Debatt om delårsbokslutet - kraftfull kritik och många tuffa beslut att vänta

Sanna Rickardsson, ekonomichef, presenterade tertialbokslut 2 för Gnosjö kommun som också är kommunens delårsbokslut. Sammanfattningsvis når man godkänt på det mesta i sin mål- och resultatstyrning, men de tre finansiella målen når man inte i nuläget. 

– De tre finansiella målen utvärderas över en rullande femårsperiod, vilket innebär att vi kollar på de två år bakåt i tiden, det aktuella året och sedan prognosen, det vill säga budgeten framåt för de kommande två åren. Så att vi har med oss både historik och också en plan framåt när vi kollar på ekonomin.

– Det första är årets resultat och det målet är att kommunens ekonomiska resultat i genomsnitt ska uppgå till 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bakgrunden till detta är kommunens krav på en budget i balans. Det finns även ett behov av att generera ett överskott för att kunna finansiera investeringar med egna medel. Målet för det här perioden uppnås dock inte. Framför allt så är det ju det svaga resultatet från 2024 som påverkar det rullande femårsperioden mest negativt, men även för året så har vi en prognos för lite drygt 0,1 procent. Det är ju självklart bättre än 2024, men är för lågt för att vi egentligen ska klara de investeringar som vi har.

– Totalt för den här femårsperioden så är snittet 0,7 procent och det innebär att kommunen inte når det långsiktiga ekonomiska målet på ett resultat som man har satt upp, säger Sanna Rickardsson och fortsätter med det andra målet.

– Hoppar vi vidare till självfinansiering, vilket innebär att alla investeringar ska göras utan lån förutom ett undantag, vilket är nybyggnation, när vi bygger nya lokaler. För något år sedan gjorde man en revidering i detta och då tog man in att lånefinansiering kan prövas vid större kvalitetssäkrade återinvesteringar, så tar ni något sådant beslut så är det också sådana investeringar som vi räknar av när vi kollar på vår självfinansieringsgrad. Syftet med detta är att nuvarande generations kommuninvånare ska kunna bära sina egna kostnader. Nybyggnation och utvecklingsinsatser tänker man ju också att det kommer framtida generationer till gagn och man räknar av dem.

– För den rullande femårsperioden så prognostiseras investeringsmålet uppnått. Självfinansieringsgraden för året ligger lite under men övriga år så ligger vi faktiskt över . Man har varit väldigt restriktiv med de investeringar som man har gjort de senaste åren, vilket också har varit tvunget på grund av de låga resultat som vi haft men snittet för de här fem åren ligger på 132 procent, säger Sanna Rickardsson och går vidare till det tredje målet:

– Det tredje målet är vår soliditet, inklusive pensionsåtagande och löneskatt. Den ska inte understiga tjugo procent. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. En hög soliditet innebär en lägre skuldsättningsgrad och därmed en bättre ekonomisk handlingsförmåga. Prognoserna för 2026 visar en soliditet på 14,1 procent, vilket är högre än 2024 och 2025, så det jobbas ändå uppåt, men vi är fortfarande under den målnivå vi har. Det gäller också för snittet på de här åren som ligger på lite drygt 4,8, men vi ser ju ändå en positiv utveckling på soliditetsmåttet, säger Sanna Rickardsson och avslutar med en sammanfattning av det ekonomiska läget.

– Den samlade prognosen för kommunen uppgår till minus 17,1 miljoner jämfört med budget. Då börjar jag med att säga så att ni inte ska tro att minus 17,1 miljoner blir årets resultat. Förvaltningarna har tillsammans prognostiserat ett underskott på lite drygt 1,5 miljoner. Då är det socialförvaltningen som står för det största negativa utfallet med drygt fem miljoner för helårsprognosen Detta motverkas då delvis av överskott inom kommunledningen och samhällsbyggnadsförvaltningen medan övriga förvaltningar bedöms kunna hålla sin budget, så vi har en ganska bra budgetföljsamhet ute på våra förvaltningar. Man håller den budget man har blivit tilldelad. Vi är faktiskt ganska nära en nollavvikelse på våra förvaltningar, vilket jag ändå tycker är väldigt fint med tanke på hur det har sett ut de senare åren bakåt i tiden. Så en stor eloge till våra kollegor ute i kommunen som faktiskt strävar efter det som vi har tilldelat dem, att bedriva sin verksamhet och göra så mycket som man kan för de medlen.

