Vi känner stor maktlöshet inför Fni-införandet

När en Vaggerydsbo tidigare skrev till media, skulle det lika gärna kunna kommit från oss med samma argument. Vårt hushåll med två vuxna och två barn, har några få påsar i botten av vårt kärl inför varje tömning. En stor procentuell ökning av sophanteringsavgiften känns som ett straff. Våra barn är engagerade, hjälper till att sortera hemma och det lämnas till återvinningsstationen samtidigt som vi åker till jobbet eller handlar.

Just nu känner vårt hushåll en stor maktlöshet. Samtidigt är vi inte emot nya tjänster och upplägg som gemensamt bidrar till hållbarhet och miljötänk i ett större perspektiv. Det finns säkert många abonnenter som inte har den möjligheten att återvinna som vi och därför är det bra med ett nytt sopsystem. Att kostnaden för ett nytt system med förbättrad service blir högre än det gamla förstår vi också. Egentligen är det principen att beslut som fattas i kommunen, snarare blir en nackdel för invånarna än en fördel.

Jag är inte insatt i det politiska spelet och uppfattar att man enhälligt tagit ett beslut i rätt riktning för en bättre miljö. Ifrågasätter dock hur man analyserat de olika sätt vi kan göra sorteringen på och framför allt ställt det i relation till vad det kommer att kosta? Hör vissa argument att Vaggeryds kommun haft alldeles för låg avgift tidigare, men det finns andra kommuner i vår närhet med sopsystem (olika färg på påsarna), där taxan ligger på vår befintliga.

Att det diskuterats en prisökning runt 30 procent för den nya tjänsten, känns spontant rimligt för en utomstående. Inga konstigheter; fler lönekostnader, sorteringsplats etcetera. När sedan detta ska införas, blir kostnadsökningen istället minst 90 procent. Då blir det snarare ett straff för oss som sorterar idag. Vem är de ansvariga som beslutat att + 30 procent-ökningen inte ”räcker” utan det blir minst + 90 procent? Detta sänder helt klart fel signaler till invånarna som idag sköter sin återvinning. Vi känner oss snarare mindre motiverade att fortsätta att sköta våra avfall korrekt. Drar en parallell till det bolag jag jobbar inom; om vi har ett nytt projekt till en befintlig kund där vi säger att det kommer bli 30 procent dyrare utifrån olika förbättringar, men när vi ska börja leverera så blev det + 90 procent. Då har vi inga kunder kvar!

Vi frågar oss om de beslutande personerna gjort en riktigt kalkyl på detta från början eller hur det kan komma sig att det helt plötsligt blev så mycket dyrare än det var sagt från början? Är det underleverantörerna som är smartare än kommunens ansvariga och utnyttjar kryphål för sin egen vinning?

Ser en möjlig koppling här till övriga lokala upphandlingsprojekt där kostnaderna skenat och den ursprungliga kalkylen inte hålls. Hjortsjöskolan, Slättens förskola, Ame etcetera Det är under all kritik att hantera våra skattepengar på det viset!

Om det finns stor potentiell energiåtervinning av vårt mat-/restavfall ska vi givetvis ta hand om det, men det borde vara rimligt att en del av den utvinningen täcker upp för de ökade kostnaderna och därmed komma hushållen tillgodo på taxan. Att jämföra med en privat solcellsanläggning, där överskott säljs tillbaka till nätet. Kommer priserna att justeras upp ännu mer om man märker att det inte går ihop sig 2021 eller vad blir nästa ”överraskning” i detta projekt? I det nya Fni-systemet upphör vägning (en bra parameter som jag tror bidragit till den återvinning som redan sker) och i princip kan man då slänga vad som helst i sin tunna. Är det miljömässigt? Eller kommer det att finnas ”soppoliser” som inspekterar att man har sorterat rätt och utfärdar böter?

Vi bryr oss inte om vad andra Fni-införda GGV-kommuner kommit fram till, utan sätter ner foten nu och visar vårt missnöje. Jag liksom många andra kommuninvånare förutsätter att Såm reviderar taxorna inom kort. 

Per Stacke

Redaktionens fotnot: Fni betyder Fastighetsnära insamling