Landsbygdsidyll blev en mardröm

I mars 2017 träffade vi Johanna. Då fanns ansökan för vindkraftsetablering på bordet och Johanna berättade redan då att: ”Jag har fått från Eolus att mina förväntande skuggtimmar från de svepande rotorbladen över min gård ska vara 11,51 timmar om året. Lagen säger max 8 timmar per år. Men läser man sedan på Eolus utredning så kan värsta scenariot över Mörkhultet vara 63,05 timmar om året. Vad menar de med värsta scenariot? När infaller det?”.

I många år kämpade boende.
Kampen förlorades.
Under höst, vinter och vår har byggnation pågått i området.
I maj stod verken klara.
I fredags började driften.

Vi åkte ut till Mörkhultet denna soliga och sena tisdagseftermiddag. Det närmaste verket är 562 meter från husknuten.
– Vi fick en chock när vi kom hem i fredags. Tre av fyra verk är i gång. Blinkningarna med skuggorna. Konstant och omedvetet dras ögonen till de skuggkast som snurrar runt på min gård. Ibland låter det från verken jättemycket, ibland inte lika mycket. I dag är det vindstilla och det snurrar fort. Vi kan inte ens tänka oss hur det är när det blåser som värst. Det är sorgens dag, berättar Johanna märkbart påverkad när vi tar plats på altanten som ligger mot väster och mot vindkraften.

Johanna Karlsson

– Jag har kontaktat länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet,  då det i vissa fall är rättspraxis med max 30 minuter per dag, men i vårt fall här i Mörkhultet finns inget max per dag utan vi har upp till en timmas skuggtid per dag, åtta timmar per år. Efter den tiden kommer verken stängas av med den här funktionen som kallas skuggoptimering. Nu har vi haft tre timmar skugga sedan i fredags så några soliga dagar till så kommer det åtminstone vara tyst och stilla en stund när solen står bakom verken. I dag fick jag svar från länsstyrelsen att enligt den skugganalys som Eolus har lämnat in till länsstyrelsen så beräknas den förväntade skuggtiden på min fastighet uppgå till 24 timmar och 43 minuter per år med en maximal skuggtid om 59 minuter under en dag. I länsstyrelsens svar till mig i dag skriver man att Eolus följer villkoret om skuggning genom vad de kallar kontroll av så kallad skuggoptimering.

Allteftersom vi är i Mörkhultet sänker sig solen ner mot väster och skuggorna blir tydligare över gården. Vi går inomhus och till tv-rummet. Här syns skuggorna tydligt. ”Vi skulle behöva sju mörkläggningsgardiner”, menar Johanna när vi står i tv-rummet mot öster då skuggkasten når huset i väster.

En störningskänslig plats räknas uteplats eller en yta på 25 kvadratmeter som används för exempelvis rekreation, vila eller arbete, i anslutning till bostäder.
Intill Johannas uteplats sträcker sig den nyanlagda fina trädgården med flera dammar. Vattenfallet är närmast uteplatsen och ett lugnade porlande hörs.

Men också ett tungt malande basljud som håller i sig, likt ett flygplan som aldrig landar eller flyger vidare. Johanna ser bekymrad ut och konstaterar: ”Vi upplever att det låter mer än ett kylskåp som de sagt att vi ska jämför med”.

– Jag vill veta att det inte är mer än 40 decibel vid min husknut, men jag tror de mäter där de själva känner för det. Så kan det fungera i vissa fall när ”man mäter själv”. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, de frågar vindkraftsbolaget och litar på deras svar helt enkelt. I ansökan från början var det verk på 2,3 megawatt, sedan ändrades det till 5,8 och nu är det 6,2 megawatt i maskinerna. Vi har lagt ned otroligt mycket tid och pengar på egna bullerberäkningar och allt det här har liksom inte lett till någonting, berättar Johanna bestört.