– Vi har också vår VA-verksamhet som har ett  prognostiserat överskott på lite drygt 2,9 miljoner. Det är också vad man lagt in i planen: att man ska göra ett överskott för att kunna återbetala mer då man har gått back tidigare år. Så håller man detta så är man i princip nere på nollan med att återbetala hela sin VA-skuld. Trots detta så belastas kommunens totala prognos ett betydande underskott inom finansförvaltningen på lite drygt 18,5 miljoner i prognosen. Det är ju det största orsaken till det negativa totala budgetavvikelsen. Här finns det bland annat höga pensionskostnader. Jämfört med tertialbokslut 1 så har de ökat med lite drygt 7 miljoner på helår, så det är en markant försämring med föregående prognos. Vi har också en negativ slutavräkning här för kommunen som ligger på finansförvaltningen. Det förväntade resultatet för året ligger på lite drygt 0,5 miljoner, så det är precis över nollan. Sämre än vad vi hade när vi presenterade tertialbokslut 1, men ändå över nollan och som sagt budgetföljsamheten hos förvaltningarna tycker jag ändå är någonting att lyfta. De presterar väldigt bra eftersom man håller det budget man har blivit tilldelad.

 Revisor Klas-Göran Park tar ordet.

–Vi gör en förenklad kontroll, en koll när det är ett delår och det gör vi då via ett revisionshus. Ni har utlåtandet från vår revisor om översikten och det ser bra ut, det har han ingenting att erinra mot. Vi i kommunrevisionen har då uppdrag att svara. Då utgår vi från de här ekonomiska rapporterna. Vi har svarat:

”Revisorernas bedömning av delårsrapporten 2026. Vi av fullmäktige utsedda revisorer har uppdraget att bedöma om resultat i delårsrapport per 2026 är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömning avseende mål och inriktningen som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning samt finansiella mål för verksamheten. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten inriktad på övergripande analys och inte på detalj i redovisningen. Granskningen har utförts i en god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår bedömning är att delårsrapporten ger en tillfredsställande bild av både det finansiella verksamhetsmässiga måluppfyllelsen. Årsprognosen visar dock att kommunen inte har en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi är inte i balans”.

”Vi är mycket oroade för kommunens ekonomiska ställning och anser att kommunstyrelsen måste vidta kraftfulla åtgärder i syfte att nå en ekonomi i balans. Sedan tidigare har kommunen 18 miljoner kronor årligen för 2026, 2027 och 2028 samt resterande 15,5 miljoner kronor år 2029 att återställa. Under 2025 återställdes 8,7 miljoner kronor och kvar att återställa är därmed 60,8 miljoner kronor”. 

”Vår uppfattning utifrån revisionernas uppdrag enligt kommunallagen är att kommunstyrelsen i delårsrapporten bör uttala sig om det samlade måluppfyllelsen, vilket inkluderar verksamhetsmålen. För tydlighets skull kan detta ske igenom ett särskilt avsnitt i delårsrapporten där både de finansiella och verksamhetsmässiga måluppfyllelser behandlas. Grunden på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att det bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, sedan står det kassaflöde men det är fel, det har vi inte med här. Men jag kommer bara med det översiktliga beskrivningen av kommunens drift och investeringsverksamhet samt noterna inte i allt efter upprättat enligt med LKBR”.

”Revisorernas samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten inte är förenligt med de finansiella målen. Avseende verksamhetsmålen är resultatet huvudsakligen inte i linje med målen. Sammantaget har kommunen inte en god ekonomisk hushållning”.

Klas-Göran Park fortsätter:

– Detta är en kraftfull kritik, anmärkning, som ni måste ta till er. Vi hoppas att den här prognosen som är lagd med resultatet håller. Ni minns förra året, det blev betydligt bättre än prognosen var. Om ni minns så var budgeten 26,4 miljoner kronor. Bokslutet trettioförsta augusti var 19,9 miljoner kronor med en prognos på minus 16 miljoner kronor. Det slutade med ett resultat på plus 16,4 miljoner kronor, så det var betydligt bättre och vi hoppas att det står sig i år med. Då ska man ta till att 341 000 kronor av dessa är skogslikvider. Det är inte intjänade pengar, det är alltså sålda tillgångar. Det kanske ni har sett, ni som är ute och rör er, att det huggs en del överallt på kommunal mark. Det är alltså framtidens pengar som då används. Det såldes häromdagen en stort hygge i Nordbäck. Det är många pengar där och det är klart att det läker men det är ungefär som som tidigare. Vi har AMF-pengar, flyktingpengar, covid-pengar...allt har läkt underskotten. Det måste ske förbättringar och den dragning vi fick kändes bra. Gå vidare på det. 

Kristin Hästmark (M):

– Tack Sanna för en väldigt bra dragning och tack Klas-Göran för din dragning, så klart så tar ju det borgerliga styret den här kritiken på fullt allvar och vi har ju gjort en hel del åtgärder under den här perioden. Vi ser också att förvaltningarna i princip följer budgeten, måste jag säga. Även om socialförvaltningen har ett minus, så ligger vi ändå nära nollan. Det är jättetufft. Varje år så drar vi ner i budgeten och det gör ju oppositionen också i sina budgetförslag med hundra invånare årligen. Det är jättetufft att krympa och i takt med att vårt invånarantal krymper, så måste vi också krympa vår verksamhet och fortsätta det här inslagna arbetet. Det är som vi har sagt tidigare många gånger, ett långsiktigt arbete. Håll i och håll ut. Både när man jobbar med måluppfyllelse men också när man jobbar med budget och ekonomi i balans.

