Sverige kan mer, en essäserie om ansvar, energi och framtidstro. "Det är något speciellt med en riktigt solig sommardag, där jag kan kika i appen som visar hur mycket el mina solceller producerar". Läs den andra delen av Christina Bergströms essäserie här.
Nyheter
Varje tak kan göra skillnad
Huset använder sin egen el, batteriet laddas och ibland finns det till och med ett överskott som skickas ut på elnätet. Då slår det mig varje gång. Mitt hus är inte längre bara en elanvändare. Det har blivit en liten del av Sveriges energisystem, en ganska häftig känsla.
Min resa började inte med solceller. Den började med att jag ville minska energiförbrukningen. Jag bytte till energieffektiva fönster. Sedan kom elbilen och min egen laddstolpe. Därefter installerades solcellerna, eftersom taket ändå behövde renoveras och till sist batteriet. Inget av besluten togs över en natt, utan varje steg byggde vidare på det förra. Jag vet att jag inte är ensam, det är många som vill göra liknande investeringar. Inte bara för klimatets skull, utan också för att få lägre energikostnader och bli mindre sårbara när elpriserna svänger.
Men då ställer jag mig en fråga. Hur får vi fler att våga ta det första steget? Jag tror inte att svaret främst handlar om större bidrag. Det handlar om långsiktighet. Den som investerar i sitt hus gör det ofta med ett perspektiv på 20 eller 30 år. Då behöver spelreglerna vara stabila. Skatter, ersättningar och regler för egenproducerad el får inte ändras så ofta att människor tvekar inför att investera.
Samtidigt utvecklas energisystemet snabbt. Batterier kan avlasta elnätet och bidra med flexibilitet, men möjligheterna för vanliga villaägare att få ersättning för den nyttan är fortfarande begränsade. Här finns en stor potential som jag tror att vi behöver ta vara på.
Jag tror att politikens viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för människor att investera sina egna pengar i hållbara lösningar. Att göra det enklare att göra rätt.
Jag vill att det ska löna sig att göra rätt, inte bara för klimatet, utan också för den enskilda människan. För om vi menar allvar med energiomställningen behöver vi inse att framtidens energisystem inte bara byggs i stora kraftverk. Det byggs också på våra villatak.
Vet du till exempel att solceller och batterier idag omfattas av det gröna skatteavdraget vid installation samt att batterier dessutom bidrar till ett mer flexibelt elsystem och avlastar elnätet. Med mer långsiktiga spelregler skulle fler hushåll kunna bli aktiva deltagare i energiomställningen.
Jag tror att Sverige kan mer. Jag tror på människors vilja att ta ansvar och jag tror att politikens viktigaste uppgift är att göra det möjligt. Vad skulle få dig att ta nästa steg, eller vilket steg har du redan tagit för att bidra till energiomställningen?
Christina Bergström
Centerpartiet
Fotnot: Essä är en reflekterad och personlig text som bygger på fakta men ger ger utrymme för egna resonemang och tolkningar.
Skribent
Kommentarer
9Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.
Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.
Investerat i solel och snart kommer elbilen. Än har vi inte investerat i batteri för att lagra energin. Det kommer så småningom gå att använda bilens batteri och skicka tillbaka till huset, hoppas vi på.
Att regeringen tog bort skatteavdraget på 60 öre per såld kilowatt dödade tyvärr hela solbranschen.
Vi är många med solel på taket som bidrar men får betala dyrt för det. Det behöver ändras. Sverige kan mer!
Percy Barnevik uttryckte på 80-talet:
“Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el – kort sagt den elförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.”
Sverige har under lång tid haft ett elsystem som varit en konkurrensfördel för både hushåll och företag. För att vi i framtiden ska kunna upprätthålla en stark välfärd krävs ett stabilt och tillförlitligt elsystem med planerbar elproduktion.
Tillgången till effekt är avgörande för att företag ska investera, etablera sig och skapa nya arbetstillfällen. Effektbrist riskerar att hämma både tillväxt och sysselsättning.
