Företagarna mötte politikerna inför kommunvalet - del 4

Under moderatorn Frida Boklunds ledning diskuterade Emina Dautovic (V), Anetté Myrvold (S), Kari Idström (L), Tobias Pettersson (M), Johan Hilding (C), Camilla Rinaldo Miller och Jan Cherek (SD) frågor inom ett flertal olika områden. I en artikelserie berättar vi om debatten.

Fråga 10: Är trygghet i grunden också ett kommunalt ansvar? Nämn en kommunal åtgärd, utöver samverkan med polisen, som kan skapa trygghet.

Tobias Pettersson (M) svarar först.

– Näringslivssamverkan.

– Förebyggande insatser med barn och äldre, svarar Anetté Myrvold (S).

– Satsningar på föreningslivet. Jag vill också tacka näringslivet för de stora insatser som görs, svarar Kari Idström (L).

– Det behövs samverkan mellan kommunen, näringslivet och civilsamhället. Då kommer det att fungera, svarar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Alla säger samverkan. Vad betyder det egentligen? undrar Frida Boklund.

– Samverkan är att vi arbetar tillsammans med polisen. Vi har också haft ett förslag om kommunala ordningsvakter där vi har problem, samt mer kameraövervakning på vissa platser, svarar Jan Cherek (SD).

– Kommunen ska inte gå in och göra sådant som civilsamhället klarar av. Kommunen ska också ta hjälp av näringslivet för att få samverkan att fungera, inflikar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Polisens ansvar är att bekämpa och utreda brott. Kommunens ansvar är att arbeta förebyggande så att brott inte uppstår och att skapa ett tryggt och säkert samhälle, inflikar Anetté Myrvold (S).

Fråga 11: Vad väger tyngst: låg kostnad eller skolans betydelse för inflyttning och företagens rekrytering i kransorten?

Johan Hilding (C) svarar först.

– Det här är en av våra hjärtefrågor. Vi vill ha skolorna kvar ungefär som de är I dag. Skolorna är som hjärtat i kroppen. Har vi inte skolorna kvar får vi sämre huspriser och en mindre attraktiv kommun. Ungefär 40 procent av befolkningen bor utanför centralorten. De som flyttar hit vill ha en skola av högsta klass. Skolan är viktig och central för hela kommunen.

– Prioriterar du lokalen eller det som händer inne i lokalen? undrar Frida Boklund.

– Lokalerna ute på landsbygden är ofta gamla, men det som händer inne i lokalen är viktigast, svarar Johan Hilding (C).

– Vi håller med Centerpartiet om att skolan är viktig för kransorterna, precis som annan kommunal service. Skolan är viktig för kransorterna, precis som annan kommunal service. Kransorterna riskerar att dö om vi inte har kvar skolorna, svarar Jan Cherek (SD).

– Om vi har möjlighet att bedriva skola med kvalitet även på landsbygden ska vi givetvis göra det, men vi som politiker måste ta ansvar för att skolan håller kvalitet. Vi kan inte ha en skola bara för fastighetens skull. Den måste leverera kvalitet. Våra barn får bara möjligheten att gå i skolan en gång och den skolan måste hålla hög kvalitet, svarar Kari Idström (L).

– Jag håller med Kari. Vi ska också komma ihåg att Skolverkets prognoser visar att vi kan ha skolor där det kanske bara finns 13 elever från förskoleklass till årskurs sex om några år. För att klara alla krav som regeringen har ställt behöver vi samtidigt ett stort antal resurser. Det blir ganska ohållbart, svarar Tobias Pettersson (M).

– Jag har tidigare sagt tydligt att vi inte kan bevara skolor till vilket pris som helst. Jag tänker egentligen inte på siffrorna utan på barnen och eleverna. Jag kan inte ha tio elever på en skola om det inte finns lärare, men för att kommunen ska leva behöver vi ha skolor i så många områden som möjligt. Om vi får mer tillväxt och nya bostäder kommer också fler barn att flytta in, svarar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Det här handlar om vilken kommun vi vill ha. Vi vill ha en levande kommun i hela Värnamo kommun. Skolan är viktig. Jag vet att man ofta tar upp exemplet med 13 elever, men statistik kan användas på olika sätt, svarar Johan Hilding (C).

–  Om man tittar på skolbussarna kör vi I dag barn från kransorterna in till staden. Det är lika lång väg tillbaka. Vi skulle lika gärna kunna köra åt andra hållet och fylla skolorna. Det viktiga är också att vi har behöriga lärare och gör det attraktivt för lärare att arbeta på de här skolorna, svarar Jan Cherek (SD).

–  Hur gör man det attraktivt? undrar Frida Boklund.

–  Kanske genom löner och arbetsvillkor. Det är sådant vi behöver titta på, svarar Jan Cherek (SD).

–  Landsbygdsskolorna är absolut viktiga, men inte till vilket pris som helst. Jag tycker däremot att vi börjar i fel ordning. Vi kan inte börja med att spara pengar och därefter diskutera vilka klasser eller skolor vi ska lägga ner. Vi måste först titta på skolorganisationen och på hur vi gör det bästa för våra barn och unga, svarar Anetté Myrvold (S).