Camilla Karlsson (S):

– Ja, tack så mycket för redovisningen Klas-Göran. Jag tänker att läget är som det är nu, men samtidigt så måste vi tänka på det att vi har förvaltningar som är otroligt pressade. Vi har kommit till en gräns nu där vi inte kan dra ner mer, vare sig i skolan eller äldreomsorgen. Vi får försöka hitta de här pengarna på annat sätt. för där är gränsen nådd. Vi kämpar på, men vi kommer inte längre i våra förvaltningar.

Ulla Heikkilä (S):

– Jag har bara en fråga eller fundering. Vad revisorn sa, om jag tolkar det rätt, så är det så att vi ska ha vinst på egna pengar och inte sälja ut, för att sälja skog och det, det är som att pinka i brallan. Det är skönt för stunden, det kanske inte håller sedan, så att då får vi väl se vilken väg man väljer då, för jag tar det på dödligt allvar det du säger.

Kristin Hästmark (M):

– Ja, på dödligt allvar tar vi nog det allihop, men jag tänker att då förväntar man sig också att vi faktiskt tar en del svåra beslut under denna mandatperioden. När det gäller skogen så tog man fram en skogsbruksplan, jag tror den var färdig för två år sedan, och det är ju den man följer, så man hugger liksom inte ner skog hej vilt. Man följer den skogsbruksplan som är framtagen av förvaltningen ihop med, jag tror det är Sydved eller Södra, har inte riktigt koll på de detaljerna, men det är den man följer.

Stefan Lundell (KD) är ordförande i socialutskottet och tog plats i talarstolen.

–Med tanke på att det är många nya här i dag så tänkte jag bara ta en kort resumé för det som ligger bakom och det som ligger framför. Våra tjänstemän och vi har också haft ett mycket gott klimat i utskottet, så vi följer ekonomin väldigt noga. Vi har ju tyvärr haft en situation att vi står utan ekonom. Nu är det någon anställd vad jag har förstått, men det har varit lite olyckligt. Vår kassör, hon är mammaledig och det får hon verkligen vara, men Ebba har gjort ett fantastiskt jobb när hon var inne som ekonom så därför känns det lite, ja, svårt på det viset.

– Sedan är det ju så att det här är ju en verksamhet lika som skolan egentligen. Vi kan hålla på och budgetera hur mycket som helst och hur noga som helst, men vi kan inte rå över vad som kommer i våra händer. Det är viktigt. Vi har haft flera placeringar. Det som man kan säga om placeringar, det är att där har vi ju verkligen legat på våra tjänstemän. Det får ju inte kosta vad som helst. Det får inte bara skickas i väg och det tycker jag vi har fått gehör för, så det har varit ett bra samarbete men ibland är det ju så att det handlar om att rädda människor och tyvärr så kostar det och det måste det få göra. Det är inte så lätt när man får ett telefonsamtal och sedan så ska man ta ett omedelbart beslut. Tar vi inte det här beslutet så kanske vi mister en människas liv.

– Det är det jag bara vill framhäva. Att budgetera går jättebra, men sedan så händer saker och ting, men återigen, den här följsamheten, det vi kan rå över, det tycker jag ändå att vi har gjort på ett bra sätt. Utskottet och jag sitter varje månad med vår socialchef och vi går igenom verksamheten. Det känns tryggt att vi har ett så gott samarbete och till viss del kan jag stämma in i det Camilla sa att gränsen är nådd. Men ändå trots att de har det tufft, nu pratar jag bara från socialens sida för du Jan-Olof får ta skolan, så är det ändå så här att man har medarbetare som gör ett fantastiskt jobb. Jag vill bara stryka under det, så att det är jättespännande, det är jätteroligt att vara ordförande i socialutskottet, men så kommer man till de där situationerna där man inte rår över en situation. Då är det tufft, men jag vill ändå tacka socialutskottet för det fina samarbetet.

Camilla Karlsson (S):

– Kul att få lite debatt på första fullmäktigemötet. Absolut, vi ska ta många tuffa beslut och vi ska i största möjliga mån försöka vara så överens, men likaså där det kommer till en viss gräns, när vi går in och petar i något som inte stämmer överens med Socialdemokraternas värdegrund, så kommer vi aldrig ställa oss bakom. Ni i borgerligheten, ni har ju en majoritet. Varför tar ni inte de tuffa besluten? Den är knapp, men det finns en majoritet. 

