Äldreomsorgen behöver mer än bättre scheman

I den politiska debatten läggs stort fokus på hållbara arbetsscheman som ska göra det lättare att kombinera arbete och privatliv. Det är en viktig fråga, men den är bara en del av lösningen. Ska äldreomsorgen bli en attraktiv arbetsplats och klara framtidens rekrytering krävs betydligt mer.

Att arbeta inom äldreomsorgen är ett fantastiskt och meningsfullt uppdrag. Man möter människor i en av livets mest sårbara perioder och har ett stort ansvar för deras trygghet, hälsa och värdighet. Det är ett kvalificerat yrke som kräver kunskap, omdöme och engagemang. Tyvärr har yrkesstoltheten försvagats under många år. Det är ett ansvar som delas av både arbetsgivare och yrkesgruppen. De som arbetar inom omsorgen måste själva värna om professionalismen, följa rutiner och arbetsmetoder samt bidra till att utveckla verksamheten. Omsorgsarbete ska utföras professionellt och enligt de krav som yrket ställer – punkt. Samtidigt måste arbetsgivarna ta sitt ansvar genom ett välorganiserat och strukturerat arbetssätt, tydliga processer, engagerade ledare och höga förväntningar på både ordinarie personal och vikarier.

Vi accepterar inte att ett taxibolag anställer en förare utan körkort. En bilverkstad anställer inte vem som helst som mekaniker bara för att den ordinarie personalen har sommarsemester. Varför ska då äldreomsorgen, som har ansvar för människors liv, hälsa och värdighet, ha lägre krav?

Sänkta kompetenskrav har successivt bidragit till en känsla av uppgivenhet, försämrad kvalitet och minskad yrkesstolthet. Ett arbete som borde präglas av glädje, stolthet och framtidstro beskrivs alltför ofta av dem som arbetar i verksamheten som tungt, pressat och utan utvecklingsmöjligheter. Kraven på vikarier och personer utan relevant utbildning behöver höjas. Alla kan inte utföra ett så ansvarsfullt uppdrag. Ledningen måste säkerställa att rätt kompetens finns på plats och förstå att kvaliteten i äldreomsorgen börjar med rätt medarbetare.

Samtidigt behöver organisationerna se över hur resurserna används. Under många år har antalet administrativa och strategiska tjänster vuxit, medan verksamheten ofta upplever brist på närvarande ledarskap och personal nära brukarna. Fler resurser bör riktas dit de gör störst nytta, till den dagliga verksamheten och till chefer som finns nära sina medarbetare.

Vi behöver skapa en kultur som präglas av trygghet, kunskap, säkerhet, professionalism och yrkesstolthet. Först då kan vi locka fler unga människor att välja äldreomsorgen som yrke. Få yrken är så meningsfulla som att få ta hand om äldre och sjuka människor. Om vi verkligen vill lösa rekryteringsproblemen räcker det inte att diskutera arbetsscheman. Vi måste också höja statusen på yrket, ställa tydliga kompetenskrav, stärka det nära ledarskapet och återupprätta stoltheten över ett av samhällets viktigaste uppdrag.

Med vänliga hälsingar

Haris Sibonjic, med erfarenhet från kommunal äldreomsorg