–  Ska vi tvinga föräldrar att välja en skola på landsbygden för att rädda elevantalet? Jag vill inte ta bort det fria skolvalet, inflikar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Då ställer jag en motfråga: Ska vi tvinga barn att åka från kransorten in till Värnamo? replikerar Jan Cherek (SD).

– Då ställer jag en fråga till er alla: Är det viktigare hur långt barnen åker än vad de lär sig? undrar Frida Boklund.

–  Vad de lär sig är viktigast. svarar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– För att säkerställa att vi får fler barn till de här skolorna är byggnation och nya bostäder runt om i hela kommunen avgörande. Vi pekar ut attraktiva lägen och det arbetet är redan igång. Det är inte något som kan lösas till nästa år, men vi måste skapa förutsättningar för att fler människor ska kunna flytta dit, svarar Tobias Pettersson (M).

– Det finns ingen statistik som säger att det är sämre lärare eller att elever lär sig sämre på en landsbygdsskola. Både Tobias, Anetté och jag har gått på landsbygdsskola. Det blev folk av oss också.. svarar Johan Hilding (C).

– Om vi vill vara tydliga säger vi: kapital före skolbyggnad, svarar Kari Idström (L).

Publikfråga 1: Var går gränsen mellan kommunal verksamhet och den privata?

Vi har nu en ny lag om offentlig säljverksamhet. Tidigare har kommunerna runt om i landet bedrivit verksamheter där gränsdragningen varit otydlig. Hur kommer ni att göra? undrar Hans Palmgren.

– Det är jätteviktigt att vi inte bedriver osund konkurrens gentemot näringslivet. Därför har vi tillsatt ett arbete med att genomlysa hela den kommunala säljverksamheten för att säkerställa att vi inte har osund konkurrens. Det finns vissa områden där näringslivet kanske inte står redo att ta över verksamheten. Då får man fundera på om kommunen behöver driva den vidare, men samtidigt pröva frågan om och om igen, svarar Tobias Pettersson (M).

– Jag håller med. Utmaningarna kan exempelvis handla om brandstationen. Det finns också andra verksamheter som kan väcka frågor om konkurrens, exempelvis godisautomat, kulturskola eller FIGY, svarar Anetté Myrvold (S).

Publikfråga 2:  Jag är hemvändare och har med mig 15 års IT-kompetens. Jag kan dock konstatera att det finns väldigt få jobb för mig här i kommunen. Campus erbjuder många kurser som ligger i linje med det jag gör, vilket är jättebra. Jag gjorde därför en analys av Arbetsförmedlingens platsbank och tittade från december till juli. Bland de tekniska kompetenserna var det, om vi är generösa, bara omkring fem annonser som låg i linje med min kompetens. Min fråga är: Vad är ert ansvar för att säkerställa att Campuskurserna ligger i linje med det som efterfrågas? Och hur kan vi möta upp så att personer som jag kan flytta hem och få jobb? undrar Thommy Westlund.

– Det du säger här och nu är ett medskick som vi tar med oss. Vi har bland annat en studie kopplad till ett ESF-projekt som startas nu. Där är sådana här inspel viktiga för att säkerställa att vi har kurser som ligger i linje med det som näringslivet efterfrågar. Jag upplever att det partnerskap som finns mellan Campus och näringslivet fångar upp stora delar av behovet, men det finns säkert luckor där vi har missat. Därför är det viktigt att man skickar in sådana synpunkter direkt till Campus, svarar Tobias Pettersson (M).

Frida Boklund ställer slutfrågan.

– Ni har 15 sekunder var. Jag vill att ni anger en förändring – inte tre. Om ni bara får igenom en förändring för Värnamos företagsklimat under nästa mandatperiod: vilken blir det och varför?

– Vård och omsorg. Vi behöver mer resurser, bättre klimat och bättre villkor för undersköterskor och personal som arbetar i skolan. svarar Emina Dautovic (V).

–Företagsklimatet. Mer dialog och bättre bemötande. Vi ska vara snabba och effektiva, svarar Anetté Myrvold (S).

– Jag vill se mer attraktiva etableringspriser och större flexibilitet i betalningsplanerna, så att företagen inte är lika styrda när de ska bygga ut eller expandera, svarar Kari Idström (L).

– Bättre infrastruktur och insatser för kompetensförsörjningen. Jag tror också på en 24-timmarsgaranti för företagen när det gäller återkoppling på företagsärenden. Där måste vi bli ännu snabbare. Vi har också en företagslots på gang, svarar Tobias Pettersson (M).

– För oss är det viktigt att det finns industrimark i hela kommunen. En annan viktig fråga är tillgången till kapital. Det kan delvis vara en riksfråga, men lokalt handlar det också om att bygga förtroende och lita på varandra, svarar Johan Hilding (C).

– Vi pratar mycket om hur vi ska få företag att flytta hit, men jag tycker att det är minst lika viktigt att värna och ta hand om det näringsliv vi redan har. Det handlar om bemötande och dialog. Företagen måste kunna få hjälp att utveckla sina verksamheter i vår kommun. Där måste vi bli bättre, svarar Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Tobias tog mitt svar. Jag hade också tänkt säga företagslots. Jag tycker att man ska kunna ha ungefär samma personliga kontakt med kommunen som man har med en bank. En person som kan hjälpa till att sköta handlingarna så att företagaren slipper sitta i telefon och jaga olika personer, svarar Jan Cherek (SD).