Kristin Hästmark (M):

– Ja, jag tänker att vi behöver stabilitet i kommunen och de här besluten som man behöver ta är ju långsiktiga beslut som behöver hålla över lång tid, men jag vill också påtala, precis som Stefan säger, det händer mycket. Det gör det i alla verksamheter. Vi har saker som går sönder i fastigheter, det uppstår vattenläckor, vi har omhändertagande av barn, vi har skolan som får omhändertagna barn som också påverkas. Det är också därför som vi kommer att diskutera budget i nästa fullmäktige, men vi lägger en betydligt avsevärt större buffert i vår budgetmotion från det borgerliga styret som är ifrågasatt av Socialdemokraterna, men det är ju för att kunna ta höjd för det här. Hur mycket invånare kommer vi tappa på sista raden och hur mycket kommer pensionsskulden påverka och så vidare? Det är också ett budgetförslag som Sverigedemokraterna har ställt sig bakom, men vi ser att vi behöver ha en betydligt större buffert. Vi kan inte dela ut alla medel på gratis barnomsorg och allt. 

 Camilla Karlsson (S):

– Men sedan är det ju också så, nästa fullmäktige, har vi våra taxor. Vi vill inte höja våra taxor mer än vad som är nödvändigt. Men här väljer man från borgerliga sidan att taxa ihjäl våra medborgare. Nej, men alltså man höjer taxorna väldigt rejält. Där man redan har det tufft. Vi har hört på radion att det kostar väldigt mycket att bo i Gnosjö och då kanske vi inte behöver höja våra taxor för att vi ska få in de där pengarna. Det gör ju inte att vi får hit några medborgare.

Ulla Heikkilä (S):

– Budgeten är ju en kvalificerad gissning, men det får inte heller bli utopi och det är klart att jag kan inte tänka mig att det finns kommuner som följer till punkt och pricka för det händer ju alltid saker, precis som du var inne på. Det måste vi vara beredda på att det kommer att ske. Sedan måste jag säga, att jag känner jättestor beundran för socialutskottet och ni som jobbar där, för det finns inte en chans. Man kan gissa men man vet ju aldrig. Så jag känner väldigt stor beundran för er som jobbar där.

 Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Jirka Bärnlund Fors (C) tog plats i talarstolen.

– Jag förestår då alltså den förvaltning som ändå hade ett plus då på 1,7 miljoner under den här perioden som vi tittar på nu. Det är ju den minsta förvaltningen, men det är också beroende av sådant som händer eller inte händer. Många gånger så går vi in på första nämnden, då kan vi få bygglov på en halv miljon från industrin och då är ju vår budget räddad för det året.

– Vi har också hand om bostadsanpassningsbidraget och det är precis som Stefan var inne på här: vad som än händer så måste vi ha beredskap för det. Det är skillnad på att installera en dyr hiss eller att sätta in ett sånt här litet handtag som gör att man kan duscha själv och de där insatserna gör att Stefan och andra sparar mycket pengar, men vi är glada från vår lilla, lilla förvaltning att vi kan dra vårt strå till stacken så att vi kan hjälpa till och täppa till där det blir lite minus någon gång ibland.

– Jag vill även rikta ett stort tack till ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden för det gångna mandatperioden och ser fram emot kommande mandatperiod också. Jag vill också rikta tack till övriga kollegor i kommunstyrelsens övergripande beredning och där ingår ju även oppositionen. Det är ju Daniel från SD och Camilla från Socialdemokraterna och Amir från Vänsterpartiet får vara med också i budgetarbetet. Vi jobbar, även om det inte låter så just nu, så jobbar vi väldigt bra och tätt och nära ihop. Men ibland behöver det hetta till.

– Jag vill också tacka Ulla för att du drar in lite ny energi i det här rummet. Nej, du har inte gjort bort dig. Inte i mina ögon, det tror jag ingen tycker. Jag brukar få lite liverapporter från fullmäktige i Värnamo för det är ju samma dag, samma kväll som vi. De är på ärende fem nu och har ajournerat sig för fika. Vi brukar vara lite snabbare, men jag är glad att det är fler som går upp här och ställer frågor och kräver svar. Jag vill också säga ett stort tack. Vi vet vilket jobb alla som jobbar i vår kommun, i alla olika verksamheter, alltifrån de som ingår i Samhällsbyggnads gäng, med bygglovshandläggare och miljöinspektörer till undersköterskor och förskolelärare. Det är ett fantastiskt jobb varenda dag och vi vet att man vrider och vänder på varje krona innan de vågar spendera det. Tack så mycket.

 Även om revisionen var kritisk och det debatterades flitigt så godkände ett enigt fullmäktige tertialbokslut 2.

Vi kommer i kommande artiklar gå in närmare på de olika resultaten när det gäller mål- och resultatstyrning.

Fotnot: LKBR står för lag om kommunal bokföring och redovisning.