En fortsatt utbyggnad av väderberoende elproduktion, som sol- och vindkraft, ökar samtidigt behovet utbyggnad av elnät och dyr balanskraft för att upprätthålla ett stabilt elsystem när produktionen och konsumtionen varierar.
För att möta framtidens ökande elbehov behövs en energipolitik som sätter leveranssäkerhet, konkurrenskraft och långsiktighet främst. För ett starkare Sverige behöves mer planerbar elproduktion.
Tack för en genomtänkt kommentar och för att du bidrar till diskussionen. Jag håller med om att ett stabilt och tillförlitligt elsystem är en grundförutsättning för både välfärd, industri och nya investeringar. Tillgången till planerbar el kommer även framöver att vara en viktig del av energisystemet.
Samtidigt tror jag att vi behöver se hela bilden. Framtidens elsystem kommer att behöva både planerbar elproduktion, förnybar energi, ett starkare elnät, energilagring och smartare användning av den el vi producerar. Det handlar inte om antingen eller, utan om att få alla delar att samverka.
Det var egentligen också tanken med min essä. Jag ville lyfta hur vi skapar förutsättningar för människor att själva bidra till omställningen, samtidigt som vi bygger ett robust och konkurrenskraftigt energisystem.
Tack igen för dina tankar, det är precis den här typen av respektfulla samtal jag hoppas att den här essäserien ska leda till.
Jag ska börja med att säga att jag också investerat i solceller för 5 år sedan. Det känns bra när man använder den till hemmet och numera också en elbil. Netto köper jag mellan 1000-2000 kilowattimmar varje år. Då är huset eluppvärmt och vi har dessutom ett stall. Tidigare köpte jag 22 000–25 000 kilowattimmar per år.
Problemet uppstår dock när man tänker en bit längre.
Jag producerar elen när den inte behövs. När jag väl behöver som mest el, då produceras i princip inget av solen.
Jag vill naturligtvis ha el 365 dagar om året, vilket gör att de enda nuvarande, hållbara fossilfria alternativen är vattenkraft och kärnkraft.
Det är dessa kraftslag som måste ha de långsiktiga investeringsförutsättningarna klara och fasta.
Vem vill annars göra mångmiljardinvesteringar om de bara får sälja sin el när det inte blåser och det är mulet?
Hela samhället bygger ju på att det finns el tillgängligt i tillräcklig mängd varje dag året om. Ja, hela Sveriges industri bygger på att det finns billig el tillgänglig för att få ekonomin att gå ihop.
Vindkraften och solkraft förstör hela systemet så länge vi inte kan lagra energin i stora mängder. De batterier som idag erbjuds har en kapacitet på 10–50 kilowattimmar. En normal villa utan eluppvärmning skulle behöva 220 batterier på 20 kilowattimmar för att klara perioden oktober-februari utan att använda sig av stöttning. En eluppvärmd villa skulle behöva fyra gånger så många för att klara vintern. De är med andra ord långt ifrån tillräckliga.
Att från regeringens sida sluta subventionera solelen är naturligt, man kan inte fortsätta subvetionera sådant som inte behövs.
Tack för att du delar med dig av dina egna erfarenheter. Det gör diskussionen både mer intressant och mer konkret. Det du beskriver visar också hur mycket ett enskilt hushåll faktiskt kan minska sitt elbehov från nätet genom egna investeringar.
Jag delar din uppfattning om att Sverige behöver ett robust elsystem med tillräcklig planerbar produktion. Elektrifieringen av industrin och transporterna ställer stora krav på att det alltid finns el när den behövs.
Samtidigt tror jag att vi behöver se energisystemet som en helhet. Solceller, vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, bioenergi, energilagring och ett starkare elnät har alla olika roller att spela. Ingen enskild lösning kommer att räcka på egen hand.
En sak som jag också tycker är värd att komma ihåg är att de kraftslag vi idag ser som självklara en gång i tiden också behövde politiska beslut och offentliga investeringar för att kunna etableras. Vattenkraften, kärnkraften och även utbyggnaden av elnäten har vuxit fram med stark statlig medverkan. Att hjälpa ny teknik att nå marknaden är därför inget nytt – den viktiga frågan är när ett stöd har fyllt sitt syfte och hur vi skapar långsiktiga och teknikneutrala spelregler.
