,2 miljoner i realiteten).
∗ Orsakssamband mellan felaktig handling och skada (kan diskuteras — utan ogiltig fullmakt och förlikning utan delegation hade kommunen kanske kunnat driva målet annorlunda eller åtminstone haft kontroll över processen).
∗ Uppsåt eller grov vårdslöshet (måste visas och är den största utmaningen).

Tröskeln är hög men inte oöverstiglig. Att fullmakt utfärdas av en kanslichef som rimligen kan förväntas känna till delegationsordningen, att förlikning på 841 000 kronor förhandlas av en förvaltningschef från en annan förvaltning utan dokumenterad delegation, och att anmälningsplikten enligt 6 kap. 40 § KL inte följs — sammantaget är detta indikationer på att överträdelserna inte var enstaka oavsiktliga misstag.

Regress kräver beslut av kommunstyrelsen. Detta är en konkret politisk handlingsmöjlighet.

5.3 Straffrättsligt ansvar — tjänstefel

Tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken kan komma i fråga om en tjänsteperson uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Påföljd är böter eller fängelse i högst två år.

Tillämplighet i detta fall är begränsad av att tjänstefel endast gäller vid myndighetsutövning i strikt mening. Att utfärda fullmakt och ingå förlikning är inte tydligt myndighetsutövning. Däremot kan attest av offentliga medel och hantering av arbetsrättsliga arbetsgivarbeslut i vissa situationer rymmas. Tröskeln är hög och prövningen sker av åklagare och domstol.

5.4 Straffrättsligt ansvar — trolöshet mot huvudman

Trolöshet mot huvudman enligt 10 kap. 5 § brottsbalken kan komma i fråga om någon missbrukar sin förtroendeställning till huvudmannens (kommunens) skada. Påföljd är böter eller fängelse.

Krav: missbruk av förtroendeställning, uppsåt och skada. Tröskeln är hög. En förutsättning är att personen haft en självständig ställning där hen anförtrotts att handha kommunens angelägenheter — vilket en kanslichef, kommundirektör och förvaltningschef typiskt sett har.

Innan polisanmälan kan göras bör underlag säkras genom revisionsgranskning eller extern rättsutredning. Det är inte rekommenderat som första väg, men det är inte en utesluten väg om utredningen visar att överträdelserna varit medvetna.

5.5 Politiskt ansvar

Tjänstepersoner har inte politiskt ansvar i Sverige. Det politiska ansvaret ligger på den nämnd eller styrelse där tjänstepersonen är anställd. För att uppmärksamma och hantera bristerna kan dock politiska verktyg som interpellation, motion eller framställan till revisionen användas — vilket framgår av avsnitt 6 nedan.

6. Vägar att gå vidare

Sex parallella vägar är tillgängliga. De har olika tröskel, omfattning och tidsperspektiv. De kan kombineras.

6.1 Initiativärende i kommunstyrelsen

Enskild ledamot kan väcka ärende i KS enligt 6 kap. 18 § KL. Detta görs formellt med skriftligt initiativ. KS måste då behandla ärendet. Detta är ett konkret verktyg som inte kräver majoritet — initiativet ska behandlas oavsett.

6.2 Begäran om revisionsgranskning

Kommunrevisionen har enligt 12 kap. 1 § KL ett självständigt uppdrag att granska all verksamhet inom nämndernas ansvarsområden. Revisionen kan begära in alla handlingar och anlita sakkunnigt biträde. Detta är en av de starkaste utredningsvägarna och kräver inte majoritet i något politiskt organ.

6.3 Interpellation eller motion i kommunfullmäktige

Interpellation enligt 5 kap. 59 § KL tvingar KS ordförande att skriftligen svara på konkreta frågor. Motion enligt 5 kap. 22 § KL kan resultera i uppdrag till KS att utreda. Båda alternativen synliggör frågan offentligt och kräver inte majoritet.

6.4 JO-anmälan

Justitieombudsmannen granskar att myndigheter och tjänstepersoner följer lagar och författningar. JO prövar inte sakfrågan i arbetstvister, men granskar handläggning, jäv, delegation och förvaltningslagsfrågor. JO ger uttalanden (kritik), inte sanktioner. Tröskeln är låg och anmälan kan göras av vem som helst. JO kan komma fram till att enskilda tjänstepersoner ska kritiseras.