– Även om man är vindkraftspositiv så vill man inte bo så här nära som vi gör. Jag har ångest när jag är hemma, menar Johanna medan sambon Rickard flikar in ”så som hon mådde i lördags vill jag inte vara med fler gånger. Flyttar man till kommunen får man räkna med att det pangas på skjutfältet, flyttar man nära E4:an får man räkna med trafikbuller, men Johanna flyttade hit för att hon valde att bo på landsbygden och tystnaden”. 

På gården finns förutom hund och katt några hästar som också är känsliga för ljud. Hur har djuren tagit driftstarten på verken intill?
– Hästarna var stressade i helgen och den ena hästen vill knappt komma in i lösdriften, berättar Johanna och nämner att ridvägarna i skogen inte längre är möjligt väster om gården. Nu står verken här och det finns inget skyddsnät för oss längre. Länsstyrelsen tar bolaget på orden hela tiden och de kontrollerar inte längre. Vem står på vår sida? Det enda som kan hjälpa oss är att kommunen gör en beräkning på skuggtimmar och buller.

Under byggnadstiden fick de närmsta boende en ”störningspeng” och bygdepeng som vindkraftsbolaget berättade om på informationsmötet på Tallnäs förra året är något bygden får ansöka om och då ska pengen gagna bygden exempelvis rusta upp bygdegård eller liknande, inte till de närmsta boende som störs.

Mats Oskarsson (M) ordförande i kommunfullmäktige följde med till intervjun i Mörkhultet.

När vi bokade intervjun med Johanna under måndagseftermiddagen bjöds även Mats Oskarsson (M) ordförande i kommunfullmäktige in. Mats kom till vår intervju med Johanna, lyssnade och såg.

Mats var politikern som förra året lämnade in ett initiativärende till kommunstyrelsen att man skulle uppdatera bland annat vindbruksplanen i kommunen.
– Vi bestämde att vi säger nej till alla nya ansökningar tills vi vet effekten av de som redan är planerade, och finns, i kommunen. Det kanske vore på tiden att kommunen gör en mätning vid rätt tillfälle och det är det som politiken får jobba för att det ska bli. Det här scenariot ska inte hända någon annanstans, menar Mats Oskarsson (M).

Johanna visar sina filmer från helgen för Mats Oskarsson (M).

Johanna flikar in:
– Vi boende här var väldigt tydliga med vilka konsekvenser det skulle få för oss, att vi bekostade egna bullerberäkningar och försökte informera kommunen och nu finns facit. Det här hade inte hänt om kommunen använt sitt veto och lyssnat på oss som satt oss in i detta. Man visste inte effekten och man visste inte hur man skulle hantera det här och inte heller konsekvenserna för oss som bor här. Rotorbladen kommer att bli slitna, i dag är ytan glatt och len men när den blir sliten ökar motståndet i luften och det låter mer. Vi hade inte suttit här i dag med skuggor och ljud om kommunen använt sitt veto. 

– Idag är jag i bättre skick än vad jag var i helgen. Jag har gråtit, gråtit och gråtit. Jag har delat några filmer från helgen på olika sociala plattformar, det tog skruv och det har ringt folk från när och fjärran. Inser att det är problem överallt när man ställer verken så nära bostäder. Jag har svårt att tänka mig att även den vindkraftspositive kan bo så pass nära med de här störningar i både synintryck, ljud, skuggor, avrundar Johanna.

När vi lämnar gården och tar oss ner för den lilla backen till den enskilda grusvägen mellan Jutabygget och Ekesås, stannar vi till. Då hörs inte porlande från vattenfallet i Johannas trädgård. Då hörs ”flygplanet” som är i luften och skuggkasten drar över ängen och skogen mot öster…

Filmat av Sara Mejving från tidig tisdagkväll när vi besöker Mörkhultet.

2017 splittrade vindkraftsetableringen kommunfullmäktige. Vid röstning sa 22 ledamöter ja och 19 nej.