Tack igen för dina reflektioner. Det är precis den här typen av sakliga samtal jag hoppas att essäserien ska leda till.
Christina, jag tackar också för att du vill föra dialogen vidare, men lösningen ligger inte i vad vi tycker ska lösa energiproduktionen.
Efter att den förra regeringen, som med samarbetspartners slog sönder vårt lands energiförsörjning, så har du nog rätt i att sol och vind kan skona oss från extrema elpriser vissa dagar, andra inte. På så vis behöver vi alla produktionsmöjligheter under ett antal år. Det kommer att ta tid att rätta dessa korkade beslut.
Vill vi ha vår levnadsstandard kvar, så måste vi dock satsa på det som är planerbart. Allt annat är bara plåster på sår som inte läker utan riktig medicin. Allt för många företag kommer vända Sverige ryggen, av samma skäl de en gång etablerade sig här.
Barneviks uttalande är så otroligt talande för vad som hänt. Låt oss då vända utvecklingen åt rätt håll. Vi kan hoppas på att forskare tar fram bättre sätt att lagra energin, vi kan hoppas på att solen skiner de dagar vi behöver den, men våra företagare kan inte utvecklas med de förutsättningarna. Det enda som kan ge oss rätt förutsättningar är att vi har planerbar produktion som klarar alla dagar på året. Då är sol och vind inte värda något mer än för den som producerar själv.
Tack för ett klokt och sakligt resonemang. Jag tror faktiskt att vi är överens om mer än det kanske verkar. Sverige behöver återigen ha ett energisystem som ger industrin långsiktiga och konkurrenskraftiga förutsättningar. Det är en avgörande fråga för både jobb, investeringar och vår framtida välfärd.
Där jag ser lite annorlunda på saken är att jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi stirrar oss blinda på ett enda eller några få kraftslag. Jag har svårt att hålla med om att sol- och vindkraft skulle vara utan värde. Tvärtom tror jag att de har en viktig roll i ett framtida energisystem, precis som vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och andra lösningar.
För mig handlar det inte om antingen eller. Jag tror att vi behöver bygga ett energisystem där olika tekniker kompletterar varandra och där ny teknik som energilagring, smart styrning och flexibilitet gör att vi kan använda den producerade elen bättre än idag.
Jag tror att Sverige behöver mer elproduktion, men också ett smartare energisystem. Det ena utesluter inte det andra.
Tack för att du fortsätter diskussionen. Jag uppskattar verkligen olika perspektiv när de förs fram på det här sättet.
Hur många hektar solpaneler krävs för att driva Vaggeryd Cells dygnetruntproduktion? Vilken allmänt miljöpåverkan (i Väster Kärr, Gränna) och vilka koldioxidutsläpp kommer de batterier som krävs för natt- och vinterdrift att generera?
Kan vi producera livsmedel med en prisbild möjligt att för alla att betala och en kristidstrygghet med förnybart flytande bränsle tillverkat av restprodukter, avfall och vegetabiliska oljor som drivmedel alternativt en sporadisk elförsörjning, drivmedelsskatter på diesel a la Miljöpartiet?
Tack för ett intressant och genomtänkt inlägg. Jag uppskattar verkligen att du lyfter de tekniska utmaningarna, det är precis genom sådana diskussioner vi kommer framåt.
Jag delar uppfattningen att industrin behöver en trygg och stabil energiförsörjning. Ett företag som Vaggeryd Cell är en viktig del av vårt lokala näringsliv och kommer även i framtiden att behöva tillgång till el dygnet runt, året om.
Samtidigt tror jag att vi inte ska se olika tekniker som konkurrenter. Framtidens energisystem kommer sannolikt att bygga på en kombination av planerbar elproduktion, förnybar energi, energilagring, smart styrning och ett starkare elnät. Solceller kommer inte att driva all industri på egen hand, men de kan minska belastningen på elsystemet under stora delar av året och komplettera andra kraftslag.
Tack igen för att du bidrar till en saklig och viktig diskussion.