6.5 Extern rättsutredning

KS kan beställa extern rättsutredning. Detta är ett alternativ till intern granskning när det finns farhågor att granskningsobjektet är delaktigt i den ordinarie förvaltningen. Kräver beslut i KS.

6.6 Polisanmälan

Vid konkret misstanke om brott kan polisanmälan göras. Tröskeln är hög och underlag bör säkras innan. Anmälan kan göras av enskild kommunmedlem eller politiker i privat egenskap.

7. Konkreta yrkanden och förslag

Förslagen nedan är formulerade som färdiga texter som kan användas i sin helhet eller anpassas.

7.1 Initiativärende i kommunstyrelsen

Förslag till skriftligt initiativ enligt 6 kap. 18 § KL:

Med stöd av 6 kap. 18 § kommunallagen väcker jag följande ärende i kommunstyrelsen.

Vaggeryds kommun har den 27 maj 2026 verkställt utbetalning enligt en stadfäst förlikning i mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt. Den totala ekonomiska konsekvensen för kommunen uppgår till minst 841 000 kronor enligt domen, men i realiteten cirka 1,1–1,2 miljoner kronor när semesterersättning, pension och arbetsgivaravgifter räknas in.

Genom granskning av offentliga handlingar har följande konstaterats: (1) Fullmakt till externt ombud utfärdades den 10 juli 2025 av kanslichefen, trots att rätten enligt delegationsordningens punkt 1.2 ligger på kommunstyrelsens ordförande. (2) Inget delegationsbeslut avseende fullmakten har anmälts till kommunstyrelsen enligt 6 kap. 40 § KL i KS-protokoll för aktuell period. (3) Förlikningen förhandlades fram av förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen, som enligt tingsrättens protokoll uppgav sig representera kommunen — utan att något delegationsbeslut för detta har återfunnits.

Jag yrkar att kommunstyrelsen (a) begär in fullmakt, samtliga delegationsbeslut, anmälningsdokument enligt 6 kap. 40 § KL, KS-protokoll med eventuella förlikningsbeslut samt attestdokument avseende utbetalningen, (b) hemställer hos kommunrevisionen om granskning av kommunens interna beslutsordning, delegation, fullmakt och attest i ärendet, samt (c) uppdrar åt kommunstyrelsens ordförande att inhämta offert från extern jurist avseende rättsutredning om delegationsordningens efterlevnad och eventuell regress enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen.

7.2 Interpellation i kommunfullmäktige

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande avseende handläggningen av mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt

Vaggeryds kommun har den 27 maj 2026 verkställt utbetalning enligt en stadfäst förlikning i mål T 3135-25. Den totala kostnaden för kommunen uppgår till cirka 1,1–1,2 miljoner kronor. Genom granskning av offentliga handlingar har flera frågor uppstått om kommunens interna beslutsordning.

Jag vill mot denna bakgrund fråga kommunstyrelsens ordförande:

1) Var fullmakten till externt ombud, som utfärdades av kanslichefen den 10 juli 2025, fattat med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning punkt 1.2, eller på annan grund?
2) Har delegationsbeslutet anmälts till kommunstyrelsen enligt 6 kap. 40 § KL? Om ja, vid vilket sammanträde? Om nej, varför inte?
3) Vilket delegationsbeslut låg till grund för att förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen företrädde kommunen vid förlikningsförhandlingen hos tingsrätten den 11 maj 2026?
4) Vilket beslut låg till grund för att kommundirektören den 1 maj 2026 signerade förlikningsavtalet och därmed band kommunen vid en betalningsförpliktelse på över 900 000 kronor? Var detta beslutat av kommunstyrelsen enligt reglementet, eller fattat på delegation — och har beslutet i så fall anmälts enligt 6 kap. 40 § KL?
5) Vilket KS-beslut låg till grund för förlikningen om 841 000 kronor, som överstiger ekonomichefens delegation enligt punkt 3.12 åtta gånger om?
6) Vem har attesterat och godkänt utbetalningen den 27 maj 2026, och vilket beslut har angetts som grund?
7) På vilket delegationsbeslut grundades kommundirektörens undertecknande av uppsägningen 2025-06-05, då närmaste chef var ekonomichefen?
8) Varför har den pågående tvisten inte redovisats i kommunens årsredovisning för 2025 som avsättning eller ansvarsförbindelse enligt RKR R9?9) Varför har kommunfullmäktige inte informerats om tvisten inför beslutet om årsredovisning och ansvarsfrihet den 27 april 2026?
10) Avser kommunstyrelsen att utreda eventuell regress enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen mot de tjänstepersoner som agerat utan dokumenterad delegation?

7.3 Framställan till kommunrevisionen

Framställan om granskning av Vaggeryds kommuns handläggning av mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt

Med stöd av 12 kap. 1 § kommunallagen och revisionens uppdrag att granska all verksamhet inom nämndernas ansvarsområden, framställs härmed begäran om att kommunrevisionen granskar kommunens handläggning av ärendet.

Genom granskning av offentliga handlingar — tingsrättens protokoll i mål T 3135-25, kommunstyrelsens delegationsordning och reglemente, samt KS-protokoll för aktuell period — har följande konstaterats: (1) Fullmakt till externt ombud utfärdades av kanslichefen, trots att rätten enligt delegationsordningens punkt 1.2 ligger på kommunstyrelsens ordförande. (2) Ingen anmälan av delegationsbeslut enligt 6 kap. 40 § KL har återfunnits. (3) Förlikningen förhandlades fram av förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen utan dokumenterad delegation. (4) Skadeståndsdelen om 165 000 kronor överskrider ekonomichefens delegationsgräns enligt punkt 3.12. (5) Hela förlikningsbeloppet 841 000 kronor — med en faktisk kostnad cirka 1,1–1,2 miljoner kronor — ligger långt över alla delegationsgränser och borde ha beslutats av kommunstyrelsen enligt reglementet.

Granskningen bör omfatta delegation, fullmakt, attest, jäv (5 § och 16–17 §§ FL), redovisning enligt LKBR och RKR R9, samt informationsplikt till kommunfullmäktige inför beslut om årsredovisning och ansvarsfrihet.

7.4 JO-anmälan

Anmälan till Justitieombudsmannen avseende Vaggeryds kommuns handläggning av personalärende — mål T 3135-25 vid Jönköpings tingsrätt

Vaggeryds kommun har handlagt ett personalärende som lett till stadfäst förlikning den 11 maj 2026 i mål T 3135-25. Handläggningen uppvisar flera brister i förhållande till kommunallagen, förvaltningslagen och lagen om anställningsskydd.

(1) Underrättelse enligt 30 § LAS gjordes endast tre dagar före uppsägningen, vilket avviker från fast praxis om cirka två veckor. (2) Uppsägningen undertecknades av kommundirektören, trots att ekonomichefen var närmaste chef. (3) Fullmakt till externt ombud utfärdades av kanslichef utan stöd i kommunstyrelsens delegationsordning. (4) Inget delegationsbeslut avseende fullmakten har anmälts enligt 6 kap. 40 § KL. (5) Förlikning förhandlades av en förvaltningschef från en annan förvaltning än den uppsagdas, utan dokumenterad delegation. (6) Ekonomichefen, som var närmaste chef och central i den uppsägning som tvisten gällde, var enligt tingsrättens handlingar planerad att företräda kommunen vid huvudförhandlingen, vilket aktualiserar frågor om saklighet och opartiskhet.

Jag anmäler härmed kommunens handläggning för granskning enligt JO:s uppdrag.

8. Avslutande not

Underlaget bygger genomgående på offentliga handlingar. Inga uppgifter om enskilda tjänstepersoners interna ageranden går utöver vad som framgår av tingsrättens protokoll, kommunens offentliga dokument eller andra offentligt tillgängliga källor.

Den arbetsrättsliga sakfrågan är genom förlikningen avslutad mellan parterna. De frågor som återstår, om kommunens interna handläggning har följt egna och lagstadgade regler, är fortfarande öppna och utgör en angelägenhet för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och kommunmedlemmarna.

Det är politikernas uppgift att avgöra om dessa frågor ska utredas vidare och i så fall på vilket sätt.

Redaktionens fotnot:

KL = kommunledning
KS = kommunstyrelsen
KF = kommunfullmäktige
HR = personalavdelning
HR-chef = personalchef.